Terrorlagar: domstolar får bedöma flaggviftning

Flaggviftning har varit föremål för diskussion på sistone. Räcker det med att vifta med en flagga för att bryta mot lagen om deltagande i en terroristorganisation? Skälet till att den har diskuterats livligt är att ändringar i terroristbrottslagen som kriminaliserar deltagande i terroristorganisation trädde i kraft den 1 juni. Terroristbrottslagen som sådan trädde dessutom i kraft så sent som den 1 juli i fjol så den är också ganska ny.

En annan anledning till diskussionen är Sveriges ansökan om medlemskap i Nato. Turkiet har som bekant invändningar mot svenskt medlemskap eftersom man bland annat anser att Sverige gör för lite för att stoppa den terroristklassade kurdiska organisationen PKK:s verksamhet, inklusive demonstrationer där flaggviftning förekommer. Den trepartsöverenskommelse som ingicks mellan Turkiet, Finland och Sverige på Natotoppmötet i Madrid i juni 2022 handlar till övervägande del om vad Finland och Sverige ska göra på antiterrorismområdet. Inte tillräckligt i Sveriges fall, anser Turkiet fortfarande inför Natotoppmötet i Vilnius den 11–12 juli, då den svenska regeringen har hoppats att frågan om en svensk anslutning skulle lösas.

För att förstå om flaggviftning kan utgöra deltagande i terroristorganisation måste man granska vad den nya bestämmelsen i terroristbrottslagen säger. Andra relevanta underlag är Lagrådets yttrande över den nya regeln och på den proposition till riksdagen som regeringen därefter presenterade, mot bakgrund av bland annat rådets synpunkter.

Lagrådet: gör om

Den nya paragrafen i terroristbrottslagen säger: ”För deltagande i en terroristorganisation döms den som deltar i verksamheten i en terroristorganisation på ett sätt som är ägnat att främja, stärka eller understödja organisationen”. Brottet kan också bedömas som grovt. Samma nya paragraf säger: ”Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningsmannen har haft en central roll inom terroristorganisationen, om gärningen har varit ägnad att påtagligt bidra till organisationens förmåga att begå terroristbrott eller om gärningen på annat sätt har varit av särskilt farlig art”. Här handlar det av allt att döma om allvarligare saker än att bara vifta med flaggor.

Kan Kristersson blidka Erdoğan? Foto: Burhan Ozbilici/AP/TT

När lagförslaget om brottet deltagande i terroristorganisation presenterades för Lagrådet, som består av tre domare från Högsta domstolen, visade det sig att rådet var skeptiskt. Det föreslog till och med, förgäves skulle det visa sig, att regeringen skulle ta ett omtag och på nytt se över hela terroristbrottslagen. Lagarna tog fem respektive sex år av förarbete, inklusive en grundlagsändring, till dess att de trädde i kraft. Sannolikheten att regeringen skulle nappa på Lagrådets förslag att se över hela terroristbrottslagen en gång till kanske inte var så hög.

Lagrådet sade som slutkläm, vilket får betraktas som mycket kritiskt, att det finns en tydlig risk för att lagförslaget – och numera den snarlika lag som trätt i kraft – om deltagandebrottet kommer att innebära en alltför långtgående kriminalisering sett till det behov som kan finnas. Det är också tveksamt om lagförslaget uppfyller de krav på tydlighet som måste ställas på strafflagstiftning, säger Lagrådet. Dess slutsats blev att förslaget inte borde läggas till grund för lagstiftning.

Propaganda kan bestraffas

Temat flaggviftning behandlas inte särskilt i lagförslaget och därmed inte heller av Lagrådet. Det närmaste som rådet kommer flaggviftning är när det konstaterar, att enligt regeringens förslag ska den som endast uttrycker sympatier till förmån för en terroristorganisation eller dess ideologi inte enbart därigenom vara skyldig till deltagandebrott. Detta skulle tala för att enbart flaggviftning inte är straffbart, det vill säga att det skulle vara tillåtet att vifta med flaggor till förmån för en terroristorganisation.

Det är inte bara i Sverige det viftas med PKK-flaggor. Här håller aktivister i Frankrike upp bilder på rörelsens ledare Abdullah Öcalan. Foto: Lewis Joly/AP/TT

Om det däremot skulle röra sig om propaganda kan uttryckandet av åsikter eller sympatier falla in under straffbestämmelsen enligt regeringens lagförslag, konstaterar Lagrådet. Då uppkommer frågan vad som utgör propaganda. Lagrådet skriver att för att det enligt lagförslaget ska vara fråga om straffbar propaganda torde det normalt krävas att det är fråga om organiserad verksamhet som syftar till att påverka människors åsikter, värderingar eller handlingar i en bestämd riktning. Huruvida flaggviftning skulle kunna betraktas som organiserad propaganda är tills vidare en obesvarad fråga.

I sin efterföljande proposition till riksdagen bemöter regeringen ganska ingående Lagrådets förhållandevis kraftiga kritik mot lagförslaget om deltagande i terroristorganisation. När det gäller flaggviftning, utan att sådan nämns i propositionen, skriver regeringen, med anledning av synpunkter framförda av Säkerhetspolisen, att det får avgöras i rättstillämpningen utifrån omständigheterna i det enskilda fallet om den som uttrycker sin tillhörighet genom att gå med i demonstration som anordnats av en terroristorganisation kan göra sig skyldig till deltagande i terroristorganisation. Vilken betydelse flaggviftning i sig skulle få om en person samtidigt går med i ett demonstrationståg behandlas inte i propositionen. Regeringen påpekar, liksom Lagrådet, att gärningen att enbart uttrycka en åsikt eller sympatier till förmån för en terroristgrupp eller dess ideologi inte faller inom det straffbara området om det inte utgör propaganda.

Uppgift för domstolarna

Regeringen preciserar i sin proposition att det inte heller utgör deltagande i terroristorganisation att endast närvara vid ett evenemang anordnat av denna. Regeringen skriver att med uttrycket deltar i verksamheten bör förstås ett deltagande som tar sig uttryck i någon form av aktivitet. Huruvida flaggviftning skulle kunna ingå i att endast närvara, utan att göra sig skyldig till deltagandebrott, är inget som diskuteras i propositionen.

Domare vid Högsta domstolen kritiserade lagförslaget – och får framöver uttolka lagen. Foto: Magnus Andersson/TT

Längre än så här kommer vi tills vidare inte i sökandet efter svar på frågan om flaggviftning kan utgöra deltagande i en terroristorganisation. Liksom många andra aspekter av den nya bestämmelsen om deltagande, och många aspekter av terroristbrottslagens bestämmelser i stort, blir det först i eventuella rättegångar som svaret på frågan kommer att klargöras helt.

Man skulle önska att domstolarna aldrig får anledning att ta sig an alla de svåra tolknings- och tillämpningsfrågor som den nya terroristbrottslagstiftningen potentiellt medför. Men eftersom det nog är att hoppas på för mycket blir en annan förhoppning att de rättstillämpande myndigheterna – i slutänden framför allt domstolarna – kommer att kunna leva upp till det stora förtroende som visats dem av lagstiftaren, och de krav som rättssäkerheten ställer, samtidigt.