Nu kan Orbán få sparken
Kampanjande i Budapest den 15 mars. Opinionssiffrorna är ett huvudbry för premiärminister Viktor Orbán inför valet den 12 april. "Fred och säkerhet" lyder slagorden på podiet. Foto: Denes Erdos/AP/TT

Nu kan Orbán få sparken

Analys. Ungern ligger geografiskt i Europas mitt, med ett strategiskt läge mellan Västeuropa, Östeuropa och Balkan. Och landet hamnar än mer i centrum med parlamentsvalet den 12 april. Utgången berör inte bara Ungerns drygt 9,5 miljoner invånare. Det följs noga i såväl EU som grannlandet Ukraina, i Ryssland och USA. Efter 16 raka år ser EU:s mest kontroversiella ledare Viktor Orbán ut att kunna slängas ut från makten. Men unionen kanske inte kan pusta ut för det, skriver Landguidens Ungernredaktör Lennart Simonsson.

Publicerad: 2026-03-18

I valkampen har Viktor Orbán varnat för att kriget i Ukraina fortsatt utgör ett hot mot Ungern och riskerar att kosta ungerska liv och pengar. Budskapet trummas ut på valaffischer där Ukrainas Volodymyr Zelenskyj syns med utsträckt hand. Han flankeras av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och konservative, tyske politikern Manfred Weber som leder EPP, mitten-högerns partigrupp i Europaparlamentet. Under trion syns texten: ”Vårt budskap till Bryssel är att vi inte kommer att betala.”

Det nationalistiska regeringspartiet Fidesz och Orbán använder således EU och Ukrainas president som slagträn i sin kampanj. Och Orbáns främste utmanare i valet, Péter Magyar från partiet Tisza, utmålas gång på gång för att gå i EU:s och Ukrainas ledband. Orbán har även beskyllt Ukraina för att finansiera Magyars parti.

Orbán och hans parti har samlat mer och mer makt sedan 2010 då de återkom till makten efter åtta år i opposition. Med Fidesz starka ställning i parlamentet (och stöd från koalitionspartnern kristdemokratiska KDNP) har Orbán drivit igenom reformer som försvagat domstolars oberoende, ökat det politiska inflytandet och ägandet över medierna samt ändrat valsystemet till partiets fördel.

Orbán har inspirerat många

Orbáns högerpopulistiska politik, känd som ”illiberal demokrati” kännetecknas av stark nationalism och konflikt med olika liberala institutioner. Den lovordas av bland andra USA:s president Donald Trump. Orbán har lyfts fram som en frontfigur för högerpopulismen i Europa. Inslag i hans politik har inspirerat flera partier och ledare som det tidigare polska regeringspartiet Lag och rättvisa, Matteo Renzis parti Lega i Italien, franska Marine Le Pens Nationell samling, Tjeckiens och Slovakiens nuvarande regeringschefer, nederländska Frihetspartiet (PVV) samt Österrikes FPÖ. Flera ingår i partigruppen PFE (Patrioter för Europa) i Europaparlament.

imageqlesa.pngVerklig veteran. Viktor Orbán träffar statsminister Göran Persson i Stockholm 2001. Ungraren hade redan då varit premiärminister i tre år. Foto: Jan Collsiöö/TT

Kritiker menar att Fidesz-regeringen har krympt enskilda organisationers möjligheter att verka, exempelvis är det svårare att få ekonomiskt stöd från utlandet medan diskriminering och intolerans tilltagit mot minoriteter, däribland hbtq-personer.

I valet den 12 april står Fidesz och Orbán inför en av sina större utmaningar på många år. Fidesz har i över ett år legat efter mitten-högerpartiet Tisza, åtminstone att döma av sammanvägda opinionsmätningar (Poll of Polls) som sajten Politico publicerar. (Även om Fidesz hänvisar till andra mätningar som ger regeringspartiet ett övertag).

Andra kampanjbudskap som Fidesz för ut i radio, tv och sociala medier, ibland AI-genererade, varnar för risken att EU drar in Ungern i kriget. En röst på Fidesz och Orbán säkrar freden, heter det. Att hålla Ungern utanför kriget har varit Orbáns huvudlinje sedan Rysslands anfall mot Ukraina i februari 2022. Ungern har inte heller skickat vapen till grannen. I början av 2026 var ungefär 44 000 ukrainare registrerade i Ungern i enlighet med EU:s massflyktsdirektiv, vilket bara motsvarar 1 procent av alla ukrainare som har flytt till EU.

"Skamfläck för Europa"

I EU har Orbán flera gånger använt Ungerns veto för att fördröja eller blockera stödpaket till Ukraina. Ungern blockerade ett EU-lån på 90 miljarder euro så sent som i februari, precis inför fyraårsdagen av den stora ryska invasionen. Medlemsländerna hade enats om lånet i december.

Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) betecknade Ungerns agerande som ”en skamfläck för Europa”.

imagedch1.pngOrbáns parti Fidesz för en antieuropeisk och antiukrainsk kampanj. Texten på valaffischen lyder: ”Låt oss sända ett budskap till Bryssel: Vi betalar inte". Foto: Denes Erdos/AP/TT

Blockeringen sammanföll med problem med ryska oljeleveranser till Ungern via den viktiga Druzjba-oljeledningen som passerar genom Ukraina. Ledningen skadades av ryska luftangrepp och ukrainska drönarattacker i slutet av januari. Ungern anklagar Ukraina för att överdriva skadorna och den tid som krävs för att reparera ledningen, något som Ukraina avvisar.

Relationerna ansträngdes ytterligare i början av mars när ungerska myndigheter under omtvistade former beslagtog en statlig ukrainsk värdetransport med guld och kontanter och grep sju ukrainska medborgare. ”Utpressning” anser Ukraina. ”Möjlig koppling till ukrainsk krigsmaffia”, säger Ungern.

Likaså har Ungern bromsat sanktionspaket mot Ryssland. I motsats till merparten av EU:s ledare har Orbán mött president Vladimir Putin flera gånger sedan krigsutbrottet. Regeringen i Budapest anför Ungerns beroende av rysk olja och gas som skäl för behovet att ha goda kontakter med Moskva. Ungern har utverkat undantag från EU och USA för fortsatt import av rysk olja och gas.

Trumps stöd

USA:s president Trump säger inför det ungerska valet att Orbán har hans "fullständiga och totala stöd”. Trump berömmer Orbáns hårda linje mot invandring, en fråga som Orbán har drivit hårt i tidigare val. Orbán talade i sin tur om en ”ny guldålder” i ländernas relationer när han i februari tog emot utrikesminister Marco Rubio i Budapest. Rubio framhåller att det ligger i USA:s intresse att Ungern ”lyckas” och att Trumps och Orbáns ”mycket, mycket nära personliga relation" bidrog till det ungerska undantaget från amerikanska sanktioner mot rysk energi.

imagey4ytt.pngUSA:s utrikesminister Marco Rubio besökte Ungern i februari för att visa sitt och president Donald Trumps stöd för Viktor Orbán. Foto: Alex Brandon/AP/TT

Viktor Orbáns Ungern är sedan länge i klinch med EU. En stridsfråga mellan Budapest och Bryssel gäller om Ungern lever upp till unionens grundläggande principer om rättsstaten, alltså att domstolarna är oberoende och att alla är lika inför lagen. Efter beslut av Europaparlamentet pågår sedan 2018 en granskning av Ungern, känd som ett artikel 7‑förfarande. EU håller också inne uppskattningsvis 18 miljarder euro med hänvisning till att brister inte rättas till.

Kamp mot korruption, den eftersatta välfärden, sjukvården och infrastrukturen är några teman som Péter Magyar och hans parti Tisza driver i valkampen. Ungern hör till de länder som under de senaste tio åren har fortsatt att sjunka i organisationen Transparency Internationals rankning över hur befolkningen uppfattar graden av korruption i det egna landet. Under 2025 delar Ungern plats 84 – sämst i EU tillsammans med Bulgarien – av 182 länder. Men att vända trenden när korruptionen är ”djupt rotad i både politiska och administrativa system” är svårt, skriver organisationen.

Ungerns knackiga ekonomi och svaga tillväxt på senare år är något av en akilleshäl för regeringspartiet.

Insider blir utmanare

Péter Magyar, jurist, tillhörde själv Fidesz men lämnade partiet efter en skandal (se fakta härintill) och gick till det lilla mitten-högerpartiet Tisza. Några månader senare skördade partiet stora framgångar i Europaparlamentsvalet 2024 med 30 procent av rösterna. Fidesz och dess koalitionspartner KDNP fick 45 procent.

I EU-parlamentet har Tisza anslutit sig till den konservativa partigruppen EPP, där svenska Moderaterna och Kristdemokraterna ingår, och som Fidesz lämnade 2021.

En seger för Tisza och en regering ledd av Magyar tros kunna förbättra Ungerns relationer till EU. Att ”få hem” frysta pengar som unionen har stoppat till Ungern är ett prioriterat mål för Tisza. Det kommer att kräva arbete för att stärka demokratiska normer och återupprätta rättsstatsprincipen i landet. Trilskande Fidesz-trogna tjänstemän i statlig förvaltning och andra institutioner kan också kasta grus i maskineriet.

imageh677b.pngEnligt många opinionsmätningar inför valet leder den spretiga oppositionen anförd av Peter Magyar. Foto: Denes Erdos/AP/TT

Förbättrade relationer med Ungerns närmaste grannar, inte minst Polen där skilda hållningar till Rysslands invasion av Ukraina har stört det regionala samarbetet, beskrivs som ett annat utrikespolitiskt mål för Tisza.

Péter Magyar mötte bland andra Polens premiärminister Donald Tusk i samband med säkerhetskonferensen i München i februari. Han hade då med sig sin tilltänkta utrikesminister Anita Orbán – som inte är släkt med Viktor Orbán:
– Hennes namn är bara en slump, säger Magyar i ett videoklipp när han presenterar henne för Tusk. Med anspelning på en annan ledare replikerar polacken skrattande:
– Och jag heter Donald.

Inte helt olik Orbán

Anita Orbán har betonat behovet att inte vara en bromskloss inom EU.

Men kan då EU andas ut helt om Viktor Orbán förpassas från regeringsmakten? Nej. EU bör ha beredskap för att ett maktskifte i Budapest inte automatiskt innebär en fullständig kursändring jämfört med Orbáns politik, skriver tankesmedjan European Policy Centre (EPC):

Magyar motsätter sig exempelvis att Ukrainas ansökan om EU-medlemskap snabbehandlas. Visserligen vill Tisza avveckla beroendet av rysk energi, men siktar på 2035, åtta år senare än unionens mål. Partiet är också emot EU-kommissionens förslag till långsiktig budgetram och migrationspakt.

imagesengd.pngNidbild. Magyar framställs på en valaffisch som en hycklare som egentligen har "två ansikten". Foto: Denes Erdos/AP/TT

Taktik styr delvis Tiszas röstningsmönster i Europaparlamentet, enligt en genomgång av tankesmedjan European Policy Centre (EPC). Den menar att partiet inte vill skilja ut sig för mycket från Fidesz i inrikespolitiskt känsliga frågor som Ukraina, jordbruk eller migration. Tisza-ledamöterna har också liksom Fidesz motsatt sig vissa skrivningar om rättigheter och jämlikhet. Och båda partier har röstat emot ändringsförslag som krävt en starkare användning av artikel 7 i rättsstatsprincipen.

Valets utgång och politiska konsekvenser är ovissa. En femte mandatperiod i rad för Orbán skulle troligen stärka Budapests försök att fortsätta bromsa en gemensam EU-linje i fråga om stöd till Ukraina och stå upp mot Ryssland. Magyar är i sin tur oprövad och hans parti är som framkommit inte alltid heller helt i fas med unionen.

Vid presskonferensen med USA:s utrikesminister Marco Rubio i februari konstaterade Viktor Orbán att han både är Europas längst tjänstgörande premiärminister, med 20 år vid makten, och har 16 års erfarenhet som oppositionsledare.

– Vad innebär det? Det innebär att ibland förlorar jag, ibland vinner jag. Så var inte rädd för vad som händer om vi inte vinner, för det har hänt här regelbundet minst fyra gånger redan.


Lennart Simonsson
Ungernredaktör vid Landguiden på Utrikespolitiska institutet.