April

Fred & konflikt. Ryssland har ihärdigt förnekat att man har något att göra med nervgiftsattacken i brittiska Salisbury på den före detta dubbelagenten Sergej Skripal och hans dotter Julia. Förnekanden har varvats med motanklagelser och ren desinformation. Attacken har ökat spänningen mellan västmakterna och Ryssland och ledde till den största utvisningen av diplomater sedan kalla krigets slut. Det ser alltmer ut som ett nytt kallt krig, konstaterar UI:s Ingmar Oldberg som sammanfattar vad som hänt.

Analys. Ilham Aliyev kan inleda sin fjärde mandatperiod som Azerbajdzjans president efter ett val som dömts ut av oberoende valobservatörer. Därmed fortsätter en dynasti med rötter i den sovjetiska nomenklaturan att styra det oljerika landet, ett maktinnehav som grundlades redan 1960-talet av Heydar Aliyev som då var KGB-chef i sovjetrepubliken Azerbajdzjan. Journalisten Torgny Hinnemo beskriver den politiska utvecklingen i Azerbajdzjan och ger en historisk bakgrund.

Analysis. President Vladimir Putin is commonly described as a modern-day Tsar of Russia. In his public appearances, he often acts as a tsar-benefactor of ordinary Russians who does everything possible to strengthen the nation and to protect it from internal turmoil and external threats. However, do Russian people see him as a tsar? UI research fellow Natalia Mamonova answers this question by analysing popular attitudes to Putin and his tsarist behaviour.

Frankrike. Emmanuel Macron firar ett år på presidentposten inför protesterande järnvägsarbetare, studenter och pensionärer. Det oroar honom inte, hans plan för Frankrike ligger fast. Men i planen ingår ett starkt EU, en nödvändig plattform för franska globala ambitioner och det kan han bara åstadkomma tillsammans med Tyskland. Nu tycks Angela Merkel tveka, skriver EU-journalisten Ylva Nilsson.

Tyskland. Operation Återställa förtroendet har börjat i Tyskland sedan Angela Merkel till sist har kunnat sjösätta sin fjärde regering. Det kan bli en äventyrlig färd i farvatten som förändrats drastiskt efter valet i höstas. Kanslern har dessutom tvingats ta med två av sina skarpaste kritiker i besättningen, skriver journalisten och författaren Jan Lewenhagen.

Kuba. För första gången på decennier kommer Kubas president inte att heta Castro i efternamn. Skiftet på presidentposten innebär dock inte att avgående Raúl Castro lämnar makten. Han kontrollerar fortfarande de två viktigaste institutionerna, kommunistpartiet och militären. Men en förändring blir det, skriver Latinamerikakännaren och journalisten Lars Palmgren. Den nya generationens ledare ställs inför kubanernas förväntningar på ett bättre liv, framför allt ekonomiskt, och de kan inte luta sig mot gamla bedrifter som Castro-generationen kunde göra.

Ungern. Viktor Orbán kan inleda sin tredje mandatperiod i följd som Ungerns premiärminister efter att hans partikoalition Fidesz-KDNP vid valet den 8 april vunnit två tredjedelar av mandaten i det ungerska parlamentet. Men hur är det möjligt för en politisk kraft att samla ett sådant stöd efter att redan ha suttit åtta år vid makten? Péter Balogh, forskare på Ungerska Vetenskapsakademin (MTA) redogör för några av de bakomliggande processerna bakom Orbáns och Fidesz-KDNP:s valseger. Han konstaterar också att Ungerns starka beroende av utländska investeringar gör framtiden oviss.

Analysis. Looking at ecological and economic realities, time has come for demanding a new Enlightenment, one that fits our time and circumstances. The current development model – in particular the economy – was designed in the empty world, with a population between 1 and 2 billion people. Today the world is full, with a population soon to be 8 billion. We have to change our thinking, our religions and our economic doctrines to avoid a collapse of the ecosystem and the global economy. This is the conclusion in a new report, Come On!, written by Ernst von Weizsäcker and Anders Wijkman, co-presidents of the Club of Rome. Below is a slightly edited extract from the book.

Syrien. Makthavarna i Syrien har ända sedan landet skapades av kolonialmakterna till stor del varit beroende av stöd utifrån. Staten har varit skild från folket och maktkoncentrationen har till stora delar understötts av resurser utanför Syrien. Idag vilar Assadregimens makt och överlevnad på stöd från Ryssland och Iran. Utifrån en bok av statsvetarprofessorn Charles Tilly om statsbyggnad i Europa beskriver Joel Ahlberg, expert på Folke Bernadotteakademin, hur utvecklingen i Syrien skiljer sig.