Ukraina i siffror: så har kriget slagit mot landet

Enligt FN:s övervakningsmission för mänskliga rättigheter i Ukraina (HRMMU) var 2025 det dödligaste året för civila i Ukraina efter 2022 (då Ryssland inledde den storskaliga invasionen den 24 februari). HRMMU har verifierat att kriget under 2025 krävde 2 514 civila människors liv och skadade 12 142 i Ukraina, en ökning med 31 procent jämfört med 2024.

Ändå svarar 65 procent av ukrainarna i en mätning i början av 2026 att de fortfarande är beredda att uthärda kriget så länge det behövs. Ukrainarnas optimism om landets framtid har inte heller minskat utan tvärtom ökat jämfört med åren 2024 och 2025.

Ekonomisk anpassning till kriget

Efter en kraftig nedgång 2022 återhämtade sig den ukrainska ekonomin delvis 2023. Trots det fortsatta kriget och Rysslands förstörelse av ukrainsk infrastruktur har ekonomin sedan dess förblivit relativt stabil. År 2025 sjönk BNP-tillväxten till cirka 2 procent på grund av säkerhetsrisker, infrastruktur som förstörts helt eller delvis, elbrist och begränsade möjligheter för många att bedriva sitt arbete.

Jul i Kiev. En ficklampa är den enda belysningen hos en familj under ett av otaliga strömavbrott. Foto: Dan Bashakov/AP/TT

Handelsunderskottet har ökat i takt med att importen steg till 84,8 miljarder dollar och blev ungefär dubbelt så stor som exporten. Inflationen 2025 låg på cirka 8 procent. Det genomsnittliga förtroendet hos företag och konsumenter ökade jämfört med 2024, vilket tyder på att samhället har anpassat sig till krigssituationen.

Officiella prognoser för den ekonomiska tillväxten för 2026 varierar mellan 1,8 procent och 2,5 procent. Inflationen väntas bli 7,5 procent, alltså något lägre än under 2025. Ukrainas statsskuld kommer att nå sin topp 2026 och överstiga 110 procent av BNP. Men därefter spås den minska, enligt en prognos från Internationella valutafonden (IMF).

Militär kapacitet och utmaningar

Hittills har cirka 55 000 ukrainska soldater stupat sedan 2022 enligt president Volodymyr Zelenskyj. På den ryska sidan bedöms motsvarande siffra vara 325 000 (och inklusive skadade och försvunna omkring 1,2 miljoner). Under hela 2025 gjordes inga stora landvinningar av någondera sida i kriget. Under det förra året kostade det Ryssland i genomsnitt 93 dödade eller skadade soldater att erövra en kvadratkilometer ukrainsk mark. Kronisk brist på soldater är ett stort problem för Ukraina (omkring två miljoner ukrainare bedöms ha undvikit militärtjänstgöring), liksom för Ryssland.

Kiev i vinter. Relativ stabilitet i vissa avseenden trots rasande krig. Foto: Dan Bashakov/AP/TT

År 2026 beräknas Ukraina ha en rekordstor försvarsbudget på motsvarande omkring 600 miljarder svenska kronor, eller 27 procent av BNP. Som jämförelse var Rysslands officiella försvarsbudget för 2025 omkring 1 500 miljarder kronor, men den är troligen lågt räknad. I vilket fall som helst är den ukrainska den 20:e största försvarsbudgeten i världen. De flesta intäkter och lån som den ukrainska staten har kommer under 2026 att användas till soldatlöner, vapeninköp, militär logistik och truppreserver.

Ukraina utvecklar snabbt sin försvarsindustri. Landet är nu ledande inom utveckling av billiga drönare och kryssningsmissiler, samtidigt som man samarbetar med andra länder om dessa och andra typer av vapen. Enligt en prognos från Ukrainas nationella säkerhets- och försvarsråd kommer landets försvarsindustri att nästan kunna fördubbla sin kapacitet enbart under 2026. Bland annat väntas tillverkningen av drönare under detta år öka till över 7 miljoner enheter.

Samtidigt finns det utmaningar. Bland annat råder det brist på luft- och missilförsvarssystem som behövs inte bara vid fronten, utan också långt bortom denna för att skydda bland annat energiinfrastrukturen. Det saknas också effektiva verktyg för att mota nya ryska fiberoptiska drönare (som är svårare att störa ut eftersom de styrs via långa kablar), och det är fortsatt en utmaning att hålla frontlinjen.

24 februari 2026. Känslosamt vid minnesmärke över dödade i Butja på fyraårsdagen av den ryska storinvasionens inledning. Foto: Sergei Grits/AP/TT

Demografiska förändringar och migration

Särskilt sedan 2022 har kriget förvärrat Ukrainas demografiska problem, som redan innan var en del av en större negativ trend i det postsovjetiska området. Det uppskattas att omkring 30 miljoner människor i dag bor på det territorium som kontrolleras av Ukrainas regering, alltså cirka 7 miljoner färre än den senaste statliga uppskattningen från 2019. Redan före 2022 var Ukraina, med en genomsnittsålder på cirka 42–43 år en ”gammal nation”. Efter en kraftig nedgång i födelsetalen med 25 procent 2022 har minskningen gradvis avtagit till 6 procent 2024 och 4,5 procent 2025, samtidigt som det dog tre personer för varje nyfött barn.

I november 2025 hade drygt 4 miljoner människor som flytt Ukraina tillfälligt skydd i EU. Cirka 260 000 personer hade flyttat till USA och nästan 300 000 till Kanada.

Många ukrainares beslut att återvända till hemlandet beror på utsikterna för fred och säkerhet. Trots det pågående kriget har vissa redan åkt tillbaka på grund av familjeband, den välbekanta miljön, nostalgi, höga levnadsomkostnader utomlands, patriotism, hemlängtan och misslyckad integration i sina värdländer.

En krigsskadad man kommer i mål i en simtävling i Kiev sommaren 2025. En utmaning i Ukraina är att återintegrera veteranerna i samhället. Foto: Evgeniy Maloletka/AP/TT

Viktiga sociala och politiska frågor

Landet står inför en mängd utrikespolitiska utmaningar som bokstavligen är på liv och död, men Ukraina har också komplicerade inrikespolitiska frågor att hantera. Det handlar bland annat om social förslumning, politisk polarisering, demografisk nedgång, integration av krigsveteraner, miljöförstöring, kulturella konflikter och affärstvister. Trots sitt dåliga rykte har Ukrainas statsapparat, tillsammans med det civila samhället och i samarbete med andra länder, hanterat dessa frågor relativt väl och investerar i att bevara den sociala stabiliteten.

Den utbredda korruptionen är ett annat problem. Under 2025 låg Ukraina bara på 104:e plats av 182 länder i organisationen Transparency Internationals rankning över hur befolkningen uppfattar graden av korruption i det egna landet. Kampen mot korruption har gjort klara framsteg sedan 2014 men är fortfarande en viktig fråga på vägen mot EU-medlemskap. Ukrainas fortlöpande integration med unionen är en viktig källa till samhällelig optimism och fortsätter att gå framåt trots ungerskt motstånd. En slags begränsad form av EU-medlemskap kan också komma att ingås redan 2027.

Ett kraftverk repareras i februari 2026 efter en rysk attack. Foto: Sergei Grits/AP/TT

Minskat utländskt stöd

Det västerländska finansiella och militära stödet till Ukraina minskade under 2025 jämfört med 2024. Den främsta orsaken var att USA:s bidrag nästan helt upphört, en förändring som har kompenserats – men inte fullt ut – av en kraftig ökning från europeiskt håll.

Det nuvarande stödet till Ukraina visar på en motsägelse: Å ena sidan har ukrainarna sedan 2022 uppvisat anmärkningsvärda resultat både i sitt försvar mot Ryssland och i sin fortsatta sociopolitiska utveckling, trots fortsatt rysk militär press och attacker mot ukrainska civila. Å andra sidan har det västerländska stödet alltså totalt sett, efter en topp 2024, minskat under 2025.

Erfarenheterna från Ukrainas prestationer tyder på att ökat utländskt stöd är välinvesterade pengar för både västerländska och icke västerländska länder om de vill försvara såväl Ukraina som sin egen säkerhet, den europeiska säkerhetsordningen och den regelbaserade världsordning som ligger till grund för den. I slutändan kan sådana investeringar till och med komma att leda till att en rättvis fred uppnås mellan Ukraina och Ryssland.