Lulas uppdrag: rädda Amazonas
Segerfestande Lulasympatisörer på Copacabana-stranden. Foto: Silvia Izquierdo/AP/TT

Lulas uppdrag: rädda Amazonas

Analys. Sedan Lula da Silva segrat i det brasilianska valet ställer den tillträdande vänsterpresidenten in siktet på att inta världsscenen som en statsman och förbättra relationen till västländerna. Det vill han åstadkomma genom att rädda Amazonas, som exploaterats hårt under den högerextreme företrädaren Jair Bolsonaro.
Men bland hinder som måste överbryggas finns gamla vänstersympatier för Ryssland och en nyvald kongress där motståndarna är i majoritet, skriver Brasilienkännaren Torsten Wetterblad.

Publicerad: 2022-11-10

Under Bolsonaros presidentskap ökade den illegala avverkningen av Amazonas avsevärt. Han avsatte samtidigt flera chefer för viktiga statliga organ som ska övervaka den stora regnskogsregionens utnyttjande och miljöstatus. Mycket talar för att Luiz Inácio Lula da Silva kommer att göra räddandet av Amazonas till sin utrikespolitiska huvudfråga för att återfå sin roll som internationell statsman.

Ett tecken på det är hans medverkan vid FN:s klimattoppmöte COP 27 i Egypten. Inför COP-mötet den 6–18 november har det också cirkulerat uppgifter om att Indonesien, Brasilien och Kongo-Kinshasa, vilka tillsammans har 52 procent av världens regnskog, gemensamt ska bilda ett ”regnskogens Opec”. Både Norge och Tyskland har redan deklarerat att de kommer att återuppta finansieringen av den internationella Amazonasfond som fanns innan Bolsonaro blev president.

Samtidigt är det en avgörande begränsning för Lulas nya klimatpolitik att han kan få svårt med politiskt stöd i den brasilianska kongressen, där jordbruksintressena är mycket starka. Många av dessa ser en kortsiktig avskogning av Amazonas som en garanti för tillgång på betes- och odlingsmark, och klimatpolitik över huvud taget som ett obehörigt intrång i jordbrukets traditionella intressesfär. Engagemanget för klimatfrågor hos den brasilianska allmänheten är dessutom fortfarande mycket begränsat.

Vänster mot vänster

Lulas valvinst i Latinamerikas största land stärker vänsterns ställning i regionen. Under Lulas tidigare regeringsinnehav spelade han en central roll i det politiska samarbete som då fanns mellan vänsterregeringarna. Många av Arbetarpartiets politiska initiativ på det sociala området inspirerade grannländernas vänsterregeringar. Utmaningarna är nu delvis annorlunda. Hela Latinamerika kämpar med den tunga ekonomiska återhämtningen efter coronapandemin, som drabbade regionen särskilt hårt. Samtidigt tvingas Lula till utrikespolitisk nyorientering i sin traditionellt positiva vänstersyn på de mycket auktoritärt styrda länderna Nicaragua och Venezuela, som inte accepteras av de nya och tongivande vänsterpresidenterna Gabriel Boric i Chile och Gustavo Petro i Colombia.

brasilien amazonas.jpgBrand vid kalhygge i delstaten Amazonas i september 2022. Foto: Edmar Barros/AP/TT

Ett slutförande av de under mer än 20 år pågående förhandlingarna om ett handelsavtal mellan tullunionen Mercosur, där Brasilien är medlem, och EU skulle vara en annan viktig framgång för Lula, speciellt mot bakgrund av att detta förhindrats av skövlingen av Amazonas. Den handelspolitiska splittringen mellan det politiskt förstelnade Mercosur och den mer dynamiska frihandelsunionen Stillahavsalliansen (Alianza del Pacífico, där Chile, Colombia, Mexiko och Peru ingår), borde också generera ett nytt gemensamt latinamerikanskt initiativ under Lulas ledning. Bättre handelsintegration i regionen skulle kunna vara en viktig motor för ekonomisk återhämtning.

Ett återupptagande av en nära relation med västeuropeiska länder ställer också krav på att Lula justerar Arbetarpartiets traditionella latinamerikanska vänstersyn med delvis uttalade Rysslandssympatier när det gäller kriget i Ukraina.

Skepsis mot och beroende av Kina

Vidare krävs ett delvis nytt förhållningssätt till den ekonomiska samarbetsorganisationen Brics som grundades 2009 med Ryssland, Kina, Indien, Sydafrika och Brasilien. Den fortsatt omfattande kinesiska ekonomiska expansionen i Latinamerika har gjort flera av regionens politiska ledare, inklusive Lula, mer skeptiska till den kinesiska dominansen, samtidigt som Kina i Brasiliens fall är den helt dominerande handelsparten.

brasilien lula da silva.jpgLula säger sig vilja vara alla invånares president, och han lär behöva kompromissa. Foto: Andre Penner/AP/TT

När Lula kommenterade sin seger direkt efter den andra valomgången den 30 oktober underströk han att han såg sig som president för hela landet, och inte bara för dem som röstat på honom. Lula betonade att hans viktigaste uppgift nu är att ena en delad nation, sätta stopp för hat och hot mellan brasilianare och stärka demokratin och de demokratiska institutionerna, som systematiskt ifrågasatts av Bolsonaro. Lula vann med extremt liten marginal, 50,9 procent av rösterna mot 49,1 procent för Bolsonaro.

De fyra åren under Bolsonaros styre har stora likheter med den polarisering som skedde i USA under Donald Trump. Nästan alla brasilianer vittnar om familjemedlemmar och före detta vänner som inte längre kan prata med varandra beroende på om man stödjer Bolsonaro eller Lula. Konversationer domineras av anklagelser om faki news (brasilianskt uttal av fake news), lögner och hot. Politiska ställningstaganden grundas på tro och rykten, inte dokumenterade fakta. De snabbt växande frireligiösa kyrkorna har deltagit mycket aktivt i valrörelsen. Abortfrågan har varit på allas läppar, liksom synen på könsidentitet och könsneutrala toaletter.

Utlovat stöd till fattiga

Lula, hans parti och de fem andra partier som samlats i en koalition inför valet, har nu mycket stora utmaningar framför sig. Även om Lula som tillträdande president har en majoritet av väljarna bakom sig representerar partierna bakom honom enbart 22 procent av de nyvalda ledamöterna i den ena delen av kongressen, deputeradekammaren. Koalitionen måste därför kraftigt öka sitt stöd i kongressen genom politiska uppgörelser med den politiska mitten och högern. Både i senaten och deputeradekammaren har Bolsonaros parti och de andra partier som hittills stött honom majoritet efter valet. Lulas omvittnat mycket goda politiska förhandlingsförmåga kommer att ställas på omfattande prov.

brasilien bolsonaroanhängare.jpgBolsonaro-anhängare i Rio de Janeiro reagerar på valresultatet. Foto: Bruna Prado/AP/TT

I många avseenden kommer Lula da Silvas tredje regeringsperiod att innebära en väsentligt större utmaning än den som han mötte under sina två första perioder 2003–2010. De ekonomiska förutsättningarna att förbättra levnadsförhållandena för landets befolkning är nu betydligt mer begränsade. Ekonomin har ännu inte hämtat sig efter den djupa och mångåriga tillbakagången efter det att råvarupriserna började falla 2011/2012. Industrisektorns andel av ekonomin har minskat snabbt och landet har tappat mycket konkurrenskraft. Grundläggande utbildning är eftersatt liksom forskning, och de offentliga investeringarnas andel av ekonomin är alldeles för låg. Antalet fattiga har ökat under pandemin och många barn och ungdomar har tappat år av undervisning.

Enligt en studie, som ofta nämndes i valrörelsen, kan 33 miljoner av Brasiliens 214 miljoner invånare inte äta sig mätta utan lider av kronisk undernäring. En förstärkning av det sociala grundstöd som nu ges till 18 miljoner familjer har därför högsta politiska prioritet. En höjning av landets minimilön, helst till en nivå som överskrider den växande inflationen efter pandemin, är ett annat av Lulas viktigaste vallöften. Det ekonomiska utrymmet för välbehövliga reformer på en rad samhällsområden kommer i övrigt att vara tämligen begränsat. Det är också helt beroende av vad som är politiskt möjligt att komma överens om med den del av den politiska mitten och högern som valt att inte fortsätta att stödja Bolsonaro.

Vad sker med Bolsonaro?

Den avgående presidentens fortsatta politiska framtid är svår att överblicka kort efter valet. Viktiga nyckelspelare i den flora av politiska partier som finns representerade i kongressen deklarerade förvånansvärt tidigt sedan valresultatet var klart att det inte kunde ifrågasättas. De förklarade sig också vara beredda att diskutera sakpolitiska uppgörelser med Lulas partikoalition. Detta kan tala för att en del av stödet för Bolsonaro i den brasilianska kongressen enbart varit opportunistiskt och inte backas upp av någon djupare politisk övertygelse.

brasilien protest.jpgEn av många lastbilsblockader i protest mot valresultatet. Foto: Andre Penner/AP/TT

Samtidigt genomfördes omfattande vägblockader runt om i landet efter valet i protest mot resultatet. Flera demonstrationer har också hållits utanför militärförläggningar med krav om ingripande av militären. Detta visar att de högernationalistiska strömningarna som Bolsonaro representerar numera är djupt förankrade i det brasilianska samhället. Avgörande blir om Bolsonaro och hans närmaste nu kommer att ställas inför rätta och dömas för korruption eller deras hårt kritiserade hantering av pandemin och annat som läggs Bolsonaro till last. Det återstår också att se hur beroende den högernationalistiska vågen är av Bolsonaro som person eller om andra närstående aktörer kan axla hans mantel. En annan obesvarad fråga är vilka utmaningar som detta innebär för Lula som president.

Förväntningarna på, och utmaningarna för, politikern Lula är som framgår synnerligen stora inför den kommande regeringsperioden. Lula har en dominerande ställning i sitt parti och i brasiliansk politik. Samtidigt måste den nu 77-årige veteranen och hans parti ofrånkomligen ta itu med den olösta efterträdarfrågan. Arbetarpartiet måste på sikt minska sitt beroende av sin legendariske politiske ledare och i tid tänka på breddningen och föryngringen av sin politiska ledning inför de mycket stora utmaningar som väntar partiet och Brasilien.


Torsten Wetterblad
Forskare, tidigare ansluten till Latinamerikainstitutet.