2018

Krönika. Möjligheten att manipulera val genom att sprida hat och falsk information har blivit legio. Den exakta omfattningen av påverkanskampanjer i olika länder de senaste åren är oklar. Vad som är säkert är att Facebook regelmässigt underlåtit att vidta de kontrollåtgärder de utlovat för att begränsa möjliga effekter på demokratiska politiska processer, skriver Marika Griehsel och Christer L Pettersson som står bakom rapporten #journodefender. I den visar de bland annat att trollarméerna särskilt riktar in sig mot kvinnliga journalister.

Krönika. På OSSE:s stora konferens om demokrati och mänskliga rättigheter bekräftades bilden av att brotten mot den europeiska säkerhetsorganisationens principer är störst i de före detta sovjetstaterna. UI:s Ingmar Oldberg rapporterar från konferensen i Warszawa.

Krönika. En av Asiens starkaste politiska profiler de senaste decennierna har överraskande gjort comeback. Det handlar om Mahathir Mohamad som 92 år gammal nu åter är premiärminister i Malaysia. När Mahathir avgick i oktober 2003 fick Sveriges Radios korrespondent Lars Gunnar Erlandson som enda västerländska journalist en intervju med den avgående premiärministern, som gjorde en rad provokativa uttalanden. Då kunde ingen ana att ”Dr M” skulle ”återuppstå” femton år senare.

Krönika. Riksarkivet förvarar dokument från den svenska utrikesförvaltningen under 500 år. För att hjälpa forskare och allmänheten att hitta i den stora mängd handlingar som finns i arkiven har man gett ut en arkivguide, Utrikesförvaltningens källor 1520 – 2000. Olof Ehrenkrona konstaterar att boken har gjort det avsevärt lättare att skriva svensk historia på utrikespolitikens område.

Sydafrika. I mer än ett år har det rått allvarlig vattenbrist i Kapstaden i Sydafrika. Men först de senaste månaderna, när krisen blivit akut och man börjar tala om en torrläggning av fyramiljonersstaden, har allvaret börjat sjunka in hos allmänheten, politikerna och omvärlden, skriver journalisten Görrel Espelund från Kapstaden.

Krönika. En äldre generation författare i Israel har sett landets ockupation av Västbanken som en tumör som måste bort. Men många av deras yngre kollegor uppfattar istället ockupationen som något normalt som inte nödvändigtvis måste diskuteras eller hanteras, skriver journalisten och författaren Ricki Neuman. Han konstaterar att det judiska Israel i allt mindre utsträckning bryr sig om palestinierna, att vänsterfolk och fredsaktivister är på reträtt – och att dagens politik helt går ut på att bevara status quo.

Krönika. Det återstår bara ett år till Storbritannien tar steget ut ur EU och det börjar stå klart för allt fler britter att konsekvenserna av brexit bara blir negativa. "Det blir inte som förut", sade premiärminister Theresa May i sitt senaste linjetal i frågan, och det är det närmaste hon kommit att säga som det är, konstaterar UI:s direktör Mats Karlsson. Brexits konsekvenser kan bara bli dåliga, värre eller katastrofala och trycket kommer att växa på de tveksamma.

Krönika. Tre år efter attentatet mot Charlie Hebdo debatteras satirtidningens rätt att fortsätta med sina angrepp mot religionerna och deras företrädare. Det gäller särskilt islam där kritikerna anser att muslimerna i Frankrike redan utsätts för så mycket diskriminering att de dessutom inte ska behöva utstå kritik eller satir mot deras religion. Statsvetaren Benedicte Berner redogör för den heta debatten i Frankrike och menar att kritiken är missriktad och underminerar yttrandefriheten.

Krönika. Det fanns stora förväntningar att den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdoğans historiska besök i Grekland – det första statsbesöket på 52 år – skulle markera en positiv vändpunkt i förhållandet med grannlandet och även EU. Men Erdoğan ifrågasatte gränsdragningen mellan länderna och gick i öppen polemik mot sina värdar. Michael Sahlin var ambassadör i Ankara under en konfliktfylld tid på 90-talet som till en del påminner som den idag. Han ger en personlig skildring av en komplicerad relation där praktiskt taget alla gamla tvistefrågor fortfarande är olösta.

Krönika. Ryska politiker talar ofta om vikten av att värna Rysslands historia. Men hur är det med historiekunskaperna? Inte så bra att döma av uttalanden gjorda av ryska politiker, även av president Putin. De ryska makthavarna är inte ensamma om att lägga historien till rätta med rena felaktigheter eller selektiva fakta, men Rysslandsexperten Gudrun Persson menar att den ryska ledningens användning av historien i säkerhetspolitiska syften får konsekvenser och att det är viktigt att vi i Sverige läser på.