Konflikten i Sahel – fördjupning
Oroligheterna i Sahelområdet beskrivs ibland som ett krig mellan islamistiska jihadister och nationella regeringar. Men konflikten är betydligt mer komplicerad än så. I botten ligger osämja mellan olika folkgrupper, och ett mångårigt missnöje hos befolkningen i de drabbade landsdelarna. Internationella insatser och regionala militärallianser har inte lyckats besegra terrorismen.
Vill du läsa mer?
För att få tillgång till all information måste du ha ett abonnemang.
Vad får jag?
Se exempel på vad Landguiden omfattar här.
Beväpnade grupper och viktiga aktörer
- Nationella arméer.
- MNJTF en multinationell styrka bestående av Nigeria, Tchad, Kamerun och Benin.
- Icke-reguljära försvarsgrupper.
- Mali, Burkina Faso och Niger har bildat en försvarspakt inom ramen för Sahelstaternas allians (AES) men löftet om en 5 000 man stark regionalstyrka har ännu inte realiserats.
- Den ryska privatarmén Wagnergruppen var aktiv i området från 2021, främst i Mali. Den har ersatts av ryska Afrikakåren, som har tydligare kopplingar till ryska staten. Rysk militär finns även i Burkina Faso och Niger. På plats finns också mindre grupper av ryska legosoldater.
Tidigare insatser
- Frankrike kom till den maliska regeringens undsättning 2013 men drog sig ur landet 2022. När Frankrike även tvingades lämna Niger (2023) och Tchad (2025) upphörde den franska militära närvaron i Sahelregionen.
- USA hade militär och militärrådgivare, främst i Niger, fram till 2024 då landet fick lämna Niger på militärjuntans order.
- En regional anti-terroriststyrka, G5, bildades 2017 och bestod då av Niger, Burkina Faso, Mauretanien, Mali och Tchad. Mali lämnade G5-samarbetet 2022 och året efter meddelade Niger och Burkina Faso att de ämnade göra detsamma. Därmed var styrkan i praktiken upplöst.
- FN-styrkan Minusma var på plats i Mali 2013-2023. Insatsen bestod som mest av cirka 15 000 militärer och poliser. Även Sverige bidrog till styrkan. Minusma avslutades hastigt och under kaotiska förhållanden under hösten 2023, på uppmaning av de styrande i Mali.
Flera islamistiska grupper strider i Sahel-området. De största är:
- Ansarul Islam: gruppen är aktiv i Burkina Faso sedan 2016 och har starka band till JNIM.
- Aqim: al-Qaida i islamiska Maghreb som har sina rötter i Algeriet och allierade sig med al-Qaida i mitten av 00-talet.
- Boko Haram: rörelsen grundades 2002 och var under många år aktiv i Nigeria men är i dag betydligt försvagat och har splittrats. En av de fraktioner som bildats är ISWAP (se nedan).
- ISSP: Islamiska staten – Sahel provinsen. Tidigare känd under namnet ISGS Islamiska Staten i Storsahara. Har varit aktiv i området sedan 2015.
- ISWAP: Islamiska statens västafrikanska provins, främst aktiv i Nigeria, Kamerun, Tchad och Niger.
- JNIM: Jamaat Nusrat al-Islam wal-Muslimin (Stödgrupp för islam och muslimer), bildades 2017 av flera jihadistgrupper med kopplingar till al-Qaida. Har som uttalat mål att bilda ett islamistiskt kalifat i Sahel.
Det finns även beväpnade självförsvarsgrupper och flera olika rörelser som organiserar tuaregrebeller vars mål är ökat självstyre, exempelvis FLA (Azawads befrielsefront).
I övrigt härjar banditgäng och kriminella grupper som utnyttjar den instabila situationen.
Mer läsning finns här!
I UI:s webbtidning utrikesmagasinet.se hittar du analyser och krönikor skrivna av svenska och internationella forskare, analytiker och journalister med bred erfarenhet av olika länder och regioner.
Det mesta är på svenska och alla artiklar är fritt tillgängliga.
Tipsa gärna dina vänner!
