Maktkampen i Peking

Den ena efter den andra personen i Kinas militära toppskikt har tvingats lämna sina poster de senaste tre åren. Av de sex höga officerare i den mäktiga Centrala militärkommissionen som Xi Jinping tillsatte 2022 har nu alla utom en rensats ut. Officiellt anklagas de för bland annat korruption.

Allra mest anmärkningsvärd är petningen i januari av Zhang Youxia, med tanke på både hans rang och ställning. Den 75-årige Zhang var förste vice ordförande i kommissionen och medlem av Kommunistpartiets politbyrå. Dessutom en av få med verklig stridserfarenhet, från krig mot Vietnam på 1970- och 1980-talet.

Utöver korruption anklagas Zhang, enligt partitidningen Folkets dagblad, för undergrävande av det så kallade ansvarssystemet i Centrala militärkommissionen. Med andra ord ifrågasättande av ordförande Xi Jinpings och partiets kontroll över militären.

Den sparkade Zhang Youxia var verkligen inte vem som helst. Här i ett möte i Ryssland med president Vladimir Putin. Foto: Sergei Karpukhin via AP/TT

Viktigt – men hur?

”Utrensningen är en välbekant situation för Kinabevakare: vi vet att utvecklingen är viktig, men eftersom informationen är så pass begränsad är det svårt att säga exakt hur.” Det skriver Björn Jerdén, Clara Johansson och Sofia Ledberg på Nationellt kunskapscentrum om Kina (NKK) vid Utrikespolitiska institutet, i en aktuell rapport.

De har gjort ett brett urval av expertbedömningar – press- och bloggartiklar, poddar och tv-program – och sammanställt de insikter som framförs utifrån tre frågor:

• Vad förklarar utrensningen av Zhang Youxia?
• Hur kan den påverka eventuella militära åtgärder mot Taiwan?
• Vad avslöjar den om Xi Jinpings maktposition?
  (Se rapporten för närmare beskrivning av analysmetoden.)

De samlade Kinabedömarnas dominerande tolkning är att sparkandet av Zhang beror på en maktkamp. Korruption och oenighet om Taiwanpolitiken nämns också som tänkbara bidragande faktorer.

Låt oss gå igenom dem var för sig.

Korruption

Det är oklart vad det finns för fog för anklagelserna mot Zhang Youxia. Vissa analytiker anser att beskyllningarna om korruption kan stämma. Men bedömarna betonar att det viktigaste i så fall inte är korruptionen i sig. Xi Jinping ska framför allt, anser de, ha blivit frustrerad över befälhavarnas ”benägenhet att fylla sina egna fickor” eftersom det ska ha gått ut över militärens effektivitet.

Många höga militärer har rensats ut. En grupp officerare anländer den 9 mars 2026 till den årliga partikongressen i Peking. Foto: Ng Han Guan/AP/TT

Maktkamp

En vanlig tolkning är att utrensningen är resultatet av en maktkamp. Analytiker hävdar att Xi Jinping betraktade Zhang Youxia som alltför mäktig med band till "djupa nätverk". Han ska ha ansett sig vara presidentens ”jämlike” och kapabel att bli ett "potentiellt hot" eller motvikt. Vissa beskriver utrensningen av Zhang som en förebyggande åtgärd för att säkerställa Xis ”absoluta auktoritet” och avskräcka framtida utmanare. Enligt detta synsätt gjorde generalens allt större inflytande, hans förankring i olika maktgrupperingar och (en hos Xi upplevd) bristande lydnad att det blev politiskt nödvändigt att avsätta honom.

Politisk oenighet

En annan förklaring lägger tyngdpunkten på oenighet i Taiwanfrågan. Xi Jinping ska enligt denna tolkning ha drivit på för snabba förberedelser för en möjlig invasion senast 2027. Detta år är en viktig militär milstolpe eftersom det är hundraårsjubileet av instiftandet av det som kom att bli Folkets befrielsearmé, Kommunistpartiets styrkor. Zhang och andra, däremot, ska enligt vissa bedömare ha föredragit att utöka den militära kapaciteten ytterligare först och se det som mer realistiskt att slå till framemot år 2035. En del analytiker tror att Xi såg denna försiktighet som ett hinder för hans strävan efter snabbare modernisering av militären. Därför ska han ha avsatt ledare som motsatte sig hans tempo och prioriteringar.

Taiwanpolitiken påverkas sannolikt av utrensningarna. På bilden från Pingtan i Kina, nära sundet vid Taiwan, en propagandakarta med en bro mellan fastlandet och ön. Foto: Ng Han Guan/AP/TT

Påverkan på Taiwanfrågan

Zhang Youxia var den högst uppsatta officeren i militären, eftersom Centrala militärkommissionens ordförande Xi Jinping är civil. Det är därför inte förvånande att många analyser av Zhangs fall tar upp hur avsättandet kan påverka förhållandet till Taiwan, Kinas viktigaste säkerhetspolitiska fråga. Uppfattningarna om hur utrensningen inverkar på en eventuell militär attack mot Taiwan kan delas in i tre huvudgrupper:

1) Minskad risk på kort sikt

De flesta analytiker anser att Zhangs utrensning minskar sannolikheten för en attack mot Taiwan inom den närmaste tiden. De betonar att avskedandet av högt uppsatta befälhavare leder till en ”brist på erfarenhet” inom militärkommissionen och dess förmåga att fatta snabba operativa beslut. Det beräknas att det kommer att ta Xi Jinping minst fem år att ”återskapa dessa befälskedjor”. Därför är en attack inom en närmare tidsrymd osannolik med tanke på svårigheten att utöva befäl och kontroll i krigstid utan en ”erfaren ledning där man litar på varandra”.

2) Ökad risk på längre sikt

Med tiden ser analytiker däremot en ökande risk för en Taiwankris. Xi Jinpings avsättning av erfarna generaler öppnar för en generation med mindre erfarna militära ledare som ”ivrigt och aggressivt kommer att utföra hans order”. De kan också bli mer proaktiva för att ”visa sina förmågor och sin lojalitet”. Militära utbildningar och övningar kan bli mer ”aggressiva och frekventa” framöver. Om korruption faktiskt har legat bakom utrensningarna, och Folkets befrielsearmé har lyckats bekämpa den, kan militären dessutom med tiden bli en ”mer kompetent stridskraft”.

3) Begränsad inverkan

Enligt några få analyser kommer Zhangs utrensning att ha begränsade operativa konsekvenser i Taiwanfrågan. Folkets befrielsearmés hundraåriga mål att modernisera militären till 2027 tolkas ofta av västerländska observatörer som att Kina ska uppnå tillräcklig beredskap för en Taiwankris. Men även om sannolikheten att skaffa sig denna kapacitet till dess ”är extremt låg”, anser vissa kommentatorer, beror denna bedömning inte på om Zhang är kvar på sin post eller inte. Även om turbulensen i militärledningens topp tyder på att Folkets befrielsearmé inte är redo för krig, hävdar dessa bedömare att det finns få tecken på att militärens ”stridsberedskap har störts allvarligt” av de senaste händelserna.

Den civile presidenten Xi Jinping i militärgrönt, i möte den 7 mars 2026 med delegater från Folkets befrielsearmé och polisen till partikongressen. Foto: Li Gang/Nya Kina via AP/TT

Xis makt

Frågan om Xi Jinpings politiska makt inom det kinesiska systemet har varit framträdande i analyser efter de militära och civila utrensningarna på senare år – och inför den, när denna artikel publiceras, pågående partikongressen. Och diskussionen om Xis makt har hamnat ännu mer i fokus till följd av den anmärkningsvärda utrensningen av Zhang Youxia. Bedömningen att Xi fattade sitt beslut utifrån en styrkeposition är ungefär lika vanlig som antagandet att det tvärtom visar på en underliggande svaghet och sårbarhet.

Vi tar dem en och en:

1) Styrka

Det ena argumentet lyfter fram de positiva följderna för Xi Jinpings ledarskap. Detta ”öppna uppbrott” med gamla trogna krafter inom militären ses som ett tecken på att Xi är ”mycket bekväm i sin position”. Genom detta proaktiva drag lyckades han eliminera ”det troligaste konkurrerande maktcentret” utanför Kommunistpartiet, enligt detta synsätt. Därigenom sände presidenten en signal till andra högt uppsatta regimföreträdare (särskilt dem med familjeband till tidigare partitoppar) att ”band till Xi inte är någon garanti för att bli skyddad”.

Genom att få bort en av få betydande seniora och symboliskt viktiga militärer, och därav förmodligen ”den ende som verkligen kan utmana [Xi Jinpings] militära auktoritet”, kan presidenten ha lyckats ”återta kontrollen över armén” (något som hans företrädare inte lyckades med). Zhangs utrensning kan ha ökat Xis personliga inflytande och därmed partiets kontroll över de väpnade styrkorna. Vilket i sin tur säkerställer att det är den 72-årige Xis sak, när den dagen kommer, att utse sin efterträdare.

Militärparad i Peking 2025. Folkets befrielsearmé har miljontals soldater som ska dra åt samma håll. Foto: Andy Wong/AP/TT

2) Svaghet

Den andra hälften av analyserna tror däremot att Xi Jinping handlade berodde på osäkerhet i förhållande till den högsta militära ledningen (till exempel att Zhang Youxia såg en chans att ”stärka sitt inflytande”). Däremot får en annan hypotes – att Zhang planerade en ”kupp” – bara begränsat stöd av bedömarna. Utrensningen kan helt enkelt ha varit resultatet av ett ”drag av paranoia” som kännetecknar ett vanligt ”dilemma hos diktatorer”, och som leder till att ytterligare makt koncentreras till härskaren.

Vissa analytiker understryker att den ”kampanj mot korruptionen” som Xi Jinping bedriver förmodligen har orsakat irritation och gjort att ledare inom Folkets befrielsearmé har fått ett allmänt ”dåligt intryck” av presidenten. Xi må ha "tillfälligt säkrat [sin] absoluta, icke ifrågasatta makt" – men han kan komma att bli mer isolerad när hans antikorruptionskampanj, som uppenbarligen inte är särskilt framgångsrik, stöter på patrull, påpekar bedömare.

Flera analytiker är överens om att risken ökar att armén – en institution med miljontals soldater – ska göra felbedömningar. Skälet är att efterträdarna till dem som har rensats ut lär vara villigare att genomföra Xi Jinpings militära planer, och att när de ska utses kommer ”lojalitet att gå före kompetens”.

Översättning/redigering: Ola Westerberg