”Trump 2” väntas kunna bli ännu mer extrem
Expresidenten och presidentkandidaten Donald Trump anländer till ett valmöte i Clinton i Iowa, den 6 januari 2024. Foto: Charlie Neibergall/AP/TT

”Trump 2” väntas kunna bli ännu mer extrem

Analys. Primärvalen i USA är i gång och de allra flesta utgår från att Donald Trump blir Republikanernas kandidat i presidentvalet 2024. Hans trogna bas vill ha tillbaka det de minns som en oas av fred, välstånd och gränskontroll. Men paniken tilltar på andra håll, där den förre presidentens hårda uttalanden tolkas som att han tänker förvandla USA till en diktatur, skriver den USA-baserade journalisten Karin Henriksson.

Publicerad: 2024-01-08

Endast en amerikansk president har lyckats komma tillbaka efter ett valnederlag. Han hette Grover Cleveland och hade suttit en period när han ratades 1888. Fyra år senare segrade han över samme motståndare, Benjamin Harrison.

Donald Trump har, som bekant, brutit mot många vedertagna skrivna och oskrivna regler i den amerikanska politiken. Han försökte att hålla sig kvar vid makten i januari 2021 och upprepningar om det riggade valet ingår i hans standardrepertoar nu när han ställer upp en tredje gång.

Utöver skarorna i röda ”Maga”-kepsar som jublar åt hans drastiska repliker på massmötena backas han upp av åtskilliga republikaner och av välfinansierade intressen. De senare räknar med att han ska sänka skatterna, krympa byråkratin, skruva tillbaka klimatmålen och riva upp regleringar.

Så kallade Maga-kepsar – med det trumpska slagordet ”Make America Great Again” – till försäljning inför ett kampanjmöte i Iowa i oktober 2023. Foto: Charlie Neibegall/AP/TT

Den första perioden kännetecknades av kaos både i och utanför Ovala rummet, med entydiga vittnesmål om att ett fåtal rutinerade medarbetare bromsade eller stoppade omöjliga uppkast från Trump, som hade dimmiga begrepp om lagar och kutym. Så kan det inte få bli 2025 och framåt är övertygelsen i grupperingar som stöttar Trump. Bland de mer omtalade märks tankesmedjan Heritage Foundation som har förvandlats till en kamporganisation. Därifrån styrs det så kallade Project25 med uttalade målsättningar och till och med ett formulär att fylla i för den som vill söka jobb i en eventuell andra Trumpadministration. Lojalitetsgarantier är nödvändiga, kanske av samma typ som de tystnadsavtal Trump begärde i sitt företag, för att täppa till läckor och baktalande avhoppare.

På kampanjsajten, donaldjtrump.com, lyder mottot Stora idéer, djärva ambitioner och vågade drömmar för Amerikas framtid. Mycket av programförklaringarna under olika punkter består av skryt över vad Trump uträttade första perioden, bitande kommentarer om Joe Bidens påstått katastrofala styre och vallöften om lägre skatter, trygg energiförsörjning och stärkt tillverkningsindustri. Mycket är ganska normalt och allmänt vagt som för det mesta i presidentvalsammanhang. Annat består av radikalare idéer: dödsstraff för knarksmugglare, stärkt åtalsimmunitet för poliser, låta föräldrar rösta fram rektorer, tillåta bön i offentliga skolor och skrota Bidens gröna initiativ.

Det är glest mellan konkreta utrikespolitiska mål, utöver att stärka ”vår ställning och amerikanskt ledarskap” och att bygga en robotsköld. Beroendet av Kina ska upphöra genom att flytta tillverkningen hem till USA och kinesiska investeringar i infrastruktur ska förbjudas. Beträffande Nato finns inga säkra svar men i europeiska huvudstäder befarar man att Trump skulle göra allvar av sin dröm att lämna alliansen med dess ömsesidiga försvarsgarantier.

Trump bedyrar att han skulle stoppa kriget i Ukraina på 24 timmar, utan att närmare gå in på hur. Men med tanke på hans toleranta attityd gentemot Vladimir Putin verkar det sannolikt att han – precis som en del republikaner i kongressen – skulle gå den ryske presidentens önskemål till mötes om att behålla de annekterade områdena.

Project 2025, här vid en mässa i Iowa i augusti 2023, samlar högerkrafter som vill påverka politiken efter ett eventuellt maktskifte. Foto: Charlie Neibergall/AP/TT

Om kriget mellan Israel och Hamas har Trump knappt uttalat sig alls, trots att han var nära vän med premiärminister Benjamin Netanyahu och är stolt över sin politik, däribland svärsonen Jared Kushners så kallade Abraham-avtal om närmare förbindelser mellan Israel och flera arabländer såsom Förenade arabemiraten.

Trump har också kastat fram förslag som kritiker har stämplat som oamerikanska och författningsstridiga. De har antingen kommit från honom själv i olika sammanhang eller indirekt via nära kontakter eller tidigare rådgivare. Ett par namn sticker ut, dels Stephen Miller som var arkitekten bakom det så kallade muslimförbudet, dels Steve Bannon som fanns på plats i det innersta i Vita huset under en kort period innan han stötte sig med Trump och så småningom dömdes för trots mot kongressen för att ha vägrat att infinna sig till förhör. I stället för de ”vuxna i rummet”, som blev allt färre när Trump avskedade dem, förmodas han omge sig med personer som bekänner sig till hans agenda.

Till det som det spekulerats mest om hör Trumps planer på hämnd mot alla som har gått emot honom med hjälp av ett politiserat justitiedepartement, från Joe Biden och hans son till åklagare och domare i de olika brottmålen. Han har lovat att benåda de flera hundra som dömts till långa straff för sitt deltagande i det våldsamma upploppet den 6 januari 2021. Eller J6 som Trump och hans anhängare säger om de beväpnade horderna som krossade rutor och slog ner vakter för att ta sig in i kongressbyggnaden, men som här beskrivs antingen som hyggliga turister eller som fredliga demonstranter som duperades av polis som infiltrerat sig in i skarorna.

Trumps tidigare rådgivare Steve Bannon har överklagat domen för domstolstrots. I maj 2023 dömdes han också av en domstol i New York att betala närmare en halv miljon dollar i utestående ersättning till advokater. Foto: Curtis Means via Pool/AP/TT

Trump ordar också om att koncentrera mer av makten till själva presidentämbetet, ta till undantagslagen Insurrection Act för att kalla ut militär under inhemska protester, skicka elittrupper till Mexiko för att slå till mot drogkartellerna, bara godta kristna invandrare, hålla miljontals papperslösa i läger i väntan på deportering, försämra anställningstryggheten i förvaltningen (det vill säga Den djupa staten med Maga-vokabulären), straffa medicinska inrättningar som utför könsbyten med mera.

Denna uppenbara villighet att sätta sig över lagar och hans väldokumenterade förkärlek för auktoritära ledare i världen gör att larmsignaler ljuder allt högre. Tiden för att stoppa Trump börjar rinna ut när primärvalen rycker allt närmare och hans opinionsförsprång ter sig ointagligt. Den nye republikanske talmannen i representanthuset Mike Johnson står helhjärtat på Trumps sida och mer ljumma kolleger i Washington eller ute i landet svarar ofta ”Jag kommer att rösta på vårt partis kandidat” när de pressas. Antalet medtävlare i primärvalen krymper och endast en tidigare kandidat, förre New Jersey-guvernören Chris Christie, har konsekvent varnat för Trump och sagt att han är olämplig.

Ordet diktator användes om Trump redan något år efter tillträdet 2017. Efter konstateranden om att han säkert drömde om att bli envåldshärskare, med tanke på personlighetsdrag som påminner om Mussolinis eller Perons, fyllde kommentatorerna i med: Ja, men han befinner sig ju inte i ett fascistiskt Italien eller en stark machokultur som i Argentina. Men det var då, nu är en rad inflytelserika bedömare ute i medierna med mörka prognoser om ett nytt trumpskt presidentskap med ett nazianstruket ordval, som ”ohyra” och ”förgiftar vårt blod” om vissa invandrare.

Presidentkandidaten Chris Christie är en av få ledande republikaner som öppet kritiserar Donald Trump. Foto: Robert F Bukaty/AP/TT

Från Trumps håll hävdar man att sådant kommer från desperata tyckare på vänsterkanten som är oroliga över Bidens chanser, men det är inte hela sanningen. Vid sidan av traditionella Reagan-Bush-republikaner i de gamla motståndsfickorna, inte minst The Lincoln Project, träder framstående konservativa röster fram. En sådan är debattören Robert Kagan med ett traktat på fyra helsidor i The Washington Post i december under rubriken ”En Trump-diktatur ter sig allt oundvikligare. Vi måste sluta låtsas”. Vidare Liz Cheney som tvingades ut ur den republikanska ledningen i kongressen och ingick som bara en av två republikaner i 6-januari-kommissionen. I sin nya bok Oath and Honor (”Ed och ära”) skriver hon att Trump är ett hot mot den amerikanska demokratin och att han är beredd att riva upp författningen.

Pratet om diktatur fick TV-ankaret Sean Hannity på Fox News, som möjligen inte är samma megafon som förut, att faktiskt fråga Trump om han tänkte bli en diktator.

– Bara första dagen. Vi ska stänga gränsen och borra, borra, borra, svarade han och har återkommit flera gånger till den repliken.

Huruvida en president Trump 2 kommer att uppträda mer disciplinerat är en öppen fråga. Repliker i intervjuer och ute på massmötena tyder knappast på det. Han bryr sig heller inte om att stämma av sina planer med partigruppen i kongressen. Ett utspel om att riva upp Obamacare, alltså Barack Obamas sjukvårdslag, stötte på patrull från kongressrepublikaner som tvingades ge upp den kampen och helst vill glömma det hela eftersom mätningar visar att stödet för lagen har ökat.

Ett annat område där Trump går tvärtemot högerrepublikanerna i representanthuset och en hel del senatorer är pensionerna och äldresjukvården, Social Security och Medicare. Budgethökar siktar alltid på de här dyra programmen med planer på nedskärningar men Trump lovar att inte röra dem. Nyheterna om de olika rättegångarna mot Trump har inte urholkat stödet för honom, tvärtom, det har stärkts. Joe Bidens popularitet ligger kvar på bottennivåer och i en mätning i december (Wall Street Journal) fick han sämre betyg än Trump i nästan alla kategorier. Om valet stod nu skulle Trump vinna, enligt flera mätningar.


Karin Henriksson
Journalist och författare, baserad i Washington, DC, som är återkommande skribent i Utrikesmagasinet. Hon har skrivit flera böcker om USA, senast uppslagsboken USA-politiken från A till Z (Ultima Esperanza Books, 2023).