Invandringsfrågan minus för Trump

Före valet 2024 utlovade Trump att miljoner papperslösa skulle drivas ut, oavsett om de väntade på sin tur hos migrationsmyndigheterna eller hade bott och arbetat prickfritt i USA i årtionden, kanske till och med fått barn som är amerikanska medborgare.

Efter maktskiftet ställde den nya administrationen upp målet en miljon utvisningar per år, med långtgående befogenheter för den tungt beväpnade polisstyrkan ICE. Efter rejäla påfyllningar uppgår den årliga ICE-budgeten till motsvarande 370 miljarder kronor eller mer än de totala polisanslagen i 70 länder. Merparten av medlen går till sökandet efter misstänkta illegals och långvarig internering i väntan på transport till annat land.

Men de brutala ICE-räderna, ibland nattetid, i bostäder och på arbetsplatser ledde till yrvakna frågor. Inte var det meningen att grannen, servitrisen eller målaren skulle behandlas som brottslingar? Vad hände med idealen i invandrarlandet USA? Verkar inte insatserna vara riktade mot människor med mörk hudfärg?

Efter de stora demonstrationerna som följde på de dödande skotten i januari mot två demonstranter i Minnesota, Renée Good och Alex Pretty, skedde ett chefsbyte i ICE och rutinerna sågs över – med spekulationer om att administrationen hade tagit till sig av kritiken.

Allt fler gripna

Men det blev bara en tillfällig paus. Trump trädde fram direkt efter besked om att ICE dragit ner på antalet trafikkontroller och skrev på sitt sociala medium Truth Social att ”Vi KAN INTE ge upp ett av ICE:s effektivaste brottsbekämpningsverktyg”. Antalet gripna uppges vara runt 2 000 per dag, en fördubbling mot i våras.

– Sedan i juni har ICE ökat sina insatser dramatiskt över hela landet, med ett rekordantal gripanden, säger Aaron Reichlin-Melnick, expert på invandringsfrågor i lobbygruppen American Immigration Council.

En guatemalansk migrant, i vitt, omfamnas vid flygplatsen av en familjemedlem efter att ha deporterats från USA tillbaka till sitt ursprungsland. Foto: Moises Castillo/AP/TT

Nyheter om nya inskränkningar i invandrings- och asylbestämmelserna och avslöjanden om övergrepp kommer tätt. Barn har skiljts från sina föräldrar. Osanitära förhållanden på interneringshemmen. Andra myndigheter bistår ICE i granskningar av inkommande passagerare på flygplatserna. Arbetsgivare avskedar haitiska medborgare i väntan på utvisningsorder med personalbrist i bland annat äldrevården som följd.

I juli dödades två män av ICE-poliser. Anklagelser framfördes direkt om att bägge försökt använda sina bilar som vapen för att undkomma polisen. Men i utredningarna framkom att det påstådda droginnehavet av den ene mannen var falskt, vidare att en av ICE-poliserna hade inslag i sin bakgrund som borde ha hindrat anställning. Det var alltså samma mönster som i Minnesota – att svärta ner offren och dölja fakta om personalen – vilket bidrar till växande tvivel på det så kallade hemlandsdepartementet och ICE.

Ett vitare USA

– President Trump har inte gjort många eftergifter och det lär inte ändras trots att hans opinionssiffror dalar, säger Aaron Reichlin-Melnick.

Trump eldar i stället på, med de gamla valserna om invandrare som fängelsekunder och mentalsjuka. I ett tal nyligen upprepade han att miljoner strömmade över gränsen som under föregångaren Joe Biden var ett ”öppet sår, ett öppet såll”:

– De var gängmedlemmar, drogsmugglare, pedofiler och 11 888 mördare, varav (…) mer än 50 procent hade begått mer än ett mord.

Minnesplats för Renée Good, som dödades av ICE i Minnesota i januari 2026. Foto: Angelina Katsanis/AP/TT

Han trappar ständigt upp anklagelserna mot exempelvis den demokratiska kongressledamoten Ilhan Omar som föddes i Somalia och kom till Minnesota som tolvåring. Han säger om och om igen att hon måste ”slängas ut” som den ”sopa” hon är. Retoriken ger en vink om den innersta Trumpklickens visioner om ett vitare USA, samma gäller beslut om att avskaffa den speciella skyddsstatus, TPS, som har tillåtit upp till 1,3 miljoner haitier, venezuelaner, syrier och andra nationaliteter att bo i landet på flykt undan hot och kaos i sina hemländer.

På åtskilliga orter har det bildats rörelser för att bistå människor som riskerar deportering, inte minst inom religiösa samfund. De samlar in pengar, gömmer hela familjer, spårar ICE:s utryckningar och skickar in stämningar till domstol.

Nazisters ryktesspridning

En präst i Springfield i Ohio uppmanar Trump och hans regering att ”göra det de sade att de skulle, att koncentrera sig på de farligaste av de farliga”. Det är samma Springfield där uppskattningsvis 15 000 haitier har bosatt sig och blev måltavla för Trump och hans vicepresident JD Vance inför valet 2024. De anklagades för att äta upp folks katter och hundar, trots att även republikanska politiker i delstaten framhöll att det var falskt. De beskaste Trumpmotståndarna pekade då, och senare, på att ryktena hade spritts av amerikanska nazister och att Trump och Vance villigt stämde in.

– Det har varit en våg av motstånd mot massdeporteringarna som vuxit fram organiskt. Trumpadministrationen hävdar att närvaron av invandrare i sig är skadlig för samhället, när de senaste 18 månaderna faktiskt har bevisat att det är massdeporteringarna som gjort mer än någon invandrare någonsin gjort för att splittra det amerikanska folket, säger Aaron Reichlin-Melnick.

Haitier vid en gudstjänst i Springfield i Ohio, där de hotas av deportering efter ett utslag i USA:s högsta domstol. Foto: Luis Andres Henao/AP/TT

Affischnamnet framför andra i sammanhanget är, förutom tillförordnade ICE-chefen Tom Homan, Vita huset-rådgivaren Stephen Miller som låg bakom ansträngningarna att utestänga folk från en rad muslimska länder under Trumps första mandatperiod. Möjligen har han knuffats tillbaka formellt, men uttalar sig fortfarande, till exempel uttryckte han tillfredsställelse över att ”dörren definitivt stängts för asylsökande” efter domar i Högsta domstolen i juni. Domarna beslöt då, med röstetalet 6–3 utefter ideologiska skiljelinjer, att administrationen har rätt att slopa TPS-statusen och avvisa asylsökande vid gränsen utan prövning.

Frågetecknen kring ICE ingår redan i kampanjerna som har sparkats i gång inför mellanårsvalet i november. Flera demokratiska kandidater ställer krav på reformer eller till och med på ett avskaffande av ICE. Men det finns en politisk risk med detta. Efter de dödande skotten för några år sedan mot obeväpnade män – som fallet med George Floyd, även det i Minnesota – kom appeller från en del demokrater om att ”avskaffa polisen”. Det blev tacksamt bränsle för Republikanerna och samma sak skulle kunna hända igen om kritik mot ICE vänds till påståenden om att demokrater vill gulla med invandrare som har brutit mot invandringslagarna.

Väljarna: annat viktigare

Samtidigt, vilket torde reta Donald Trump, har invandringen halkat nedåt på listan över det som väljarna bryr sig mest om. Inför valet 2024 ansåg 28 procent i en Gallupmätning att det var den mest akuta frågan. Bland Republikanerna var siffran hela 57 procent. När opinionsinstitutet Pew nyligen ställde samma fråga hamnade invandringen på 7 procent, långt under ekonomin och levnadsomkostnaderna med 29 respektive 15 procent. 73 procent uppger att invandringen är bra för landet och 35 procent att nivåerna är lagom, enligt Gallup i juli.

Donald Trump anklagade haitier för att äta amerikaners husdjur, en lögn som spridit av nazister. I bakgrunden presidentrådgivaren Stephen Miller, en av migrationspolitikens arkitekter. Foto: Alex Brandon/AP/TT

Trump kan berömma sig av att ha stängt den södra gränsen till USA. Några få tusen tar sig in i landet för närvarande, även om prognoser ställs om att strömmen lär öka igen. Trump försökte också begränsa en speciell typ av folkökning – nämligen den grundlagsstadgade rätten till medborgarskap för barn som föds i USA. Det ska röra sig om runt 300 000 nya medborgare varje år. En av dem är, ironiskt nog, landslagsspelaren Folarin Balogun vars avstängning Trump ingrep för att dra tillbaka under fotbolls-VM.

Högsta domstolen sade i juni nej till att riva upp denna så kallade birthright citizenship i ett pinsamt bakslag för Trump. Som utlovat kom han dock snabbt kom med ett nytt, reviderat försök i frågan.

Tros slå mot ekonomin

Åtskilliga företagare i exempelvis restaurang- och hotellnäringarna är oroade både över skrämmande räder på arbetsplatserna och riskerna att stå utan personal. Några konkreta resultat rapporterades inte från ett högnivåmöte som ska ha ägt rum under sommaren, men företagarrepresentanter uppger i medierna att de märkt en större öppenhet från den nye ministern för hemlandsdepartementet Markwayne Mullin, som själv har en bakgrund i näringslivet, än den sparkade hårdföra företrädaren Kristi Noem.

– Studier av det första året med Trumps ansträngningar att deportera mängder av människor påvisar en direkt nedgång i den ekonomiska tillväxten i områden med stor ICE-närvaro, säger Aaron Reichlin-Melnick.

ICE-chefen Tom Homan på en pressträff vid USA:s gräns i Kalifornien. Foto: Gregory Bull/AP/TT

Parallellt med deporteringarna väntas de strängare invandringsbestämmelserna att på sikt minska tillgången på arbetskraft i USA, enligt en rapport från investmentbanken Goldman Sachs. Under 2010-talet tillkom runt en miljon människor netto per år, för att sjunka till en halv miljon förra året och troligen bara 200 000 nästa år.

Ekonomer grunnar som bäst på vad krympningen – i kombination med produktivitetshöjande AI – kommer att betyda för den ekonomiska tillväxten och för villkoren på arbetsmarknaden. Några säkra svar gives inte än men utan tvekan föreligger risker för stigande inflation om lönerna måste pressas upp för att locka folk.

Eller, med andra ord, ännu ett orosmoln för Donald Trump eftersom stödet för honom på det ekonomiska området har kollapsat.