Spel om migration kan avgöra valet i USA
Den 2 februari 2024. Gränsvakter i Kalifornien möter bland andra colombianska migranter vid deras tältläger sedan de korsat gränsen från Mexiko. Foto: Gregory Bull/AP/TT

Spel om migration kan avgöra valet i USA

Panik över inflödet av hundratusentals migranter i USA har lett till arga krav på att gränsen stängs helt. På högsta nivå, där huvudpersonerna heter Joe Biden och Donald Trump, pågår nu ett spel om invandringen där världens mäktigaste politiska post ligger i vågskålen. Den Washingtonbaserade journalisten Karin Henriksson beskriver bakgrunden till vad som tycks bli ännu ett politiskt haveri – och som kan avgöra presidentvalet i november.

Publicerad: 2024-02-08

Att det i botten rör sig om en humanitär katastrof – flykt undan våld, fattigdom och korruption – glöms bort i den fastfrusna debatten i USA om immigrationen. Likaså att invandrare ofta anses behövas i landet som tidigare välkomnat vågor av nykomlingar. I stället har diskussionen fastnat i gränsfrågan.

Det sägs ofta att det amerikanska invandringssystemet är trasigt. Det stämmer mer än någonsin. Gränspolisen US Border Patrol kan inte mota tillbaka en aldrig sinande ström som tar sig över floden Rio Grande eller genom hål i barriärerna. De kommer från hela världen, ofta med flygbiljett till något grannland, och ger sig sedan iväg på den långa, farliga och mödosamma färden genom Mexiko.

Nya inslag är människor från Mellanöstern och Afrika som inte längre vågar chansa på att nå Europa, samt kineser som uppger att de vill bort från järnkontrollen eller är oroliga för jobben. (Läs även Utrikesmagasinets artikel Nya migrationsmönster i Latinamerika.)

imagezskro.pngMånga Trumpanhängare har begett sig till gränsen i Texas för att protestera mot migrationen och för Trump. De har plakat med stundtals plumpa budskap som "Fuck off, we're full" och "Joe and the ho must go". Foto: Go Nakamura/Reuters

Flera presidenter fick ge upp

Information sprids med internet, mobiler och hänsynslösa smugglare. I stället för att som förr smyga över gränsen går många migranter direkt fram till gränspolisen för att anmäla sig. De vet att alla som söker asyl ska få sitt fall prövat men immigrationsdomstolarna dignar under en börda som växer dag från dag. Migranterna släpps därför ut i samhället, något som kallas catch and release. Siffrorna, som gäller budgetåret 2023, är häpnadsväckande höga:

  • 3,1 miljoner ingripanden av gränspolisen.
  • 2,4 miljoner blev insläppta i landet.
  • Ytterligare minst 600 000 slank in utan att märkas.
  • 1,5 miljoner nya asylfall tillkom.
  • Åtta av tio asylfall avslogs.
  • Kostnaderna uppgår till motsvarande över 350 miljarder kronor per år eller mer än alla federala (nationella) polismyndigheter tillsammans.
  • Storstäder där Demokraterna styr, dit den republikanske guvernören i Texas bussat nyanlända, pressas av utgifterna för husrum, mat, skolor, vård, eftersom den som väntar på förhör inte får börja arbeta förrän efter sex månader.

Gång på gång görs ambitiösa försök att se över hela lagstiftningen. Men motsättningarna har alltid varit för stora, både mellan och inom partierna. George W Bush (president 2001–2009) som åtnjöt större förtroende bland latinoväljarna än många andra republikaner kom en bit på väg. Han fick ge upp. Efterträdaren Barack Obama (2009–2017) hade utlovat en reform med bland annat möjlighet för vuxna som fördes in i landet som minderåriga, så kallade Dreamers, att få medborgarskap. Han fick också ge upp till sist.

imageiw35f.pngInte bara latinamerikaner. En grupp indier lyckas ta sig genom gränsmuren i Arizona där de möts av Tom Wingo från hjälporganisationen Samariter utan gränser. Foto: Matt York/AP/TT

Näste president, Donald Trump (2017–2021), gick till val på att bygga en mur för att stoppa mexikaner som han stämplade som våldtäktsmän och knarksmugglare. Ett antal mil byggdes men Demokraterna ströp anslagen. Trumpadministrationen införde en ny policy som kallades Remain in Mexico i syfte att låta asylsökande vänta där på kallelse till amerikanska myndigheter. När pandemin var ett faktum kunde Trump luta sig mot en folkhälsobestämmelse, Title 42, för att låta gränspolisen bromsa flödet.

Biden reagerade sent

Joe Biden slog an en välkomnande ton under sin valkampanj 2020, med löften att skrota Trumps restriktiva politik och se över hela systemet. Han beskylldes för att öppna dörrarna på vid gavel och ta emot miljoner med öppna armar. I själva verket behöll den nya administrationen flera av restriktionerna och begärde ökade anslag till gränsövervakning.

Samtidigt är det ingen tvekan om att Biden var sen med att reagera på krisen längs gränsen och de prövningar som alla inblandade utsätts för, immigranter, asylsökande, polisen, boende, hjälporganisationer och lokalpolitiker. Guvernören i Texas, republikanen Gregg Abbott, vidtog också kraftåtgärder av ett tidigare aldrig skådat slag, med bussningen av invandrare och order till nationalgardet och delstatspolisen om att rulla ut taggtråd på stranden längs Rio Grande.

Enligt grundlagen är det den federala makten som har ansvaret för att övervaka gränserna. Högsta domstolen fastslog att gränspolisen hade rätt att klippa sönder taggtråden och att få tillträde till en omstridd park i orten Eagle Pass. Men Abbott höll fast vid sin linje med stöd av 24 andra republikanska guvernörer som svarade att ja, de är beredda att gå emot HD och författningen för att försvara de delstatliga rättigheterna mot en pågående invasion.

image9wr5o.pngDen republikanske Texasguvernören Gregg Abbot (i rullstol) håller pressträff den 4 februari tillsammans med en grupp likasinnade delstatsguvernörer vid floden Rio Grande. Abbot trotsar öppet president Biden om gränsen. Foto: Eric Gay/AP/TT

Under ett par månader nu i vinter såg det ut som om en lösning fanns inom räckhåll. Senatorer ur bägge partierna förhandlade, med Vita huset som partner i bakgrunden. Slutresultatet blev ett omfattande förslag, à 118 miljarder dollar (omkring 1 200 miljarder kronor). Det går bland annat ut på höjd ribba för sökande, fler bäddar i mottagningscenter, snabbare hantering och automatisk stängning av gränsstationerna när antalet passerande överstiger 5 000 per dag.

– Om ni tar gränskrisen på allvar, anta då en proposition som båda partier står bakom som jag kan skriva under, sade Joe Biden.

Det uttalandet bemöttes med hån från kritiker på högerkanten som hävdar att Biden inte utnyttjar de verktyg han faktiskt har. Skälet till hans helomvändning var att han insett att han riskerar att förlora presidentvalet i november på denna fråga som toppar listor över det som väljarna oroar sig mest över.

Trumps grus i maskineriet

Men från många andra håll blev reaktionerna mycket positiva. Ideologiska motståndare var ense. Republikanerna fick det mesta de ville. Demokraterna kunde inte trumfa igenom någon gräddfil till medborgarskap. Ordföranden i gränspolisernas fackförbund, som ställde sig bakom Trump 2020, manade kongressen att rösta ja.

Konservativa Wall Street Journal skrev:
”Om Republikanerna förkastar propositionen bjuder de Demokraterna på argumentet att de vill ha kaos som de kan utnyttja. Republikanerna kanske tror att de kan stifta en bättre lag om Trump vinner i november, men räkna inte med det. Demokraterna kommer i så fall att begära mycket mer.”

Och liberala Washington Post:
”Om den här uppgörelsen rämnar förvärras läget vid gränsen. Handlingsförlamning i kombination med panik i Latinamerika inför tanken på en valseger för Trump kan locka hit miljoner fler under detta år. Om Republikanerna verkligen bryr sig om att dämpa migrantspiralen, som enligt dem skadar landet, borde de stödja denna proposition en masse snarare än att söka politisk vinning med sina varningar.”

image0kqni.pngDen republikanske talmannen i representanthuset Mike Johnson har en del huvudbry, här i anslutning till den misslyckade riksrättsprocessen mot hemlandsministern Alejandro Mayorkas. Foto: J Scott Applewhite/AP/TT

Men dessa opinionsbildare talade för döva öron. Talmannen i representanthuset Mike Johnson hade redan bedyrat att förslaget var dödfött, medan hans favoritkandidat i presidentvalet Donald Trump tog varje tillfälle i akt att beordra partikamraterna att fälla förslaget:
– Som ledare för vårt parti är det noll chans att jag skulle stötta detta förfärliga öppna-gräns-sveket mot Amerika. Det kommer inte att hända, dundrade Trump på ett av sina möten.

Ukraina och Israel i vågskålen

Han övertalade sina lojala trupper i senaten och den ene efter den andre meddelade att de hade hittat nya problematiska inslag. Kollegan som lett samtalen, den konservative James Lankford från Oklahoma, tilldelades en varning av Trump.

– Det här är mycket dåligt för hans karriär, särskilt i Oklahoma. Jag vet hur folk där tänker, de är fantastiska, men de kommer inte att gilla det här, sade Trump i en intervju och hävdade senare felaktigt att han inte hade backat Lankfords kandidatur.

Demokrater anklagar Trump i vassa ordalag för att torpedera förslaget för att det skulle gynna Biden. Följdfrågan blir om inte Trump själv bjudit Demokraterna på en möjlighet att gå till attack mot honom och Biden har redan börjat testa tänkbara pikar, som att Trump föredrar att piska upp skräck och panik i stället för att faktiskt lösa gränsfrågan.

Demokraterna efterlyser också mer intresse från det andra partiet för bistånd till de många länder i Latinamerika som plågas av gängvåld, knarkhandel och klimatförändringar.

imagexlqgq.pngTvingas Biden vända Zelenskyj ryggen? Pressträff i Washington i december 2023. Foto: Andrew Harnik/AP/TT

En del i kohandlandet var att medel till Ukraina och Israel skulle ingå, över 600 miljarder kronor till Ukraina, närmare 150 miljarder kronor till Israel. Medan paketet gått igenom i ingressen såg det inte ut att godkännas av representanthuset.

Där har den republikanska majoriteten med knappast möjliga marginal däremot röstat för att ställa hemlandsministern Alejandro Mayorkas inför riksrätt för att han ”vägrat att se till att lagarna följs”. Men partiet lär inte få honom fälld i senaten.

Endast en minister i historien har anklagats för ”allvarliga brott och smärre förseelser” som det står i författningen. Den gången, 1876, gällde det den korrupte republikanske krigsministern som hade skott sig på sitt ämbete. Han avgick i hopp om att riksrättsprocessen skulle avbrytas men det hjälpte inte (han friades dock i senaten).

Fotnot: De sista två styckena i artikeln är uppdaterade den 14 februari 2024 med uppgifter om paketet om Ukraina och Israel samt riksrättsprocessen.


Karin Henriksson
Återkommande skribent i Utrikesmagasinet. Hon är baserad i Washington och har skrivit flera böcker om amerikansk politik, senast USA-politiken från A till Z (Ultima Esperanza Books, 2023).