Maj

Fred & konflikt. Rysslands roll i Syrien växer och förändras. Den latenta risken för upptrappning mellan Israel och Iran kring Syriens södra gränser har gjort Ryssland till den part som Israel allt mer litar till – för att mota bort iranska revolutionsgardets styrkor. Samtidigt växer libanesers oro för att den syriska flyktingkrisen i Libanon ska permanentas, skriver UI:s Bitte Hammargren med färska intryck från Beirut.

Italien. Italien är tillbaka till ruta ett efter president Mattarellas beslut att inte godkänna den eurokritiska finansminister som de två populistpartierna Femstjärnerörelsen och Lega fört fram. De båda partierna anser sig ha stoppats av just det politiska etablissemang, styrt av starka EU-länder som Tyskland och Frankrike, som de har åtagit sig att bekämpa, skriver journalisten Christin Sandberg.

Migration. Donald Trump ändrar sig om det mesta men håller fast vid sin restriktiva invandringspolitik och löftet att en mur måste byggas mot Mexiko. Presidenten visar ingen barmhärtighet för desperata människor på flykt undan våld, korruption och fattigdom. Några initiativ för att stärka demokrati och ekonomisk tillväxt i Centralamerika har inte kommit, tvärtom har Trump slopat speciella undantag för människor från El Salvador och Honduras som fått skydd i USA, skriver journalisten Karin Henriksson.

Palestina. President Trump framkallade konvulsioner i Mellanöstern när han tog USA ur Iranavtalet och lät inviga USA:s ambassad i Jerusalem. Men än har vi inte sett de fulla konsekvenserna av hans politik. Den 70 år gamla och olösta Palestinafrågan är i alla händelser åter tillbaka på bordet, skriver UI:s Bitte Hammargren, med färska intryck från Libanon.

Ryssland. Vladimir Putin har installerats som Rysslands president för ytterligare sex år. Förutom spekulationerna om vad som händer om sex år när han enligt författningen måste avgå, handlar gissningarna om Putins kommande år om han tänker genomföra nödvändiga reformer eller inte. Men det mesta verkar förbli som vanligt, Putin är ingen reformman, skriver journalisten och författaren Stig Fredrikson som också menar att fotbolls-VM är ett särskilt viktigt evenemang för Putin.

Fred & konflikt. President Trumps beslut att lämna Iranavtalet kan inleda en eskalering av konflikterna i Mellanöstern. Flera av USA:s allierade i regionen har redan tidigare konfronterat Iran runtom i Mellanöstern och det amerikanska beslutet kan sporra till en upptrappning. Det första stället där en förnyad kraftmätning mellan USA och Iran lär utvecklas är Irak, skriver författaren Aron Lund, som är associerad medarbetare vid UI:s Mellanösternprogram .

Korruption. Guatemala har trots hårt motstånd från makthavare gjort viktiga framsteg i kampen mot korruptionen och den straffrihet politiker och militärer åtnjuter. På posten som riksåklagare har landet haft flera kvinnor som har lyckats dra några av landets absoluta toppar inför rätta och fått dem i fängelse. Ett viktigt stöd har riksåklagaren fått från den FN-stödda oberoende organisationen Cicig. Sverige tillhör en av organisationens största bidragsgivare. Latinamerikakännaren och journalisten Lars Palmgren skriver om ett ovanligt lyckat biståndsprojekt.

Analysis. The outcome of the successful summit between the two Korean leaders depends largely on how North Korea’s Kim Jong-Un’s upcoming meeting with the US president Donald Trump goes. As with anything involving Trump, this is difficult to predict, writes UI fellow Ulv Hanssen. Success would mean tremendous success, and failure would mean tremendous failure. There is little chance of anything in between. And in a worst-case scenario it will bring us to the brink of war.

Analys. Genom omfattande gatuprotester i Armeniens huvudstad Jerevan har oppositionen lyckats hålla trycket uppe mot landets oligarkkontrollerade regering. Oppositionsledaren Nikol Pashinyan strategi har varit att hålla protesterna vid liv för att driva fram en spricka bland oligarkerna, något som han ser ut att lyckas med, skriver journalisten Torgny Hinnemo som också beskriver den politiska utvecklingen i Armenien efter Sovjetunionens upplösning.

Analys. Grönlands politiska färg är fortfarande röd, fast något blekt efter nyvalet den 24 april. Fiskekvoter, bostadsbrist och sociala problem dominerade en valrörelse med förväntningar om full självständighet som en summande ton i bakgrunden, skriver journalisten Staffan Dahllöf från Köpenhamn. Sex av sju partier i inatsisartut, den grönländska riksdagen, är för självständighet. Men frågan om när och hur Grönland kan bryta sig loss från Danmark saknar i hög grad svar.