Konflikten Israel–Palestina
Foto: Ryan Rodrick Beiljer/Shutterstock

Konflikten Israel–Palestina

Konflikten mellan israeler och palestinier kan i grunden tyckas enkel: två folk konkurrerar om samma landområden. Men under alla år som konflikten blivit olöst har fler komplikationer uppstått. De förhandlingar som förts om mer varaktig fred har gått i stöpet. Palestinierna har vid sidan av förhandlingarna lyckats höja sin status inom FN-systemet och Palestina har erkänts som stat av den svenska regeringen, bland andra. Men den tvåstatslösning omvärlden varit inriktad på framstår som avlägsen, inte minst efter kriget i Gaza som bröt ut efter Hamas terrorattack i oktober 2023 och som är det blodigaste hittills mellan parterna. Två år senare frigavs de sista 20 levande gisslan som hållits i Gaza medan Israel släppte inemot
2 000 palestinska fångar.

Nedan följer en kort summering av konflikten. För mer information läs:

Konflikten Israel–Palestina: fördjupning

Hur staten Israel kom till

Konflikten gäller dagens Israel samt Västbanken, Östra Jerusalem och Gazaremsan som Israel ockuperade i sexdagarskriget 1967.

Före andra världskriget ingick dessa områden i det så kallade mandatet Palestina som administrerades av Storbritannien på uppdrag av FN:s föregångare Nationernas förbund. Efter kriget beslöt FN att dela Palestina i en judisk och en arabisk del. När staten Israel utropades i maj 1948 gick de omgivande arabstaterna till anfall. Kriget pågick drygt ett år och slutade med Israel utvidgade sitt territorium betydligt. Sedan dess har flera krig utkämpats mellan Israel och grannländerna. Länge var det bara Egypten och Jordanien som hade slutit fred med Israel. I dag finns det avtal mellan Israel och flera arabländer, men konflikten med grannlandet Syrien har förblivit bitter och motsättningarna med palestinierna har skärpts alltmer.

De flesta araber som bott i Palestina flydde eller fördrevs i kriget 1948. Den dominerande organisationen på den palestinska sidan, PLO, erkänner Israel sedan 1988 men hävdar alla flyktingars rätt att återvända vilket Israel säger blankt nej till. Även andra tvistefrågor är svårlösta.

I början av 1990-talet inleddes en fredsprocess som skulle leda fram till en tvåstatslösning, det vill säga skapandet av en palestinsk stat på Västbanken och i Gazaremsan vid sidan av Israel. En palestinsk regering med vissa befogenheter och lokalt självstyre inrättades men fredsprocessen körde fast.

De fredsförhandlingar som förts har gått i stöpet. Palestinierna har vid sidan av förhandlingarna lyckats höja sin status inom FN-systemet, och hösten 2014 erkändes Palestina som stat av den svenska regeringen, men Israel har stärkt sitt grepp om ockuperad mark och det väpnade palestinska motståndet sker med islamistiska förtecken.

Flera gånger har hårda strider rasat mellan palestinska grupper och israelisk militär. Efter ett blodigt angrepp från islamistgruppen Hamas inne i själva Israel i oktober 2023 utbröt ett krig i Gazaremsan, som senare spred sig till delar av regionen. Senhösten 2025 hade över 69 000 människor dödats i Gaza enligt Hamaskontrollerade myndigheter. Strax efter tvåårsdagen av Hamas attack uppgav USA:s president Trump att medlare från flera länder och förhandlare från Israel och Hamas kommit överens om en vapenvila som del av en större överenskommelse. Den 13 oktober friges de 20 sista levande gisslan medan Israel släpper närmare 2 000 palestinska fångar. Samma dag besöker Trump både Israel och egyptiska Sharm el-Sheikh. Tillsammans med ledarna för medlarna Egypten, Qatar och Turkiet skriver Trump på ett dokument att de ska vara garanter för en vapenvila i Gaza och en överenskommelse för Gazas framtid.

Förödelsen i Gaza är enorm. Över 80 procent, kanske 90 procent av alla byggnader är skadade eller förstörda enligt FN.

Texten är uppdaterad/granskad 12 november 2025. Redaktör: Lennart Simonsson

LG annons flaggor kvadrat2.jpg

För info om abonnemang för just din skola, mejla till info@ui.se.

10133

Mer läsning finns här!

I UI:s webbtidning utrikesmagasinet.se hittar du analyser och krönikor skrivna av svenska och internationella forskare, analytiker och journalister med bred erfarenhet av olika länder och regioner.

Det mesta är på svenska och alla artiklar är fritt tillgängliga.

Tipsa gärna dina vänner!

Till Utrikesmagasinet

poddbild-final.jpg


En podd om internationella frågor från Utrikespolitiska institutet.

Lyssna på Utblick

Varukorg

Totalt 0