Kupp eller riksrätt? Dramatiskt år väntar i Brasilien
Bolsonaro-anhängare på nationaldagen den 7 september. Foto: Andre Penner/AP/TT

Kupp eller riksrätt? Dramatiskt år väntar i Brasilien

Analys. Ska Jair Bolsonaro göra en Donald Trump och försöka utlösa en kupp för att säkra fortsatt maktinnehav?
Med ett år till nästa val, och kraftigt minskat folkligt stöd, försöker presidenten underminera valprocessen och spänna de militära musklerna i Latinamerikas största land.
Men motståndarna bjuder upp till kamp, skriver journalisten Lars Palmgren.

Publicerad: 2021-09-13

– Bolsonaro kan ha undertecknat sin egen dödsdom.

Det menade för ett par dagar sedan Rodrigo Constantino, en inflytelserik ideolog inom ”bolsonarismen”. Men inte på grund av den högerpopulistiske brasilianske presidentens tal på nationaldagen den 7 september, då han gick till våldsamt angrepp mot Högsta domstolen och -kongressen och högtidligt försäkrade att ”bara Gud kan flytta mig från makten”.

Constantinos bedömning hade, tvärtom, att göra med att Jair Bolsonaro ett par dagar senare ångrade sig och bad om ursäkt.

– Det var stundens hetta som satte orden i min mun, förklarade presidenten då.

Jair Bolsonaro försäkrade att han inte menat att attackera statens institutioner och lovade att respektera de beslut som domarna i Högsta domstolen fattar, till och med domaren Alexandre de Moraes som Bolsonaro i sitt tal kallade ”usling” och hotade med ”ta det försiktigt med ditt liv”.

De flesta brasilianare drog en avvaktande suck av lättnad efter ”självkritiken”. Men Bolsonaros mest militanta anhängare beskrev honom istället som ”feg”. Det var den reaktionen som Constantino syftade på. Några, som motorcykelpastorn Jackson Vilar, vars kyrka har mottot ”accelerera mot Kristus”, kallade Bolsonaro ”förrädare – en usling jag inte längre tror på”.

image3rgh8.pngInte Bolsonaros favorit. HD-domaren Alexandre de Moraes, här "utsmyckad" med bajskorvar av presidentens anhängare.  Foto: Bruna Prado/AP/TT

Sådana ord upprepades av många av de lastbilsägare som efter Bolsonaros tal på nationaldagen börjat blockera huvudvägarna i jättelandet. När det skedde förra gången 2018 fick det sådana dramatiska ekonomiska konsekvenser att den dåvarande presidenten Michel Temer kallade in militären. För att undvika samma kaos som då, och efter att ha rådgjort med Temer, uppmanade nu Bolsonaro lastbilägarna att häva blockaden, vilket de också, efter visst motstånd, gjorde. Men flera dagar senare stod fortfarande rader av lastbilar med stora banderoller med texten ”Militär intervention med Bolsonaro vid makten!” utefter Ministerie-esplanaden i huvudstaden Brasília.

Göra som Trump

Det fanns grupper som förväntade sig att Bolsonaro på nationaldagen skulle göra som USA:s expresident Donald Trump gjorde den 6 januari och uppmana dem att marschera, inte mot kongressen men mot Högsta domstolen som ligger bara några kvarter bort från den plats i Brasília där Bolsonaro höll sitt tal. Det hade nästan varit logiskt. Förutom att Bolsonaro har Donald Trump som förebild har han den senaste tiden byggt upp en så spänd atmosfär i samhället att någon typ av utlösning verkar oundviklig.

Att Bolsonaro själv tänker sig en ”autokupp” – ett slags kupp så att säga mot sig själv för att säkra fortsatt maktinnehav – med hjälp av militären har han visat flera gånger. Till exempel när kongressen diskuterade hans förslag att valet nästa år ska genomföras med pappersvalsedlar och inte med det elektroniska system som fungerat sedan 2000 och som fått internationellt erkännande för sin pålitlighet. Samma dag och samma tid som kongressen behandlade förslaget marscherade den största militärparaden sedan demokratins återkomst förbi kongressbyggnaden.

bralilien-bolsonaro-militär.jpgBolsonaro drar sig inte för att använda militären till att spänna musklerna mot sina politiska motståndare. Foto: Eraldo Peres/AP/TT

Men ledamöterna lät sig inte skrämmas. Förslaget gick inte igenom, vilket fick Bolsonaro att på nationaldagen hota med att det inte skulle hållas några val över huvud taget – ”ärliga val (med pappersvalsedlar) eller inga val alls!” Ett sätt att, i sann Trumpanda, förbereda kampanjen mot påstått valfusk i det fall han förlorar nästa år.

Ett skäl till att Bolsonaro nu gjort en liten reträtt har att göra med att det inte enbart var hans anhängare som var ute på gatorna den 7 september. Den dagen genomfördes också stora demonstrationer i dussintals städer i Brasilien bakom parollen ”Ut med Bolsonaro”. De senaste månaderna har det vuxit fram en bred rörelse som kräver riksrätt i syfte att avsätta Bolsonaro. Det har gjorts förr i Brasilien. Både Dilma Rousseff och den förste demokratiskt valde presidenten efter militärdiktaturen, Fernando Collor de Mello, tvingades avgå efter riksrätter 2016 respektive 1992.

Hundra krav på riksrätt

Talmannen i deputeradekammaren Arthur Lira, som håller i en eventuell riksrätt, har tagit emot långt över hundra anmälningar med krav på riksrätt mot Bolsonaro. Och det som förmodligen var den avgörande orsaken till hans ”självkritik” var att det kravet, efter det krigiska talet den 7 september, också börjar resas av hans allierade. Till och med Arthur Lira, en trogen Bolsonaroanhängare och hittills en effektiv grindvakt som motat alla krav på riksrätt, har visat tecken på att han kan vara på väg att ändra sig. Och även om den brasilianske presidenten, som ju själv är exmilitär, har stöd inom militären – flera generaler sitter i regeringen och 6 000 officerare har utsetts till förtroendeposter – så tror experter att det inte är tillräckligt för att genomföra en kupp mot de demokratiska institutionerna eller för att stoppa en riksrätt. Också bland höga militärer finns många som börjar se Bolsonaro som ett hot.

imageufbp.pngStora demonstrationer trots vikande popularitet. Bolsonaro-anhängare på stranden Copacabana i Rio de Janeiro på nationaldagen den 7 september 2021. Foto: Renato Spyroo/AP/TT

Presidenten har framstått som alltmer hotfull i takt med pandemin. Hittills har uppemot 600 000 brasilianare dött av covid-19. Liksom förebilden Trump har Bolsonaro avfärdat coronaviruset som en enkel förkylning. En attityd som bara stärktes när han själv smittades, men blev frisk på relativt kort tid. Att hålla social distans var för idioter, sade Bolsonaro. Munskydd var ren fantasi och om man vaccinerar sig kan man förvandlas till krokodil, varnade han.

Hans skandalösa uttalanden fick senaten att tillsätta en speciell kommission för att kartlägga hur regeringen skött pandemin. Det som kommissionen har kommit fram till har väckt misstankar om att Bolsonaro medvetet har underlättat smittspridningen utifrån illusionen att den snabbt skulle skapa flockimmunitet. Brasilien var ett av de första länder som Pfizer erbjöd sitt vaccin. Men Bolsonaro svarade inte ens. Istället rekommenderade han, i Donald Trumps efterföljd, malariamedicin och andra hemmagjorda behandlingar. Det dröjde sju månader från Pfizers erbjudande tills den brasilianska regeringen började köpa vaccin och då var katastrofen redan ett faktum. Brasilien tillhör fortfarande de länder som har flest smittade och flest dödsfall. Först sedan vaccineringen kom igång i massiv skala har det börjat ske en minskning.

Väntas få möta Lula

Den kritiska ekonomiska situationen har också undergrävt stödet för Bolsonaro. I början av pandemin röstade kongressen igenom ett omfattande ekonomiskt stödpaket i form av kontantbidrag till miljontals fattiga. Under en tid ledde det till att fattigdomen minskade och stödet för Bolsonaro ökade, trots att kontantbidraget inte var hans förslag. Men när bidragen inte längre kan betalas, och arbetslösheten och inflationen samtidigt ökar, minskar stödet för Bolsonaro. Idag får han inte ens 30 procents väljarstöd i opinionsmätningarna – mindre än någonsin, men samtidigt mer än man skulle kunna vänta.

imagej4us.pngExpresidenten Luiz Inácio Lula da Silva har gjort politisk comeback och väntas ställas mot Bolsonaro i presidentvalet i oktober 2022 om inget dramatiskt händer dessförinnan. Foto: Marcelo Chello/AP/TT

Bolsonaros väntade huvudmotståndare i valet nästa år, Arbetarpartiets Lula da Silva, har däremot fått allt större stöd sedan i mars då en dom mot honom för mutbrott hävdes och han kunde göra comeback i politiken. Enligt opinionsmätningarna ligger han idag nära 50 procent. Vad som ytterligare stärker Lulas möjligheter är att Fernando Henrique Cardoso, som besegrade Lula i två val innan denne 2003 valdes till president första gången, har sagt att han kan rösta på Lula. Många av de parlamentariker och guvernörer från Cardosos mittenparti som har stött Bolsonaro kommer med stor sannolikhet att följa efter, vilket i sin tur kommer att påverka hela det vingliga och heterogena politiska centrum i kongressen som utgör den brasilianske presidentens bas.

Men som Antônio Carlos Jobim, kompositören till Flickan från Ipanema, brukade säga: ”Brasilien är inte för nybörjare”.

Och Lula är ännu inte utsedd till presidentkandidat. Men det mesta tyder ändå på att nästa val i oktober 2022 kommer att stå mellan honom och Jair Bolsonaro.

Det vill säga om inte Bolsonaro dessförinnan avsätts i en riksrätt.

Eller att han själv genomför den ”autokupp” många av hans anhängare otåligt väntar på.


Lars Palmgren
Journalist som i många år bevakat Latinamerika, baserad i Chile.