Militär AI-teknik allt större hot

I takt med att globala militärutgifter stiger till nya höjder kämpar stormakterna om dominans i den nya AI-kapprustningen. USA går i spetsen när teknikjättar som Palantir, Space X och Open AI driver utvecklingen till tidigare otänkbara nivåer genom sitt nära samarbete med president Donald Trump och hans administration. Samtidigt visar Gaza, Ukraina och Iran hur militär artificiell intelligens drastiskt förändrar dagens krig och konflikter.

Den internationella fredsrörelsen slår larm om de lagliga och etiska konsekvenserna av autonom krigföring och kräver att stater gör mer för att skydda grundläggande rättigheter. EU har en laglig reglering av AI men denna tar inte upp teknikens militära dimensioner. I Europa innebär kraven på upprustning också att allt fler medlemsländer investerar i militär AI-teknik från amerikanska företag. Även om utvecklingen av nya europeiska alternativ till USA:s teknikjättar stärker Europas militärteknologiska självständighet något, behövs mer omfattande rättsligt skydd såväl här som i resten av världen. I en alltmer fragmenterad världsordning uppmanar experter därför europeiska ledare att ta på sig detta ansvar.

Militär dominans före etik

Tidigare i år utbröt en dramatisk tvist mellan Trumpadministrationen och det amerikanska AI-företaget Anthropic. Det skedde efter rapporter om att dess AI-modell Claude hade använts i USA:s attack mot Venezuela och tillfångatagandet av president Nicolás Maduro i januari. När försvarshögkvarteret Pentagon vägrade att garantera att Claude inte skulle användas för framtida operationer av massövervakning och autonom krigföring, möttes kritiken från vd:n Dario Amodei med hot och hårda toner från “krigsministern” Pete Hegseth.

Ukraina är en "testmiljö" för militär AI. Trots etiska problem anser sig landets försvar behöva förbättra teknikens målsökande i kampen mot Ryssland. Foto: Tyler Hicks/The New York Times/TT

Bara månader senare meddelade Pentagon att man i stället hade ingått avtal med åtta andra ledande AI-företag – Space X, Open AI, Google, Nvidia, Reflection, Microsoft, Amazon och Oracle – för att göra amerikansk militär till en “AI-fokuserad” stridskraft. Även om tidigare regeringar har eftersträvat liknande mål, är budskapet under den nya administrationen tydligt: USA:s militära dominans går före alla potentiella juridiska och etiska risker med militär AI.

I dag används artificiell intelligens redan i krig och konflikter runt om i världen. Enligt FN tillämpas tekniken bland annat för militär målanalys, identifiering av individer, autonom navigering samt försvars- och robotsystem. De senaste åren har inneburit en dramatisk utveckling inom detta område. Till exempel har kriget i Ukraina, efter Rysslands fullskaliga invasion i februari 2022, kommit att beskrivas som en ”testmiljö för militär AI”. Där har exempelvis banbrytande ukrainska AI-projekt som Brave 1 och Delta visat sig vara avgörande i krigets utveckling.

Skolbombning AI:s fel?

Militär artificiell intelligens har inte minst revolutionerat drönarkrigföringen i Ukraina. Förra året använde den ukrainska militären för första gången så kallade kamikaze-AI-drönare. När ett mål väl har valts kräver dessa drönare inte någon ytterligare mänsklig inblandning för att jaga och attackera sitt mål.

Ett ytterligare exempel på en konflikt där användningen av AI har ökat är i Israels operationer i Gaza och på Västbanken. Där använder militären AI-system som Habsora (även känt som The Gospel, ”Evangeliet”) och Lavender (”Lavendel”). På så sätt har militären tillgång till högteknologisk intelligens som identifierar, spårar och bedömer individer och infrastruktur som måltavlor. Detta har bidragit till vad internationella människorättsorganisationer och en FN-kommission nu bedömer som folkmord på palestinier.

AI ökar "krigets dimma" – gör det svårare att bedöma hur och av vem militära beslut fattas, vilket försvårar möjligheten att utkräva ansvar för krigsbrott. Illustration: Shutterstock/TT 

Sedan USA inledde kriget mot Iran har det kommit ännu fler rapporter om användandet av militär AI. Efter attacken i februari mot flickskolan i Minab i Iran har nästan alla Demokraternas senatorer krävt att Pentagon redogör för hur USA, enligt en preliminär utredning, låg bakom bombningen och om AI användes i valet av detta mål. Över 150 människor rapporteras ha dödats vid skolan, varav fler än 100 barn.

Annan rapportering har visat hur amerikanska AI-system som Claude och Maven används för att föreslå, lokalisera, prioritera och till och med utvärdera lagligheten i iranska måltavlor. Dessa rapporter tyder på en ny utveckling i hur USA:s militär använder denna teknik: befälhavare vänder sig nu inte bara till AI för analys, utan även för rådgivning. Detta sker samtidigt som militära AI-system redan dramatiskt har kortat den tid det tar att fatta militära beslut och drastiskt minskat behovet av mänsklig inblandning.

Krigets dimma

Det är något som kan bidra till ”AI-krigföringens dimma”, alltså hur teknikens enorma hastighet och algoritmiska komplexitet gör att det blir svårt att se hur militära beslut fattas. Experter varnar nu inte bara för den bristande precisionen i militära AI-system, utan också för hur svårigheterna med att klargöra ansvar för militära handlingar baserade på AI kan underminera internationell rätt.

I Trumpadministrationens handlingsplan för artificiell intelligens beskrivs dock behovet av att hantera dessa risker som underordnade – och rentav som ett hinder för amerikansk dominans på området. Vita husets vision av militär AI delas i stort sett av amerikanska teknikjättars företagsledare. I denna elitkrets står de flesta bakom en politik som ser USA som världens främsta kultur och rättmätiga stormakt. Denna grupp stöder också en ohämmad militär upprustning i västländer, förnekar betydelsen av mjuk makt och eftersträvar att ha fortsatt globalt styre över AI-tekniken.

Premiärminister Keir Starmer (mitten) besöker AI-företaget Palantir och dess vd Alex Karp (t h). Storbritannien har slutit ett rekordstort försvarsavtal med det amerikanska bolaget, ett avtal som parlamentets forsknings- och teknikutskott anser att regeringen ska dra sig ur. Foto: Carl Court/AP/TT

Med denna realpolitiska världsbild reduceras frågan om AI:s militära betydelse på det sätt som Palantirs vd Alex Karp uttryckt det i ett manifest publicerat på X: ”Frågan är inte om AI-vapen kommer att byggas; frågan är vem som kommer bygga dem och i vilket syfte.”

För USA:s teknikjättar innebär Europas upprustning en enorm källa till vinst, såväl ekonomisk som politisk. Företag som Palantir har redan etablerat sig djupt i Europas militära struktur. I dag är Palantirs teknik exempelvis grundläggande för Natos och Ukrainas försvar. I slutet av förra året slöt företaget också det största försvarsavtalet i brittisk historia med landets försvarsdepartement.

EU och AI

Men i takt med att den transatlantiska relationen har svalnat under Donald Trumps andra presidentperiod, har europeiska ledare börjat ifrågasätta kontinentens beroende av amerikanska teknikjättar alltmer. Det gäller särskilt inom ett så känsligt område som militär artificiell intelligens. Därför har länder som Frankrike främjat utvecklingen av ”oberoende militär AI” inom Europa och investerat i franska AI-företag som Mistral.

Men diskussioner kring europeiskt oberoende inom militär AI löser inte frågan om teknikanvändningens etiska gränser. När EU 2023 drev igenom världens första övergripande reglering av AI var det tydligt i lagen att den inte berörde de militära och nationella säkerhetsaspekterna på området.

Glatt möte mellan AI-robot och påve Leo. Bara några dagar tidigare varnade dock katolska kyrans överhuvud för tekniken och sade att den måste avväpnas. Foto: ABACA/Shutterstock/TT

I politiska diskussioner om militär AI prioriteras ofta innovation och upprustning före folklig och rättslig förankring. Experter menar att denna motsättning varken är nödvändig eller konstruktiv. Europa borde i stället kunna främja lösningar som kombinerar rättsligt ansvar och demokratiska beslutsprocesser med andra politiska intressen. En sådan strategi gör det möjligt att se säkerhet ur ett bredare perspektiv och förebygga en rad oönskade konsekvenser av militär AI.

Utmaning på liv och död

I juni anordnar FN två större möten för att följa upp en resolution i generalförsamlingen om militär artificiell intelligens och dess betydelse för internationell fred och säkerhet. Samtidigt framhåller experter att EU bör kunna ändra sin AI-lag till att också omfatta militär användning, så att den omfattar de rättsliga, etiska och säkerhetspolitiska aspekter som tekniken innebär. Vilken roll europeiska ledare kommer spela i dessa sammanhang är dock ännu oklart.

Men det är tydligt att efterfrågan på globalt ledarskap i frågan om militär AI blir allt större och mycket tyder på att Europa borde kunna möta denna utmaning. När påve Leo XIV publicerade sin första encyklika, Magnifica humanitas, beskrev han AI som ”den största utmaning som mänskligheten står inför i dag”. Påven uppmanade även till denna omvälvande teknik ”måste avväpnas”. Frågan är kanske inte längre om militär AI är en utmaning på liv och död; frågan är vem som kommer att ta sig an den och vilken framtidsvision den kommer att präglas av.