Europeisk demokrati

Demokrati utgör kärnan i det som kommit att betraktas som europeiska värderingar. Med några viktiga undantag kan europeiska länder göra rimliga anspråk på att styras enligt demokratins principer, främst den representativa sorten.

Trots detta har demokratisk styrning försämrats på vissa håll. Extern inblandning i demokratiska procedurer utgör ett etablerat hot. Politiska krafter som kanalisera folklig missnöje har stärkts; vissa har ifrågasatta demokratiska meriter. Europeiska unionen spelar en komplex roll i dessa utvecklingar. Dess villkor för anslutning utgör en kraftfull pro-demokratisk drivkraft. Ändå är den konditionaliteten svagare när det gäller befintliga medlemmar. Dessutom utmanar själva modellen för EU-styrning den nationella demokratin på sätt som ännu inte helt har balanserats på överstatlig nivå.

Publikationer

• Lundberg, G. (2024) "Latvia in flux? How the Russian invasion of Ukraine transformed the Latvian party system. "
• Jäärek, R. (2024). "Political polarisation in Slovakia: the 2024 presidential election in context."
• Raunio, T. & Johansson, K.M. (2024)"Advocating for further integration: Europarties in the 2024 European Parliament elections. "
• Szczerbiak, A. (2023) "Why did the opposition win the Polish election?"
• Arter, D (2023) "It's the economy, Pöhkö: The 2023 Finnish election in the shadow of accession to NATO."

Evenemang

• Nicholas Aylott i Kulturhusets "Idébaren".

Materialet på denna sida är från 2023-2025. Tidigare material finner du i Europaprogrammets arkiv.