Augusti

Analys. Nationalistiska stämningar utmanar den liberala internationalism som har präglat tiden efter andra världskriget. Men idén om nationen kan  yttra sig på olika vis. Kjell Goldmann, författare och professor emeritus i statskunskap, identifierar sju olika former av nationalism och finner en beröringspunkt mellan talet om "svenska värderingar" i Almedalen och Donald Trumps valkampanj.

Analys. Dagens oordning i arabvärlden kom inte som en blixt från en klar himmel. Tidiga varningssignaler pekade på djupa underliggande orättvisor. Men varningarna ignorerades istället för att fångas upp. Den kände arabiske kolumnisten och tänkaren Rami Khouri, baserad i Beirut, listar tio faktorer som maktstrukturer i och utanför arabvärlden borde ha reagearat på i tid.

Analys. Baltikum har genomgått en makalös utveckling under de 25 år som gått sedan Sovjetunionens kollaps. Men den kanske viktigaste utmaningen kvarstår: att minska klyftorna i samhället, skriver frilansjournalisten Påhl Ruin, baserad i Litauen sedan flera år.

Analys. Sex år in i det syriska kriget är det allt tydligare att stormakternas intressen för Syrien styr utvecklingen. Ingen enskild aktör eller allians av rebeller kan avgöra konflikten. Men inte heller militära stormaktssegrar kommer att vara avgörande. Dr Mikael Eriksson, forskningsledare vid FOI, analyserar det komplexa läget i Syrien, pekar ut möjliga förhållningssätt och pläderar för att Sverige förbereder någon form av insats i Syrien, liknande den pågående i Irak.

Intervju. Douglas Rushkoff vill ändra vårt ekonomiska operativsystem. Från utsugande och tillväxtdrivet till decentraliserat. I sin senaste bok pekar New York-författaren på hur den digitala ekonomin ökar klyftorna i samhället och vad man kan göra åt det. Journalisten Hanna Sistek träffade Rushkoff i hemorten i Hastings-on-Hudson.

Analys. Efter juli månads misslyckade kuppförsök i Turkiet är nu relationerna mellan Ryssland och Turkiet återknutna. Martin Kragh, chef för UI:s Rysslands- och Eurasienprogram, visar hur både Erdoğan och Putin söker dra geopolitiska fördelar av sina upptinade relationer. Putin vill säkra en viktig marknad för naturgas och Erdoğan vill balansera västs inflytande i Turkiet samt att få slut på ett kännbart handelskrig. Artikeln publicerades först i Dagens Industri.

Analys. Mette Frederiksen, partiledare för de danska Socialdemokraterna, ser möjligheter till ett ”riktigt gott samarbete” med Dansk folkeparti, som tackar för intresset. Det två partierna står närmare varandra än någonsin tidigare, skriver Staffan Dahllöf, frilansjournalist i Köpenhamn.

Analys. Många israeler vill att deras land ska kalla massakrerna på armenier i det Osmanska riket för hundra år sedan för ett folkmord. Men mycket står på spel och frågan är om sommarens överenskommelse mellan Israel och Turkiet då skulle ha ägt rum. Bakom motviljan att erkänna folkmordet finns även en rädsla för att det skulle påverka synen på Förintelsen, skriver författaren och journalisten Ricki Neuman.

Analys. Nervositeten tilltar såväl inom som utanför USA när knappa tre månader återstår till presidentvalet. Den republikanske kandidaten Donald Trumps världsbild och bristande kunskaper har fått flera prominenta personer i partiet att ställa sig bakom demokraten Hillary Clinton. Men Trumpväljarna viker inte, konstaterar den Washingtonbaserade journalisten Karin Henriksson.

Analys. Kinas anspråk på praktiskt taget hela Sydkinesiska havet saknar rättslig grund. Det visar en internationell skiljedom från i somras. Men Peking har förklarat att utslaget är av ”noll och intet värde”. Genom överflygningar med bombplan och avvisning av fiskare över ett filippinskt fiskeområde visar Peking sin totala brist på respekt för utslaget, skriver Börje Ljunggren, författare och tidigare ambassadör i Vietnam och Kina. Här belyser han problematiken och ställer frågan om den långa östasiatiska freden kan bestå.