Många om budet när fredspristagare koras

En kandidat till Nobels fredspris är den fängslade kurdiske oppositionspolitikern Selahattin Demirtaş i Turkiet. Ett pris till honom skulle vara ett sätt för Nobelkommittén att uppmuntra en fredlig utveckling i både Turkiet och Syrien.

Den 12 maj 2025 meddelade den kurdiska rörelsen PKK i Turkiet officiellt att den upplöses och lägger ned den väpnade kampen. Beslutet föregicks av en uppmaning om detta från PKK:s fängslade ledare Abdullah Öcalan. Denna uppmaning kom efter förhandlingar mellan honom, PKK:s övriga ledning och den turkiska staten.

Beslutet kan markera slutet på en väpnad konflikt som har pågått i mer än 40 år. Konflikten har krävt tiotusentals liv och har i hög grad format turkisk politik.

I ett bredare perspektiv är avmilitariseringen av kampen för kurdernas rättigheter och självbestämmande i både Turkiet och Syrien en av de större förändringarna som har skett de senaste åren. I Syrien har den kurdiskdominerade rörelsen SDF beslutat att upplösa sin väpnade gren och integreras i regeringsarmén. Parterna lyckades därmed undvika ett fullskaligt inbördeskrig, som låg mycket nära förra året.

Selahattin Demirtaş kandiderade, fastän han var fängslad, i presidentvalet 2019 mot Recep Tayyip Erdoğan. Foto: Emrah Gurel/AP/TT

Både i Turkiet eller i Syrien har besluten att lägga ned vapnen fattats efter påtryckningar från regeringarna, och inget av länderna är en fullfjädrad demokrati. Samtidigt har det skett genom förhandlingar och gemensamma beslut som har öppnat politiska vägar för att arbeta för kulturella rättigheter.

Selahattin Demirtaş är partiledare för det kurdiskdominerade partiet HDP och har suttit fängslad sedan 2016. Han har under hela sin politiska karriär förespråkat en demokratisk, parlamentarisk väg för kurdernas rättigheter. Demirtaş spelade en nyckelroll som en form av medlare i den tidigare fredsprocessen mellan turkiska regeringen och PKK.

Ett sådant fredspris skulle stärka möjligheterna för de kurdiska minoriteterna att fortsätta arbeta för sina kulturella rättigheter med politiska medel. Det skulle samtidigt påminna regeringarna om vikten av att respektera minoritetsgruppers rättigheter och sända en kraftfull signal om att politiska fångar i Turkiet måste friges.

Internationella domstolar

Det allra första fredspriset 1901 gick till fransmannen Frédéric Passy för hans arbete för internationell skiljedom – alltså att man i domstol fredligt löser tvister mellan länder – bland annat genom grundandet av Interparlamentariska unionen (IPU). Därefter följde en rad fredspris till personer som på olika sätt, genom juridiskt arbete eller politisk påverkan, verkade för ökad användning av skiljedom mellan länder. Den förste svensken som fick priset, Klas Pontus Arnoldson, fick det 1908 tillsammans med dansken Fredrik Bajer, eftersom de båda hade grundat organisationer i sina respektive länder för att driva frågan om skiljedom.

Protest mot faror med AI, däribland utvecklingen av "mördarrobotar", utanför regeringskansliet Downing Street i London. Foto: Amer Ghazzal/Cover Images via ZUMA Press/TT

Att ge priset till Internationella domstolen (ICJ) skulle vara ett sätt för kommittén att återigen fästa världens uppmärksamhet på behovet av den internationella rätten för att minska risken för krig. Enligt den kartläggning som Uppsalas konfliktdatabas (UCDP) publicerade i somras pågår rekordmånga mellanstatliga konflikter, och därför har behovet av mekanismer för mellanstatlig konfliktlösning ökat. Internationella domstolen är ett av Förenta nationernas sex huvudorgan, och priset skulle därför också vara ett pris till FN och till det multilaterala systemet, som också befinner sig under hård press.

Om Nobelkommittén också skulle belöna Internationella brottmålsdomstolen (ICC), som prövar individuellt ansvar för bland annat krigsbrott, skulle det vara ett modigt och viktigt beslut. ICC står under enorm press, bland annat från USA som har försökt undergräva domstolens verksamhet, särskilt sedan den utfärdade en arresteringsorder mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu, för misstänkta krigsbrott och brott mot mänskligheten under kriget i Gaza.

Kamp mot AI-vapen

Den internationella kampanjen mot autonoma vapen i krig, Stop Killer Robots, har ännu inga konkreta framgångar att peka på, men kommittén skulle ändå kunna belöna detta viktiga arbete. Användningen av AI och autonoma system i krigföring innebär betydande risker och tekniken avancerar oerhört snabbt. Det väcker också grundläggande etiska frågor när beslut om att döda andra människor överlämnas till algoritmer.

Kommittén har tidigare belönat internationella kampanjer som drivits av civilsamhällesorganisationer: Internationella kampanjen mot landminor (ICBL) 1997 och Internationella kampanjen för att avskaffa kärnvapen (Ican) 2017. Det som talar emot är att kampanjen mot autonoma vapen, till skillnad från dem mot landminor och för ett totalförbud mot kärnvapen, inte har lyckats uppnå ett internationellt avtal (ännu).

ERR står för nödhjälp i krigets Sudan, världens värsta humanitära katastrof, som här i El-Obeid. Foto: LCC-ERR i Norra Kordofan/Right Livelihood

Nödhjälp i Sudan

Den största humanitära krisen i världen pågår just nu i det krigsdrabbade Sudan. Den paramilitära styrkan RSF och regeringsarmén SAF har slitit sönder landet, med stöd från externa parter inte minst från Persiska viken. Kommittén kan välja att rikta strålkastarljuset mot de modiga människor som trots allt fortsätter sitt humanitära arbete.

En av de viktigaste aktörerna är Emergency Response Rooms (ERR), en rörelse av lokala nätverk som organiserar nödhjälp där behoven är som störst. ERR har sina rötter i den demokratiska revolution som genom ett folkligt ickevåldsuppror lyckades störta diktatorn Omar al-Bashir 2019. Ett pris till ERR skulle uppmärksamma behovet av humanitärt arbete, något som kommittén har gjort många gånger tidigare, i synnerhet under särskilt våldsamma perioder som första och andra världskriget.

Priset skulle också kunna påminna de medlande länderna (USA, Egypten, Förenade arabemiraten och Saudiarabien, den så kallade kvartetten) om att den långsiktiga lösningen på kriget är att den politiska makten återlämnas till den demokratiska oppositionen, som de båda krigande parterna har stulit den ifrån.

Havsrätten

Under de senaste åren har väpnade konflikter i internationella havsområden hamnat i världens blickfång. Hormuzsundet, Röda havet, Svarta havet och Taiwansundet är alla exempel på internationella farleder som har blivit eller riskerar att bli stridsfält. Konsekvenserna för världens handel, ekonomiska utveckling och livsmedelssäkerhet har blivit starkt negativa, vilket framför allt har drabbat dem i världen som har minst resurser och marginaler. Nobelkommittén skulle kunna välja att peka på behovet av den internationella havsrätten och belöna den domstol som har skapats för att lösa tvister kring havsfrågor, ITLOS.

Palestiniern Issa Amro talar till israeliska aktivister i Hebron, i en manifestation mot judiska bosättningar på Västbanken. Foto: Maya Alleruzzo/AP/TT

Palestina/Israel

Hamas attack mot israeliska civila den 7 oktober 2023 utlöste en serie krig i Mellanöstern. Behovet av att finna fredliga lösningar, genom förhandlingar och med bas i folkrätten, är stort. Gazakriget har lett till ett enormt mänskligt lidande, och både där och på Västbanken är situationen långt ifrån löst.

Nobelpriset skulle kunna gå till två aktörer som verkar för fred, mänskliga rättigheter och lösningar grundade i folkrätten i Israel och Palestina. Den palestinska aktivisten Issa Amro fick Right Livelihood-priset 2024 och använder konsekvent ickevåldsmetoder i kampen mot bosättningarna på Västbanken. Standing Together är en progressiv israelisk organisation som samlar judar och araber i samarbete för fred och mänskliga rättigheter.