2016

Krönika. De i väst som kräver nolltolerans mot en dialog med Ryssland, och som ser rysk inblandning bakom varje buske, är på sätt och vis Kremls bästa vänner, skriver Martin Kragh, chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet vid Utrikespolitiska institutet.

Krönika. Flödet på sociala medier avslöjar obarmhärtigt den gamla sanningen – les extrêmes se touchent.* Föraktet för de gränsöverskridande institutionerna är den uppenbara förenande länken mellan världens populister, skriver Olof Ehrenkrona.

Krönika. Det är en vårkväll. Jag har mellanlandat i Istanbul för att ta ett flyg till Diyarbakir. Fem minuter före avgång får jag ett meddelande på min telefon. Den delegation som jag reser med har bestämt sig för att inte övernatta i Diyarbakir. Läget har förvärrats sedan jag lämnade Stockholm för att flyga till denna miljonstad i den kurdiska regionen i Turkiet. Här har intensiva strider mellan turkisk militär och kurdiska ungdomar rasat i flera månader.

Krönika. Nato måste ges mer muskler, koordinerade muskler, och mer bett. Putin-Rysslands hotfulla agerande i Georgien, Ukraina och Östersjön kräver det. Så har det låtit i många europeiska huvudstäder de senaste åren. Samtidigt verkar det som om Natos i särklass starkaste komponent, supermakten USA, börjar tröttna på denna 28-nationersallians från kalla kriget.

Krönika. Medan världen förfäras över rysk inblandning i Syrien och Ukraina fortgår Kremls arbete för att stärka greppet över södra Kaukasien oförtrutet.

Krönika. Två saker är uppenbara inom den Europeiska Unionen och de går inte ihop.

Krönika. Välkommen till Utrikesmagasinet. Våren är sjösättningens tid och här på Utrikespolitiska institutet gläds vi åt att äntligen kunna sjösätta vår nya digitala tidning.

Krönika. Föreställ er något som inte har hänt. Fem år efter Tahrir-torgets mest dramatiska dagar i Kairo 2011, då arabvårens mest centrala kamp för en arabisk upplyst revolution utspelade sig, skulle nu Egypten se annorlunda ut, en ny arabisk kultur bli riktmärke i regionen, tävla med den radikala islamismen och sätta stabila riktmärken.

Krönika. I kampanjen för ett brittiskt utträde ur EU – brexit – hävdas att Europeiska Unionen är odemokratisk. Professor Kjell Goldmann framhåller att demokratin i EU kunde fungera bättre. Men tesen om EU:s demokratiska underskott bottnar lika mycket i vilseledande medier och negativ propaganda som i EU-institutionernas faktiska karaktär, skriver han. Däremot ställs britterna inför den internationaliserade demokratins dilemma: att självständigt besluta om mindre eller att tillsammans med andra påverka mer.

Krönika. Terrororganisationer har blivit mästare på att utnyttja kaoset i Jemen. I detta krigsdrabbade land har terrorattacker mot bland annat Paris och Bryssel planerats. Men terrorismen i Jemen måste bekämpas genom att landet stabiliseras på sikt, betonar Afrah Nasser, journalist från Jemen, baserad i Göteborg.