Rapport: Så kan världen räddas

Global Justice Report, som släpptes i juni, beskriver vad författarna anser behöver göras för att nå alla dessa mål, med start 2026 fram till sekelskiftet år 2100.

En del känns igen från gängse klimatrekommendationer: världen måste snabbt och kraftfullt klara den gröna omställningen och lämna fossila bränslen bakom sig. Men för att undvika ökade klimatutsläpp och utarmning av världens resurser måste vi också gå mot en värld som nöjer sig med att producera vad som är tillräckligt. Med det följer att vi måste mer än halvera vår arbetstid, ändra våra matvanor, vår markanvändning och förbjuda skogsavverkning.

Detta går enligt forskarna inte att åstadkomma om inte ojämlikheterna vad gäller inkomst, förmögenhet och makt minskas drastiskt, såväl inom som mellan länder. Målet är att de ynka 2 procent av världens förmögenhet som halva jordens befolkning i dag förfogar över ska öka till 30 procent. Samtidigt ska miljardärerna (i euro räknat) få se sin andel minska från 6 procent till 0,05 procent. Nära 90 procent av jordens befolkning kommer då att i genomsnitt kunna fördubbla sina inkomster till sekelskiftet. Detta är inte bara önskvärt av rättviseskäl utan en nödvändighet om resurserna ska användas rätt, enligt rapporten som tagits fram av tankesmedjan World Inequality Lab.

Utopist eller visionär? Ekonomen Thomas Piketty. Foto: Foto: Alexander Mahmoud/DN/TT

Klarar Parisavtalet

– Vårt mål är att alla i hela världen år 2100 ska ha en månadsinkomst på över 5 000 euro, säger Thomas Piketty, världsberömd fransk professor i nationalekonomi med vänsterprofil och en av forskningsprojektets samordnare. Rapporten har författats av 45 forskare. De är framför allt nationalekonomer men många är även verksamma inom ämnen som statsvetenskap och ekonomisk historia.

Med rapportens rekommenderade åtgärder kommer den globala uppvärmningen att begränsas till 1,8 grader Celsius till år 2100 jämfört med förindustriell tid – i princip i linje med Parisavtalets mål om mindre än 2 grader och helst under 1,5 grader. Om vi fortsätter som nu ökar däremot temperaturen under perioden med cirka 4 grader enligt forskarna, vilket skulle få katastrofala följder.

Världens investeringar måste också minska inom industri och andra områden som förbrukar jordens resurser. De ska styras om till satsningar på utbildning, hälsa och miljö.

Ingen trumpism

Tanken är också att nationalistisk populism helt enkelt inte ska framstå som ett lockande alternativ om politiker kan utlova och leverera en mer rättvis värld. Argumentet är att extremism frodas när människor känner djup ekonomisk frustration, inkomstklyftor ökar och systemet är orättvist eller håller på att kollapsa.

– Den ideologi som vi ser hos [Donald] Trump och alla de små Trump-kopiorna som finns över hela Europa och världen kommer helt enkelt inte att fungera. I slutändan kommer vi att behöva övergå till en sådan här samarbetsbaserad omfördelning av resurser och makt, eftersom alternativet helt enkelt är katastrofalt – både för miljön och klimatet, men också ur ett socialt perspektiv, säger Thomas Piketty till den brittiska tidningen The Guardian.

40-gradig värme i Paris i juni 2026. Enligt rapporten kan klimatavtalet som bär den franska huvudstadens namn klaras om vi lägger om kursen. Foto: Christophe Ena/AP/TT

Så här ska det gå till enligt forskarna:

För att omfördela välståndet och säkra hållbara investeringar i exempelvis vård, utbildning och grön energi, samt skapa jämlika förhållanden i världens länder skapas Globala rättvisefonden. Den ska stå för 10 procent av världens samlade bnp. Världsomspännande skatter införs för den rikaste procenten i världen. Miljardärer betalar upp till 20 procent i förmögenhetsskatt per år och upp till 90 procent i inkomstskatt.

En global investeringsfond bildas också genom att den tilldelas 10 procent av världens aktiekapital. Till skillnad från Världsbanken och Internationella valutafonden, där de rikaste länderna har mest makt, blir systemet helt demokratiskt när dessa institutioner ersätts av en nyskapad centralbank i FN:s regi. Denna inför också en ny internationell valuta.

Global rättvisefond

Den ekonomiska tillväxten i dagens rikaste regioner begränsas till 0–0,5 procent medan den uppgår till 3–4 procent i de fattigare. Nolltillväxt i de rikare länderna ska inte innebära att levnadsstandarden minskar där eftersom den ekonomiska jämlikheten ökar.

– Syftet är att skapa en bättre framtid än den som techmiljardärerna försöker forma åt oss, och som uppenbart tar väldigt lite hänsyn till att skapa ett hållbart klimat, en hållbar miljö och sociala utmaningar, säger Thomas Piketty.

Uppklädd Trumpanhängare inför USA:s 250-årsdag. I en rättvisare värld lockas människor inte av nationalism, enligt rapportförfattarna. Foto: Julia Demaree Nikhinson/AP/TT

Mycket i rapporten är dramatiskt och omvälvande, men författarna säger sig ha tagit hänsyn till att det inte går att förändra världen annat än gradvis. Till exempel borde Globala rättvisefonden, om man vill ha snabbare resultat, egentligen uppgå till 40 procent av världens bnp mot de planerade, gradvisa 10 procenten som ses som mer politiskt möjliga. Rapporten lyfter också fram att västvärlden, inte minst Sverige, under 1900-talet lyckades med liknande omfördelningar och att dessa banade väg för välståndet här.

Forskarna inser att deras förslag skulle möta starkt politiskt motstånd, och inte bara från de extremt förmögna. I rika länder beräknas 10–20 procent av befolkningen knappt gynnas alls. Det blir då en pedagogisk uppgift för politikerna att övertyga dessa grupper om att mer ledig tid och en långsiktigt beboelig planet är värda uppoffringen.

Rapportförfattarna har också ett scenario där länder som USA och Kina – som står för världens största klimatutsläpp – ställer sig utanför systemet. Men det går, enligt forskarna, att kompensera genom att all amerikansk export beslås med 80-procentiga tariffer, och den kinesiska med 180 procent, för att pressa dem att ansluta sig till det nya globala samhällskontraktet.

Miljardärers makt och inflytande ska minskas. Elon Musk skulle betala 90 procent i inkomstskatt. Foto: Evan Vucci/AP/TT

Global Justice Report har tagits emot med beröm för visionerna och beräkningarna om att en mer rättvis och hållbar värld är möjlig. Den möts också av kritik för att vara utopisk och ogenomförbar i praktiken av en rad skäl. Bland annat beskylls rapporten för att underskatta de geopolitiska spänningarna i världen och den globala finanselitens djupt rotade makt. Hur ska allt detta gå till rent politiskt?

Kritiker: "ekoklasskrig"

Kritiker ifrågasätter också att de rika länderna skulle bli mycket mer osjälviska än de någonsin har varit. De kan inte ens enas om en global klimatfond i dag och ger i snitt 0,4 procent av sin bnp i bistånd.

Frågor väcks också om det går att mer än halvera dagens arbetstimmar genom ökad produktivitet. Marknadsvänliga kritiker varnar för ”marxistiskt eko-klasskrig” som snarare hämmar ekonomisk utveckling och motverkar fattigdomsbekämpning.

Demonstration i Kenyas huvudstad Nairobi mot världens orättvisor. Foto: Ben Curtis/AP/TT

Att USA och Kina skulle kunna beslås med skyhöga tullar för att tvinga med dem på tåget väcker också tvivel. De skulle knappast övertygas av det, och dessutom skulle ett katastrofalt handelskrig bryta ut som motverkar mycket av det som rapporten vill åstadkomma enligt kritiker.

Cornelia Mohren, miljösamordnare vid World Inequality Lab, medger i The Guardian att rapporten är ”visionär och kanske utopisk”, men anser att den är nödvändig för att visa att alternativa vägar är möjliga för vår planet.

– Det är skönt att veta att vi kan förena en jämlik värld med att hålla oss inom koldioxidmålen. Det är ett mycket värdefullt resultat. Det ger mig hopp. Vi har sett vad som är möjligt, men vi ser också hur svårt det är med den politiska verkligheten, vilket kan vara deprimerande.