Så slår det slaktade biståndet

Gapet mellan behov och resurser har nu blivit så stort att det är svårt att överblicka alla nedskärningar och omprioriteringar som görs i biståndsvärlden. Enligt FN:s siffror finansierades i fjol 28 procent av hjälpbehovet. I Nigeria måste FN:s livsmedelsprogram WFP kraftigt skala ned sin verksamhet trots att 35 miljoner människor riskerar hunger. Från Kenya, Somalia och Malawi hörs liknande rapporter.

I början av året meddelade Ocha (FN:s kontor för samordning av humanitära frågor) att i det notoriskt krigsdrabbade östra Kongo-Kinshasa kommer fokus att läggas på att nå hälften av de närmare 15 miljoner människor som är i behov av livsuppehållande assistans och skydd. Mer pengar finns inte i nuläget för just det landet. I fjol nådde hjälpen 11 miljoner av de utsatta, men nu måste Ocha prioritera hårdare.

Dramatiska konsekvenser

Konsekvenserna av underfinansieringen av insatsen i Kongo-Kinshasa i fjol blev att mathjälpen minskade, sjukvårdskliniker för 1,5 miljoner människor stängde och 390 000 undernärda barn blev utan hjälp. Vad resultatet blir i år är för tidigt att säga.

– Vi kan inte fortsätta att arbeta som förut. Humanitär hjälp är oumbärlig för att rädda liv, men det är inte lösningen på de humanitära problemen. Det är inget som hjälper mot grundorsakerna till krisen. Den bästa lösningen är att minska behovet av hjälp och då måste strävan efter fred stå i centrum. Det är en politisk fråga, sade Bruno Lemarquis, humanitär samordnare för Ocha i Kongo-Kinshasa i ett uttalande.

Turkana-kvinnan Nawaar Ekadeli, 60 år, krossar frukt från doumpalm i nordöstra Kenya, ett område som drabbats hårt av torka, och där befolkningen behöver fortsätt nödhjälp från bland andra FN:s matprogram WFP. Foto: Daniel Irungu/EPA/TT

Samma dag som Donald Trump svors in som president för sin andra mandatperiod, den 20 januari 2025, pausade han det amerikanska biståndet i 90 dagar genom en presidentorder. I slutet av februari meddelades tusentals anställda på biståndsorganet USAID att deras anställningar skulle upphöra. Månaden efter avslutades drygt 80 procent av alla biståndsprogram. I juli hade USAID officiellt upplösts och vad som återstod av det amerikanska biståndet placerades under utrikesdepartementet.

Bistånd brukar delas in i två fack: långsiktigt utvecklingsbistånd och humanitärt bistånd (nödhjälp).

Det långsiktiga utvecklingsbiståndet kan handla om utbildning, demokratiutveckling, omställning av jordbruket för att klara klimatförändringarna, elektrifiering och inte minst hälsobistånd. Sammanfattningsvis de mål för en hållbar global utveckling som FN satte 2015. Det humanitära biståndet går till akuta insatser för att rädda liv, ge skydd och minska lidandet för människor som drabbats av krig, naturkatastrofer eller andra kriser.

Sänkt stöd även från Sverige

Trots att världen i dag befinner sig i en situation där antalet väpnade konflikter ligger på en historiskt hög nivå, och omkring 120 miljoner människor har tvingats lämna sina hem på grund av våld, konflikt, övergrepp eller förföljelse – så sjunker de anslag som FN får till sina humanitära insatser. Enligt siffror som tankesmedjan Council on Foreign Relations har sammanställt minskade bland annat Tyskland, Sverige, Norge, Saudiarabien och Kanada sina bidrag 2025 jämfört med 2022. I USA störtdök det humanitära stödet och det amerikanska folket spenderade lika mycket på godis under halloweenhelgen som Trump avsatte till FN:s humanitära insatser.

Trots dessa drastiska nedskärningar är USA alltjämt världens enskilt största bilaterala givare (alltså från stat till stat). Men nedskärningarna av biståndet har ett pris.

Somaliska flyktingar har levt på hjälp från USA. Foto: Farah Abdi Warsameh/AP/TT

Experter pekar på att minskat bistånd kommer att bidra till ökningar av fattigdom, konflikter och migration. Organisationen Refugees International varnar för att om Trumpadministrationen menar allvar med att minska migrationen i världen, är beslutet att skrota USAID direkt kontraproduktivt. I stället kommer nedskärningarna att få motsatt effekt eftersom flera biståndsprogram, med målet att avvärja konflikt, instabilitet och extremism i klimatutsatta länder, har avslutats. Dessutom påpekar Refugees International att varje dollar som läggs på anpassning och samhällens förmåga att stå emot katastrofer, är en ekonomisk vinst eftersom vi annars måste lägga mångfaldigt fler dollar på katastrofhantering och återuppbyggnad.

Mycket kring det amerikanska biståndets storlek är fortfarande oklart och det finns uppgifter som tyder på att USA:s nedskärningar inte blir så stora som aviserats.

Miljontals kan dö

Nyligen meddelade Trump att han avser att instifta en ny byrå för katastrofhjälp och humanitär assistans. Den nya organisationen ska ha 200 anställda, att jämföra med de drygt 1 000 personer inom USAID som arbetade med katastrofinsatser. Budgeten ska enligt nyhetsbyrån Bloomberg landa på 5,4 miljarder dollar (cirka 50 miljarder kronor), att jämföra med 14 miljarder 2024.

För att förstå effekterna av dagens biståndstrend har den vetenskapliga tidskriften The Lancet gjort en framtidsstudie. Den kommer fram till att de samlade biståndsnedskärningarna kan komma att kosta 9,4 miljoner människor livet, varav 2,5 miljoner barn under fem år, fram till 2030.

– Vår analys visar att utvecklingsbistånd är bland de mest effektiva metoderna för att förbättra global hälsa. Under de senaste två decennierna har det räddat oerhört många liv och stärkt svaga välfärdsstater och deras vårdsystem, sade studiens samordnare Davide Rasella till tv-bolaget CNN.

Manifestation av hjälporganisationen Oxfam i Washington DC mot nedläggningen av USAID. Foto: Kevin Wolf/AP Content Services for Oxfam America/TT

USA:s utrikesminister Marco Rubio hävdade i början av 2025 att livsuppehållande bistånd var undantaget från nedskärningarna. Detta har visat sig inte vara sant.

I en rapport som FN:s program mot hiv/aids, Unaids, släppte i juli 2025 konstaterade man att runt om i Afrika har kliniker tvingats stänga eller dra ned på sin verksamhet. Personal har avskedats och det är brist på bromsmediciner och läkemedel för att förhindra smittspridning. Forskningsprojekt om prevention och behandling av hiv har också tvingats läggas på is.

Men det är inte bara hiv-vården som drabbats. I Sierra Leone, där mödradödligheten har minskat med närmare 80 procent sedan 2020, riskerar framgångarna att rullas tillbaka i takt med att det internationella stödet försvinner. För att hindra utarmningen av mödra- och barnavård har landet ingått ett bilateralt avtal med USA i december i fjol. Avtalet är bara ett i raden av flera som USA har slutit med ett 15-tal afrikanska länder. Uppsidan är att avtalen delvis fyller tomrummet efter fjolårets radikala nedskärningar och ger en välbehövlig injektion till vård av hiv-smittade och tuberkulospatienter samt kampen mot malaria. De afrikanska länderna lovar att delfinansiera programmen och därmed minska sitt biståndsberoende. Men kritiken mot avtalen växer.

Ska gynna USA

I Nigeria villkorades pengarna till ”kliniker med kristen livsåskådning”, något som väckt stor förargelse.
– Hälsovård tillhör samhällets kärnverksamheter och måste vara neutral, inkluderande och allmän, sade oppositionspolitikern Mallam Bolaji Abdullahi till tv-kanalen Arise News.

USA kräver också att länderna delar med sig av sina patientuppgifter och att de antar den amerikanska läkemedelsmyndighetens föreskrifter. Något som väckte stor ilska i Kenya där det framförhandlade biståndspaketet nu har stoppats i domstol, åtminstone tillfälligt. Även Zimbabwe har dragit öronen åt sig eftersom kraven på att dela såväl patientdata som biologiska prover ansågs äventyra landets oberoende.

Men USA vill koppla bistånd till egennytta.
– Utrikesminister Marco Rubio har hela tiden varit tydlig med att utländskt stöd inte är välgörenhet, utan utformat för att gynna amerikanska intressen, förklarade en UD-talesperson för nyhetsbyrån Reuters.

Rethabile Motsamai i Lesotho i södra Afrika miste sitt jobb som rådgivare åt hiv-smittade på grund av USAID:s nedskärningar. "Nu kommer de inte att kunna ta sin medicin", säger hon om sina tidigare klienter. Foto: Bram Janssen/AP/TT

När det gäller Zambia har förhandlingarna strandat och det tidigare hemliga innehållet i överenskommelsen läcktes för några dagar sedan till medier.

Det utkast som ligger på bordet gäller en miljard dollar till landets sjukvård över fem år samtidigt som USA har krävt att Zambia skjuter till 340 miljoner dollar över samma period. Men den zambiska regeringen har inte skrivit under och en av anledningarna är kopplingarna som görs till landets naturresurser.

”Skandalös” och ”omoralisk”

Zambia är Afrikas näst största kopparproducent och har även stora tillgångar på litium, grafit och kobolt – samtliga nödvändiga för högteknologiska produkter och modern elektronik. Den amerikanska ambassaden i Lusaka bekräftade redan i december att finansieringen var villkorad till ”samarbeten inom gruvnäringen och reformer inom näringslivet”.

De senaste två decennierna har Zambia varit ett av de länder som har fått mest pengar till hiv-vård och preventionsarbete från USA. Staten har tagit över delar av finansieringen av de program som USA redan dragit sig ur, men trots Trumpadministrationens nedskärningar är landets hiv-vård fortfarande helt beroende av amerikansk finansiering.

Nu hotar USA att dra undan mattan för zambisk hälsovård om landet inte går med på USA:s krav, skriver The New York Times.

Asia Russell som leder organisationen Health Gap har i olika internationella medier kallat USA:s förhandlingsteknik ”skandalös” och ”omoralisk”.
– När rovgiriga regeringar gör hälsovård till en bricka i en förhandling är alla förlorare.