Amerikanskt demokratitest av global vikt

Obs! Efter publicering av denna artikel har ytterligare åtal väckts mot Donald Trump med anklagelser om att han försökte fuska till sig seger i presidentvalet 2020 genom lögner, påtryckningar och manipulation. Åtalet gäller händelser mellan valet i november och stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021.

USA har en gång tidigare i sin moderna historia gått igenom en liknande kris, Watergate-affären 1973–1974. Den gången tog ledande republikanska politiker på det federala (nationella) planet sitt ansvar då de successivt tog avstånd från presidenten och partikamraten Richard Nixon när hans brott klarnade med tiden. Det finns dock få tecken på att dagens republikanska politiker är beredda att verkligen ta intryck av vad som händer i den rättsprocess som nu inletts mot Donald Trump. I stället framför de flesta av dem, enligt många, absurda argument för varför Trump antingen borde benådas eller att han inte har begått några brott alls.

Den inrikespolitiska krisen 1973–1974 medförde att USA hade svårare att agera kraftfullt internationellt, främst eftersom presidentmakten försvagades som en följd. Dagens kris kan på sikt få liknande konsekvenser, det finns till och med risker att den leder till inrikespolitiskt kaos. Ett USA i sådan politisk turbulens kan inte vara särskilt aktivt internationellt och skulle kunna bli förödande för Ukraina.

Det åtal som justitiedepartementets särskilde åklagare Jack Smith lade fram mot Donald Trump den 8 juni ställer problemen på sin spets – men det är de republikanska politikerna på det federala planet vars inställning till åtalet som avgör vad som händer med USA:s demokrati. Frågan är om dessa politiker är villiga att stödja den demokratiska utvecklingen i landet och the Rule of Law – rättsstatens principer – eller om de kommer att vara lojala mot Donald Trump?

En blivande och en tidigare president 1989. Medan ledande republikaner tog sin hand från Richard Nixon vid Watergateskandalen 1973–1974 är fallet snarast det omvända nu med Donald Trump. Foto: Richard Carson/Houston Chronicle via AP/TT

Andra testet

Ledande republikaners agerande i flera tidigare stora frågor ger fog för tveksamhet vad gäller deras demokratiska engagemang. De åtalspunkter som Jack Smith specificerade mot Trump den 9 juni är så allvarliga juridiskt att de förtjänar behandling i enlighet med de lagar och principer som gäller i USA. Att fullständigt avfärda detta åtal som enbart uttryck för politisk förföljelse av Trump är inte en legitim inställning för republikanska politiker, eftersom expresidenten i så fall värnas över the Rule of Law.

Åtalet är det andra testet på den amerikanska demokratins moderna funktion som är direkt kopplat till Trump. Det tidigare var det andra riksrättsåtalet mot honom efter stormningen av kongressen i Washington den 6 januari 2021 när denna skulle godkänna resultatet i presidentvalet i november 2020. Vid riksrättsåtalet röstade tio republikaner i representanthuset för att Trump därefter skulle åtalas i senaten, medan sju republikanska senatorer sedermera röstade för att Trump skulle fällas. Sammanlagt röstade 57 senatorer för att Trump skulle fällas i riksrättsåtalet, när det för fällande krävdes 67 röster (två tredjedelar).

Trots att Ron DeSantis är den främste utmanaren till Donald Trump om att bli Republikanernas presidentkandidat 2024 ställer sig Floridaguvernören frågande till åtalet mot sin rival. Foto: Andy Barron/AP/TT

De reaktioner som kommit på det senaste åtalet från republikanska politiker på den federala nivån i USA – kongressledamöter samt de elva politiker som utöver Trump som har meddelat att de vill bli Republikanernas presidentkandidat – ger anledning till oro. Trumps värste konkurrent till denna nominering – guvernör Ron DeSantis i Florida – har frågat om det finns en lag som gäller för demokratiska tidigare utrikesministrar – Hillary Clinton – medan en annan gäller för republikanska tidigare presidenter – Trump. Huvuddelen av de övriga republikanska presidentkandidaterna har, med några undantag, tydligt sagt att de står på Trumps sida, att åtalet är politiskt, och att om de blir president kommer flera av dem att benåda honom.

Biden anklagas

Undantagen bland presidentkandidaterna är de förra guvernörerna – Asa Hutchinson från Arkansas och Chris Christie från New Jersey – som båda har fördömt Trump och sagt att rättvisan borde ha sin gång. Dock har ytterligare ett par presidentkandidater, Nikki Haley och Tim Scott, efter några dagar tillstått att åtalet mot Trump är ”allvarligt”, vilket även Trumps vicepresident har Mike Pence gjort, även om denne samtidigt säger att många amerikaner har förlorat förtroendet för rättssystemet.

En trotsig Donald Trump åkte direkt till ett kampanjmöte på en restaurang i Miami efter framträdandet i domstolen där åtalet mot honom lades fram. Till höger om Trump skymtar den medåtalade medarbetaren Walt Nauta. Foto: Alex Brandon/AP/TT

Talmannen i representanthuset, Kevin McCarthy från Kalifornien, anser att åtalet kommer att ”splittra nationen därför att det gäller själva kärnan av likhet inför lagen, vilken inte gäller i dag. Och vi tänker inte acceptera det”. De republikanska ledarna närmast i rang efter McCarthy är ännu mer negativa till åtalet. De hävdar båda att detta är orättfärdigt och att president Joe Biden personligen har sett till att hans främste konkurrent blir åtalad. Ordföranden i representanthusets justitieutskott, Jim Jordan från Ohio, kräver av justitiedepartementet att det ska överlämna alla dokument till utskottet som avser undersökningarna kring Mar-a-Lago, Trumps nuvarande residens. Det är svårt att se att det skulle vara kongressens roll att lägga sig i pågående rättsprocesser. Dess roll är snarare översyn och undersökningar i efterhand, förutom att stifta lagar.

I senaten är bilden mer splittrad. Den ledande senatorn – Mitch McConnell från Kentucky – kommer inte att yttra sig om striden före den republikanska nomineringen till presidentkandidat. Hans nummer två – John Thune från South Dakota – har sagt att åtalet är mycket allvarligt, men att justitiedepartementet har en hög tröskel för att faktiskt få Trump fälld. Bara två senatorer har utan reservationer sagt att åklagarens anklagelser är oroande och bör behandlas enligt lagens regler: Mitt Romney från Utah och Lisa Murkowski från Alaska. Flera andra republikanska senatorer har uttalat explicit stöd för Trump och ifrågasatt åtalet.

Senatorn Mitt Romney, som var Republikanernas presidentkandidat 2012, är en av få i partitoppen som anser att åtalet mot Trump ska behandlas enligt lagens regler. Foto: Alex Brandon/AP/TT

Står över lagen?

Ytterligare en republikansk röst är ledarsidan på The Wall Street Journal, traditionellt republikansk med starka band till näringslivet. I sin ledare den 10 juni tar tidningen avstånd från åtalet. Resonemanget är nyanserat och ett huvudargument är att det kommer att få till konsekvens att en framtida republikansk administration kommer att leta efter argument för att åtala ledande demokrater i framtiden. Detta politiska argument är svårt att få att gå ihop med argumentet om likhet inför lagen. Om en officer i USA:s flygvapen döms till tre års fängelse (vilket skedde den 2 juni) för att han haft 300 hemliga dokument hemma, varför ska då inte en före detta president åtalas för ett liknande brott?

Det är inte bara så att ledande republikaner tar avstånd från åtalet mot Trump. Ett antal av dem är till och med beredda att försöka stoppa den särskilde åklagarens utredning. Om Donald Trump på detta sätt betraktas som stående ovanför lagens bestämmelser, samtidigt som striden kring detta intensifieras politiskt, kommer den amerikanska demokratin att ytterligare försvagas, i förlängningen kanske helt urholkas. Den demokratiska utvecklingen i USA har direkt betydelse också för landets möjlighet att framöver spela en global politisk roll som många i Europa betraktar som både positiv och väsentlig.