Konflikten i Irak
Foto: Noticias Virtuales/Flickr

Konflikten i Irak

Irak leddes länge av dikatorn Saddam Hussein. I april 2003 inledde USA och Storbritannien ett krig mot regimen, som anklagades för att ha massförstörelsevapen och kontakter med terroristerna i al-Qaida. Saddam Hussein föll, men visionen att ”sprida demokrati” till Mellanöstern visade sig inte hålla. Tvärtom bidrog invasionen till att Irak började falla sönder och verkligen blev ett hot mot omvärlden.

Nedan följer en kort summering av konflikten.
För mer information läs:Konflikten i Irak – fördjupning.

Kriget blev slutet för en regim som orsakat flera hundratusen människors död i Iran, Kuwait och Irak. De flesta irakier välkomnade Saddams fall, men snart gick utvecklingen mest åt fel håll.

Ett väpnat motstånd mot ockupationen växte sig allt starkare. Bakom detta låg dels resterna av Saddams upplösta parti och elitförband, dels extrema irakiska och utländska islamister. Självmordsbombningar och andra terroristdåd drabbade civila som tillhörde ”fel” folkgrupp eller religiös riktning. Den internationella terrorismen hade kommit till Irak – som en direkt följd av kriget. Våldet nådde sin kulmen med växande oro för ett fullskaligt inbördeskrig mellan sunniaraber, shiaaraber och kurder.

Byggandet av den nya staten gick långsamt och USA begick stora misstag. Irak återfick full suveränitet 2009 men våldet har fortsatt att flamma upp.

Konflikten mellan de tre huvudsakliga folkgrupperna förblev olöst och våldet ökade på nytt, speciellt från sunniter i protest mot shiiternas dominans. 2014 blev det blodigaste året sedan 2007, trots att en ny premiärminister lovade att arbeta för försoning. Sunnitiska extremister från Islamiska staten (IS) tog kontroll över så stora områden att Iraks existens som stat i några år var allvarligt hotad. IS våld mot andra religiösa och etniska grupper jagade sådan skräck i omvärlden att USA än en gång ingrep militärt i Irak, med stöd av en rad andra länder, inklusive från arabvärlden. IS har sedan dess förlorat nästan all mark i Irak, liksom i Syrien, men rörelsen kan fortfarande slå tillbaka genom terrordåd.

Texten är uppdaterad/granskad 28 februari 2023. Redaktör: Agneta Styrman

10133

Mer läsning finns här!

I UI:s webbtidning utrikesmagasinet.se hittar du analyser och krönikor skrivna av svenska och internationella forskare, analytiker och journalister med bred erfarenhet av olika länder och regioner.

Det mesta är på svenska och alla artiklar är fritt tillgängliga.

Tipsa gärna dina vänner!

Till Utrikesmagasinet

poddbild-final.jpg


En podd om internationella frågor från Utrikespolitiska institutet.

Lyssna på Utblick

Varukorg

Totalt 0