Nya protester i Hongkong när Kina stärker greppet
De senaste veckorna har proteströrelsen i Hongkong vaknat till liv igen. Foto: Kin Cheung/AP/TT

Nya protester i Hongkong när Kina stärker greppet

Intervju. Coronapandemin satte tillfälligt stopp för demokratirörelsen i Hongkong och de Kinavänliga krafterna passade på att flytta fram sina positioner. Med gripanden och maktutspel hoppas Kinavännerna kunna hindra demokratianhängarna från att vinna en majoritet i höstens val, säger Tim Rühlig, forskare vid Utrikespolitiska institutet i en intervju med Utrikesmagasinet.

Publicerad: 2020-05-15

Vad har hänt i Hongkong den senaste tiden?

– Hongkongborna slutar aldrig att protestera. Det var bara en tidsfråga innan de skulle höras igen. Några bedömare väntade sig att det skulle ske närmare valet till den lagstiftande församlingen, Legco i september, men de första protesterna ägde rum förra helgen när coronasituationen verkade vara under kontroll i Hongkong, berättar Tim Rühlig. Mer än 200 personer greps under helgen. Demonstranterna möttes i köpcentrum där de höll fredliga möten och sjöng Hongkongs inofficiella nationalsång. 

Samtidigt har den lokala regeringen och Kinas representation i Hongkong utnyttjat coronakrisen för att stärka sitt grepp om staden. Under en kort period på bara några dagar vidtogs följande åtgärder:

– Den 14 april anklagades den pro-demokratiske parlamentsledamoten Dennis Kwok för att obstruera arbetet i en av kommittéerna i Legco. Talmannen hotade Kwow med att han riskerade att förlora sin plats i församlingen.

– Dagen därpå krävde chefen för Kinas representation i Hongkong, Luo Huining, att Hongkong skulle genomföra Artikel 23 i Hongkongs grundlag som säger att Hongkong måste ha en nationell säkerhetslag. Luo anförde att det var nödvändigt att aktivera Artikel 23 eftersom utländska styrkor infiltrerat Hongkong. Hongkongs regeringschef Carrie Lam signalerade stöd för Luos inställning.

Hongkong Carrie Lam.jpgDemonstranter håller upp teckningar av Hongkongs regeringschef Carrie Lam som dödskalle. Lam har stått i skottgluggen sedan massprotesterna förra året som utlöstes av ett lagförslag om att utlämna misstänkta brottslingar till Kinas fastland. Foto: Kin Cheung/AP/TT

 

Torsdagen den 21 maj meddelade Kina att ett förslag till nationell säkerhetslag i Hongkong skulle diskuteras vid den kinesiska folkkongressen som inleddes dagen därpå. Detaljerna i lagförslaget är inte helt klara men enligt medierapporter kommer alla självständighetssträvanden att förbjudas liksom utländsk infiltration och terrorism. 

När Hongkongs lokala regering år 2003 försökte införa säkerhetslagar protesterade hundratusentals människor och förslaget drogs tillbaka. Förslaget drogs tillbaka och sedan dess har inga försök gjorts att introducera någon ny säkerhetslag förrän nu. Varför väcker detta så upprörda känslor?

– De som motsätter sig säkerhetslagar enligt Artikel 23 menar att sådana hotar att underminera rättssäkerheten och de medborgerliga rättigheterna i Hongkong. De lagar som lanserades 2003 omfattade en mängd vaga formuleringar angående landsförräderi och självständighetssträvanden samt ett antal onödiga klausuler som bannlyste kontakter med illegala institutioner i fastlands-Kina. Hongkongpolisen fick också ökade befogenheter vilket inte har något med Artikel 23 att göra. Lagförslagen utgjorde också ett hot mot inflytelserika organisationer, till exempel kristna kyrkor, som gick samman för att stoppa det.

Fredagen den 17 april meddelade en talesman för Kinas representation i Hongkong att dess handlande inte begränsas av Artikel 22 i Hongkongs grundlag. Vad betyder det?

– Artikel 22 sätter gränser för Kinas befogenheter i Hongkong. Genom uttalandet försökte representationen göra om sig till en lokal institution i Hongkong vilkens agerande inte ska sättas i samband med den kinesiska regeringen. Detta är ett radikalt brott mot tidigare tolkningar av Artikel 22 och Kinas representations roll. Genom utspelet gav representationen sig själv mandat att göra precis vad den vill utan att bryta mot de principer som stipuleras i överenskommelsen ”Ett land, två system” (se faktaruta, red:s anmärkning).

Tim Rühlig berättar vidare att Hongkongs lokala regering dagen därpå gav sitt stöd till Kinas representations tolkning. Samtidigt greps 15 pro-demokratiska parlamentsledamöter. De gripna åtalades för att ha deltagit i en fredlig protestmarsch den 18 augusti och i en inte helt och hållet fredlig protest den 1 oktober.

– Intressant är att de inte grips för någon våldshandling utan för att ha deltagit protestmarschen. Avsikten var säkert att utnyttja situationen och genomföra gripandena när världen tittade åt ett annat håll på grund av coronapandemin. Att genomföra stora protester är svårt just nu på grund av restriktionerna som smittan fört med sig. Myndigheterna passade på att signalera till demonstranterna och skrämma dem med att också icke-våldsamma protester kommer att leda till gripanden.

Hongkong kravallpolis.jpgPolisen övervakar ordningen vid den senaste aktionen som ägde rum den 13 maj Foto: Kin Cheung/AP/TT

Proteströrelsen består av två grupperingar: demokratianhängare som motsätter sig självständighet men vill ha ökad demokrati och kämpar för det genom fredliga protester samt en radikal falang – localists – som vill att Hongkong ska bli självständigt och som är mer benägen att genomföra våldsaktioner.

Hur har proteströrelsen utvecklats sedan den stora demonstrationsvågen ebbade ut i februari?

– De båda huvudgrupperingarna har närmat sig varandra. Det är intressant att se vilken anmärkningsvärd enighet som nu råder inom proteströrelsen efter den senaste omgången demonstrationer. De traditionellt moderata pro-demokraterna har radikaliserats då yngre personer har tagit över samtidigt som localists har blivit mer moderata. Pro-demokraterna motsätter sig fortfarande självständighet men har visat ökad beredskap att demonstrera, fortsatt fredligt, men även när det varit förbjudet. Samtidigt har localists samarbetat mer med pro-demokraterna vilket betyder att fler och fler av dem tar avstånd från våld och en ökande andel av dem ser pro-demokraterna som sina allierade mot Kina.

– Det betyder inte att alla håller med om allt, men fraktioner spelar en mindre roll just nu. Det verkar som att människor är mycket mer optimistiska nu än efter paraplyrörelsen 2014. Optimismen beror inte på att den senaste demonstrationsvågen har varit mer framgångsrik. 2014 förhindrade demonstranterna en omstridd vallag, 2019 stoppade de lagen om utlämningar till Kina. Det handlar snarare om den ökande enigheten i protestlägret. Ett annat skäl till den goda stämningen är framgångarna i lokalvalen 2019, påpekar Tim Rühlig.

Valet till de så kallade distriktsförsamlingarna i november 2019 sågs av många som en folkomröstning om de pågående protesterna. I tidigare lokalval hade valdeltagandet varit relativt lågt, men 2019 var det istället ovanligt högt och den prodemokratiska proteströrelsen vann en jordskredsseger.

Hongkong paraplyrevolutionen.jpg2014 ockuperade den så kallade paraplyrörelsen delar av Hongkong i 79 dagar i protest mot ett förslag till nya regler för val av Hongkongs regeringschef. Deltagarna använde paraplyer för att skydda sig mot polisens pepparsprej. Foto: Vincent Yu/AP/TT 

Den 6 september är det val till den lagstiftande församlingen Legco. Hur ser oppositionens chanser ut?

– För första gången sedan 1997 då britterna lämnade över Hongkong till Kina har oppositionen hopp om att vinna majoritet i Legco. Det finns som jag ser det tre skäl för denna optimism. För det första har framgångarna i distriktsvalen gett väljarna hopp och det pro-demokratiska lägret kommer troligen att anordna förval i valdistrikten för att inte riskera att flera kandidater ställer upp och därmed splittrar rösterna. Dessutom kommer pro-demokraterna att försöka vinna mer funktionella distrikt än i förra valet.

Hälften av ledamöterna i Legco väljs i geografiska valkretsar, och hälften utses i så kallade ”funktionella valkretsar” vilka representerar olika samhällssektorer i Hongkong, till exempel politik eller näringsliv. Människor som inte arbetar inom dessa sektorer får inte rösta i de funktionella valen som därmed domineras av den lokala Pekingvänliga eliten. Traditionellt har pro-demokratiska kandidater vunnit väldigt få mandat i de funktionella valkretsarna och har i många fall slutat ställa upp.

– I år kommer pro-demokrater att kandidera i många, om inte alla, funktionella valkretsar i hopp om att dra fördel av en mer pro-demokratisk atmosfär i staden, även bland personer i de funktionella valkretsarna som traditionellt stöder Pekingvänliga kandidater. Men det kommer att bli svårt för pro-demokraterna att vinna mer än 35 mandat vilket krävs för att nå majoritet. Det är inte omöjligt men svårt. Vanligtvis stöder 65 procent av väljarna i Hongkong oppositionen men systemet med de funktionella valkretsarna har hittills lett till att Kinavänliga krafter vunnit 60 procent av platserna i Legco.

Vad får en vinst för demokratirörelsen för betydelse?

– Om pro-demokraterna skulle få majoritet är det en framgång men med begränsad effekt. Det är en väldigt stark signal till staden, Kina och resten av världen men när det gäller politiskt beslutsfattande tvivlar jag på att det kommer att göra särskilt stor skillnad.

– Anledningen är att myndigheterna redan efter förra valet vidtog åtgärder för att kunna diskvalificera pro-demokratiska ledamöter i Legco. Därmed måste man arrangera fyllnadsval vilket tar tid. De krafter som stöder etablissemanget kan alltid försöka få ett antal pro-demokratiska ledamöter diskvalificerade och på så sätt försäkra sig om att de alltid har en knapp majoritet i parlamentet. Med samma metod skulle de till och med kunna anta en ny säkerhetslag efter valet även om de mister sin majoritet.


Lena Höglund
redaktör för Utrikesmagasinet samtalade med Tim Rühlig     

Denna artikel uppdaterades lördagen 21 maj efter Kinas besked om nationella säkerhetslagar för Hongkong.