Frågorna hopar sig när Biden når 80-strecket
Cykelturen i Delaware i juni 2022 skulle visa en president i god form men slutade pladask. Foto: Sarah Silbiger/The New York Times/TT

Frågorna hopar sig när Biden når 80-strecket

Analys. Den 20 november sällade sig Joe Biden till de många mäktiga politiker i USA som fyllt 80 år. Presidenten säger att hans avsikt är att ställa upp för omval 2024 – men tänker ge slutgiltigt besked i början av nästa år. Inte ens de mest lojala i hans parti kan nu längre blunda för tilltagande ålderstecken – långsamma rörelser, felsägningar och borttappade namn – och de flesta väljare vill hellre se en annan kandidat, skriver USA-kännaren Karin Henriksson.

Publicerad: 2022-11-14

USA kan göra anspråk på att vara världens mesta ”gerontokrati”. Flera av de mäktigaste amerikanska politikerna har nått den aktningsvärda åldern 80 år, utan att trappa ner det minsta. Den demokratiska talmannen Nancy Pelosi är 82 år och vid sin sida i partitoppen har hon Steny Hoyer, 83, och Jim Clyburn, 82. Den republikanske senatsledaren Mitch McConnell är 80 år och en av senatorerna i hans block, 89-årige Chuck Grassley, valdes just till ännu en sexårsperiod.

De är heller inte de enda synliga 80-plussarna i det amerikanska samhället. Ta bara megainvesteraren Warren Buffett, 92, skådespelaren Jane Fonda, 84, folkhälsoexperten Anthony Fauci, 81, författaren John Irving, 80, och reportern Bob Woodward som blir 80 år i mars.

Medierna brukar publicera porträtt av de allt rynkigare grånade amerikanska presidenterna för att visa hur jobbet tär på dem. I Bidens fall behövs det inte. Hans ålder syns tydligt och att döma av det – i alla fall utåt – glesa schemat ser rådgivarna till att han inte förtar sig. Presskonferenserna och intervjuerna är få, antalet resor ute i landet betydligt färre än föregångarnas.

Konservativa sajter frossar i Bidens gaggiga uttalanden. Bland de mest oförklarliga var det där veteranen med 36 år i senaten bakom sig hävdade att hans förslag om efterskänkning av studielån hade antagits av kongressen med ”en röst eller två” – när han i själva verket hade utfärdat en så kallad exekutiv order om detta. Försvar från demokrater om Bidens livslånga stamning och ingrodda rykte om sig som klumpig talare övertygar inte.

Ende som kan slå Trump?

Medicinsk åldringsexpertis har konstaterat att både Joe Biden och den blott fyra år yngre Donald Trump kan få leva länge. Det som talar för det är att de är vita män, nykterister och icke-rökare med tillgång till utmärkt vård. En extra fördel för Biden är att han är en flitig motionär jämfört med den kände skräpmatsälskaren Trump. Biden har berättat att han går till gymmet varje morgon och genast märker att han tacklar av om han hoppat över några dagar.

usa biden 80 trump.jpg76-åring vid god vigör. Foto: Andrew Harnik/AP/TT

Joe Biden kan naturligtvis inte säga att han tänker lämna Vita huset efter bara en mandatperiod. Efter det oväntat starka valresultatet för Demokraterna i mellanårsvalen i november intygade han att han siktar på presidentvalet 2024. Det året fyller han 82 och skulle han vinna hinner han bli 86 innan mandatperioden är slut. I enkäter i samband med mellanårsvalet uppgav två tredjedelar av väljarna att de inte vill att Biden försöker bli omvald.

– Vår avsikt är att ställa upp igen. Jag tror på ödet och det är ytterst ett beslut som inbegriper hela familjen, sade Joe Biden dagen efter valdagen med en nick till sin fru Jill.

Kanske, tillade han, kan ett besked komma i början av nästa år.

Ett skäl till att presidenten vill ställa upp är att han är övertygad om att han är den ende som kan besegra Trump. Valframgångarna som kom trots Bidens usla opinionssiffror kan i alla fall tillfälligt också dämpa kritik mot hans ålder.

Vem kan träda in i stället?

Inom både Republikanerna och Demokraterna börjar kampanjen inför presidentvalet 2024 att rulla i gång. Vem i presidentens parti skulle då kunna stå på tur om Biden avstår? Kamala Harris är visserligen en känd profil efter åren som vicepresident men imponerar inte. Det råder också tvivel om hennes förmåga att vinna primärval, med tanke på att hon också tvingades till ett snöpligt avhopp redan före den första kraftmätningen i Iowa 2020.

Två av de övriga i den valrörelsen, Bernie Sanders, 81 år, och Elizabeth Warren, 73 år, kan ha fallit för åldersstrecket. Vidare: transportministern Pete Buttigieg med ett skapligt race 2020 och Gretchen Whitmer som nu i november vann en andra period som guvernör i den viktiga, jämna ”swingstaten” Michigan – och som varit måltavla för Trump och extrema högerkrafter (en grupp planerade att kidnappa och avsätta Whitmer 2020).

imagec3l6s.pngVicepresident Kamala Harris har inte lyckats stärka sina aktier. Foto: Andrew Harnik/AP/TT

Den ende som gräver startgropar redan nu är guvernören Gavin Newsom i Kalifornien. Han har synts ute i landet och politiknördar bespetsar sig på vad som skulle kunna bli en kamp mellan Newsom och den nye republikanske raketen och Floridaguvernören Ron DeSantis – inte Biden-Trump. Det vore också i så fall ett spännande ideologiskt val, mellan det liberala Kalifornien och det alltmer konservativa Florida.

På listan över tänkbara kandidater hos Demokraterna finns också Illinoisguvernören J B Pritzker, senatorn Amy Klobuchar, förre borgmästaren i New Orleans Mitch Landrieu och senatorn Joe Manchin som profilerat sig som en mittenröst i många frågor. Namnet Michelle Obama kittlar många men torde vara helt uteslutet, detsamma för maken Barack Obama som kringskärs av regeln att en person bara kan väljas till president två gånger.

Äldre har status

Åter till politikernas ålder. Totalt sett är de folkvalda i kongressen betydligt äldre än i Sverige. Genomsnittsåldern är 64,3 år i senaten och 58,4 år i representanthuset, att jämföra med 46,9 år i riksdagen där bara 5 av de 349 är över 72 år och ingen är över 78 år. Pete Buttigieg var 38 år gammal när han 2021 utnämndes till yngste minister någonsin (nya svenska klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari (L) var 26 år när hon tillträdde och är den yngsta regeringsmedlemmen i Sverige hittills.)

I USA finns inget lagstadgat pensionsstreck och ålder ingår bland skälen som kan åberopas av någon som anser sig diskriminerad, vid sidan av exempelvis ras, religion eller kön. Tjänstetillsättningar på livstid förekommer av federala domare och professorer på många universitet – men arga krav framförs ibland om att de inte borde få stanna på posten efter till exempel 75-årsdagen.

imagexfgv.pngI stället för Biden 2024? Kaliforniens liberale guvernör Gary Newsom. Foto: Damian Dovarganes/AP/TT

Att politikerna är så gamla brukar förklaras med att det tar tid att skaffa sig den rätta statusen och att medellivslängden stiger. Statsvetaren Damon Roberts vid University of Colorado i Boulder är en av författarna bakom en studie om kongresspolitikernas ålder (distrikt i hela landet 2004–2020). Han konstaterar att väljare tenderar att vara mer negativt inställda mot äldre folkvalda och att yngre väljare blir mer tveksamma när kandidaten närmar sig 80 år:

– Men konstigt nog verkar inte den faktorn påverka hur de röstar särskilt mycket. Så i stället tittade vi på hur väljarna uppfattar kandidater i olika åldrar, 23, 55 respektive 77 år. Vi upptäckte dels att de betraktar unga kandidater som i och för sig kvalificerade men oerfarna, dels att de tenderar att tycka att äldre kandidater är mer konservativa än yngre kandidater.

Ginsburg klamrade sig fast

Damon Roberts blev förvånad över att äldre väljare inte är skeptiska till yngre kandidater och tvärtom. Det rör sig alltså inte om några generationsmotsättningar eller att väljare tror att ålder påverkar kandidatens hållning, det vill säga att en yngre kandidat lika gärna kan bry sig om sådant som pensioner och äldresjukvården.

– Överrepresentationen av äldre i kongressen återspeglar troligen strukturella faktorer som den inbyggda fördel som sittande ledamöter har än önskemål från väljarkåren, säger Damon Roberts.

imagevzajh.pngI stället för Trump 2024? Floridas konservative guvernör Ron DeSantis. Foto: Rebecca Blackwell/AP/TT

Ett namn som oundvikligen dyker upp i de här sammanhangen är Ruth Bader Ginsburg som var 87 år när hon dog sex veckor före valet 2020. Hon hade länge lidit av sviktande hälsa men klamrade sig fast vid sin stol i Högsta domstolen och vägrade enligt alla vittnesmål att lyssna på vänner och bekanta – och på dåvarande presidenten Barack Obama. I så fall skulle hon ha gått i pension i god tid och sedan sett hur den demokratiske presidenten välkomnade en ny domare i Högsta domstolen. I stället kunde Donald Trump glädjas åt att hans kandidat Amy Coney Barrett, 50 år, fick bänka sig i HD och kan påverka det amerikanska samhället i flera årtionden.

Fotnot: Texten är lätt uppdaterad efter den 20 november, då Biden fyllde 80 år.


Karin Henriksson
Washingtonbaserad journalist och författare, återkommande skribent i Utrikesmagasinet. Hon har skrivit flera böcker om amerikansk politik, senast USA:s alla första damer: från Martha Washington till Jill Biden (Lind & Co, 2022)