Kriget kan bli dyrköpt för Trump

I valrörelsen 2016 lovade den nyblivne politikern Donald Trump att han skulle eliminera USA:s budgetunderskott. Åtta år senare, 2024, nöjde han sig med att säga att han skulle krympa det. Men underskottet växer i stället i och med fasta utgifter för försvaret, pensioner, vård och räntan på statsskulden i kombination med skattesänkningarna förra året.

Trumps utfästelser om att inkomster från tullarna skulle väga upp för detta var aldrig trovärdiga. Och nu, efter domen i Högsta domstolen om att tullarna var olagliga, ställer företag krav på återbetalning av ungefär 135 miljarder dollar, motsvarande mer än 1 200 miljarder kronor. Ovisshet råder dessutom om de nya tullarna på 15 procent som Trump vill slå till med mot alla länder.

Under tidigare krig har förslag om värnskatt framförts. De kom inte längre än till debattstadiet och det torde gälla i ännu högre grad för kriget i Iran som kritiseras hårt av både fredsaktivister, demokrater, utrikespolitiska experter och delar av Magarörelsen.

Åtskilliga nollor

De amerikanska och israeliska försvarsmakterna hämtar fram tusentals robotar ur sina arsenaler med avancerade vapen och sofistikerat luftvärn. Två hangarfartyg med sammanlagt runt 150 stridsflygplan ombord finns i området och analytiker har spårat att ytterligare hundratals plan flugits till baser i området där USA redan hade ett antal på plats. Vissa plan kan också beordras ut från sina hemmabaser.

Enbart en Patriotrobot, som försvarar mot inkommande attacker, kostar cirka 37 miljoner kronor. Mängder har avfyrats bara under krigets inledning. Foto: Sebastian Apel/USA:s försvarsdepartment via AP/TT.

Krigets kostnader i form av både människoliv och förödelse är förstås enorma och ojämförligt störst för Iran. Men om vi håller oss enbart till USA:s militära utgifter har fartygen och flygplanen kostat hundratals miljarder dollar vardera i inköp och är dyra i drift. Priserna för moderna precisionsstyrda robotar innehåller också åtskilliga nollor. Några exempel på prislapparna (en dollar motsvarar drygt nio kronor):

• Tomahawk-robot: 1,4 miljoner dollar per styck.
• Patriot-robot (luftvärn mot fienderobotar): 4 miljoner dollar per styck.
• Thaad-system som också skjuter ner inkommande robotar: 1 miljard dollar för själva rampen, dryga 12 miljoner per enhet.
• Upp till 29 000 dollar per timme i luften för stridsflygplan av modellen F-16 som kostar runt 70 miljoner dollar, 85 000 dollar per timme för en F-22 Raptor.
• 6–8 miljoner dollar per dag att ha hangarfartyg med tillhörande flottstyrka verksamt.
• Drönare är mycket billigare än jaktplan, några tiotusentals dollar. De har blivit en allt viktigare del i krigföringen de senaste åren, i synnerhet i Ukraina.
• Oväntade händelser inträffar alltid i krig och till dessa hör de tre F-15E Strike Eagle-plan som av misstag sköts ned av Kuwaits luftvärn, och som kostar mellan 270 miljoner och 350 miljoner dollar att ersätta.

En polisstation i Teheran som träffats i de amerikansk-israeliska attackerna. Foto: Vahid Salemi/AP/TT

Militärexperter noterar att den iranska strategin i början av kriget har gått ut på att tvinga USA och Israel att använda sina allra dyraste vapen. Vidare skjuter de ut robotar och enklare drönare mer precist än under förra sommarens korta så kallade tolvdagarskrig. För amerikanerna och israelerna är det därför angeläget att slå ut de iranska uppskjutningsramperna och på det viset vinna denna kamp mot klockan.

210 miljarder dollar?

Först sade Trump att krigsinsatsen, döpt till Epic Fury (mer på Vita husets sajt), kan väntas pågå i fyra-fem veckor eller mindre, sedan ”betydligt längre, så länge som krävs” och att den kraftfullaste attackvågen inte utlösts än. ”Krigsminister” Pete Hegseth har för sin del sagt ”upp till åtta veckor”. Med kalkylen 1 miljard dollar per dag (från tankesmedjorna CSIS och Responsible Statecraft) slutar det på 55–60 miljarder dollar (varav visserligen en del finansierats av befintliga medel).

Professor Kent Smetters, som ansvarar för forskningsprojektet Penn Wharton Budget Model (PWBM), utgår i en intervju med tidskriften Fortune från kostnader på 40–65 miljarder dollar, men skriver upp prognosen till 210 miljarder dollar om kriget skulle pågå i två månader. Då ingår påfyllning av vapen- och ammunitionslagren men inte ännu okända kostnader för världen i stort.

Den högre siffran motsvarar nästan en fjärdedel av försvarsbudgeten. Det kan få Trump att upprepa sina gamla önskemål om att denna bör späs på med 50 procent, alltså hela 500 miljarder dollar, för att bibehålla och stärka den amerikanska överhögheten med AI, större flotta och kanske till och med nya kärnvapen.

Trump aviserar den 28 februari 2026 att kriget har inletts – och med den mångmiljardrullningen. Foto: Vita huset/Wikimedia Commons

Ett par ytterligare kostnader har tillkommit. Dels för evakuering av strandsatta amerikanska medborgare i regionen, dels för löften till företag som bedriver fartygstransporter om försäkringsgarantier och militär eskort av tankfartyg genom Persiska viken.

Behov av ännu mer vapen?

Larm om att de amerikanska vapen- och ammunitionslagren snabbt håller på att tömmas kom redan efter ett par års leveranser till Ukraina, även om en irriterad Trump avvisar alla sådana spekulationer. USA:s lager "har aldrig varit större eller bättre”, hävdar han på sitt sociala medium Truth Social.

Men utomstående bedömare pekar på att USA:s försvarshögkvarter Pentagon i slutet av förra året informerade kongressen om behov av mer vapen. Några nya medel (beloppet 20 miljarder dollar nämndes) beviljades aldrig och nu noteras att i synnerhet antalet luftvärnsrobotar har gått ner kraftigt. Försvarsjätten Lockheed Martin, som tillverkar Patriot-robotar och Thaad-system, har skruvat upp produktionen och mer sådana propåer lär komma.

Ökad öppenhet från officiellt håll om kostnaderna efterlyses både från oppositionen, akademiker och säkerhetspolitiska debattörer. De är missnöjda med att de bara har fått översiktliga siffror över antalet vapen som använts hittills. Till saken hör att det uppgetts vara de allra mest avancerade vapnen och att försvarsstaben har uppgett att man i nästa fas kommer att övergå till billigare varianter som innebär att piloterna måste befinna sig närmare själva målet.

Gatubild utanför USA:s finansdepartement i Washington DC. Republikanerna oroas av att amerikanerna känner av stigande priser. Foto: J. David Ake/AP/TT

Erfarenheterna från de 20 årens krig i Afghanistan (2001–2021) och Irak (2003–2011) dras upp. Slutsummeringen är förfärande hög. Enligt projektet Costs of War vid Brown University handlar det om 900 000 människoliv och 8 000 miljarder dollar för de amerikanska skattebetalarna (fördelat på 4 300 miljarder dollar för själva krigföringen, 2 000 miljarder dollar för veteransjukvården och ytterligare ett antal miljarder till ränta på statsskulden som kan härröras till krigen).

Illa inför valet

Det är för tidigt att spå vad som långsiktigt händer på det makroekonomiska planet, som högre oljepriser och en svagare dollar. Dessa två faktorer bådar illa för Donald Trump som har haft sjunkande bensinpriser som ett mått på hur framgångsrik hans ekonomiska politik är. En urholkad dollarkurs betyder dyrare import och krav från utlandet på högre ränta på lån som ska täcka USA:s statsskuld.

Tankertrafiken genom Persiska viken har strypts och de digitala siffrorna på skyltarna utanför de amerikanska bensinmackarna tickar uppåt..

Trump har viftat bort varningar om folks oro över att pengarna inte räcker till, men stigande levnadskostnader har fått panikkänslor att breda ut sig bland Republikanerna inför mellanårsvalet i november.