Februari

Analys. I mars har kriget i Syrien pågått i tio år. Anklagelserna har haglat om att syriska staten begått ohyggliga krigsbrott: barn som kvävts av kemiska stridsmedel, sjukhus som bombats, fångar som torterats i industriell skala. Nu försöker Nederländerna ställa Bashar al-Assads regim till svars åtminstone för tortyren. Det väcker hopp om viss upprättelse för diktaturens och krigets offer, skriver Isabella Parling, praktikant vid Utrikespolitiska institutet.

Analys. Danska regeringar för gärna en ”stram” linje mot invandring, flyktingmottagande och integration. Men när ett riksrättsåtal nu väntar en tidigare migrationsminister har det gått för långt. Den hårda invandringslinjen biter såväl vänsterregeringen som högeroppositionen i svansen, skriver journalisten Staffan Dahllöf, baserad i Köpenhamn.

Analys. Militärens maktövertagande den 1 februari har inte mötts av samma ilska som tidigare kupper i landet. Ett tungt skäl är att sympatierna med den avsatta fredspristagaren Aung San Suu Kyi inte är vad de varit. Ett annat är att omvärlden inte vill tvinga tillbaka landet i Pekings famn. Juntaledaren general Hlaing kan alltså ha gjort en korrekt geopolitisk analys av hur kuppen skulle bemötas, skriver journalisten Pranay Sharma.

Analys. Huvudstaden är omringad och hjälpbehoven skriande. I skuggan av coronapandemi, riksrätt i USA och kupp i Myanmar hotar katastrofen i Centralafrikanska republiken – som så ofta förr. Landets historia kantas av militärkupper, våld och vanstyre, skriver journalisten och Afrikakännaren Görrel Espelund.

Analys. Akademisk frihet är en ny och het fråga i diskussioner om Kinas växande globala roll. Den handlar om i vilken utsträckning stormakten underminerar forskarnas oberoende i väst, och om hur samarbeten med landet ska bedrivas när denna frihet alltmer urholkats under president Xi Jinping, skriver professor Marina Svensson vid Lunds universitet.

Analys. I april avgår Raúl Castro som det kubanska Kommunistpartiets ledare. Därmed lämnar den historiska generationen äntligen över till makthavare som vuxit upp efter revolutionen 1959. Men det sker i en situation av växande missnöje. Och frågan är hur arvtagarna ska lyckas när de inte, som företrädarna, kan luta sig mot den episka berättelsen om den revolutionära segern, skriver journalisten Lars Palmgren. 

Analys. Trettio år, tretton regeringschefer. Italien har regeringskriser som få andra. Nu –­ ett år efter det stora coronautbrottet ­– gäller det för nye premiärministern Mario Draghi att lyckas förvalta ett gigantiskt räddningspaket från EU. Enormt mycket står på spel: stödet ska förhindra att även övriga Europa dras med i fallet, skriver journalisten Christin Sandberg.