Åtal mot Lundin - krigsbrottsfall väcker stort intresse
Unga soldater på den sudanesiska regeringsarméns sida 2001, vid en väg som Lundin Oil bekostade. Foto: Paul Hansen/Scanpix/TT

Åtal mot Lundin - krigsbrottsfall väcker stort intresse

Analys. Krigsoffer, människorättsorganisationer, folkrättsexperter och företagare – alla har de nu anledning att rikta blickarna mot det svenska rättsfallet om Lundin Oils verksamhet i dåvarande Sudan.
Åtal är nu väckt i svensk domstol. Att företagsledare misstänks för delaktighet i krigsbrott är mycket ovanligt och kan få betydelse långt bortom Sveriges gränser, skriver Utrikesmagasinets redaktör Ola Westerberg.

Publicerad: 2021-09-03

– Lundin Oil har sett byar brinna, de har sett människor fly. Jag ser ett krig som pågått och jag ser ett företag som stöttat dödandet av ett folk. Jag har själv bevittnat och genomlevt vissa av dessa grymheter. Jag hade tur att jag kunde fly men vissa kunde inte det och de dog.

Det berättade pastor James Koung Ninrew Dong på en pressträff i Stockholm 2010 när en rapport med titeln Unpaid Debt lades fram. Rapporten är en ohygglig genomgång av krigsbrott i ett område kallat Block 5A (se karta till höger), som då låg i Sudan men när landet delades 2011 tillföll Sydsudan. Det var där som ett företagskonsortium lett av Lundin Oil bedrev sin verksamhet 1997–2003, under kriget mellan Sudans regeringsarmé och sydsudanesisk gerilla, samt deras respektive allierade milisgrupper. Rapporten – som avfärdas av företaget – sammanställdes av en grupp europeiska fredsorganisationer som beskyller konsortiet för medverkan till att tusentals människor dödades och hundratusentals fördrevs.

Unpaid Debt var också den rapport som fick åklagare att starta en förundersökning mot chefer för det svenska bolaget, som idag heter Lundin Energy. Den förundersökningen är nu klar och för den huvudansvarige åklagaren Henrik Attorps meddelade den 11 november att han väcker åtal vid Stockholms tingsrätt.

De som misstänks för medhjälp till krigsbrott är styrelseordförande Ian Lundin och styrelseledamoten (tidigare VD) Alex Schneiter. De riskerar långa fängelsestraff men nekar liksom bolaget i sig till alla anklagelser. (Förre stats- och utrikesministern Carl Bildt (M), som kritiserats för sitt arbete i Lundins styrelse under Sudanperioden, kommer att kallas som vittne i rätten men misstänks inte för brott.)

imagercmkb.pngVittnet pastor James Koung Ninrew Dong (höger) på pressträffen i Stockholm 2010, där rapporten som utlöste förundersökningen mot Lundin Oil lades fram. Längst till vänster huvudförfattaren Egbert Wesselink. Foto: Fredrik Persson/Scanpix/TT

”De brydde sig inte”

Ett åtal gör det svårare att avfärda anklagelserna mot Lundin som ”några enskilda organisationers propaganda”, sade huvudförfattaren bakom Unpaid Debt, Egbert Wesselink, till Utrikesmagasinet, innan beskedet gavs. Wesselink anser, liksom åklagarna, att Lundin struntade i konsekvenserna av sitt agerande – det som på juridiksvenska kan kallas likgiltighetsuppsåt.

– De skrev kontrakt om att borra efter olja mitt i ett inbördeskrig i ett område som inte var regeringskontrollerat. Det var fullständigt givet att det skulle leda till våld, säger Wesselink, som är verksam vid den nederländska fredsorganisationen Pax.

Konsortiet leddes av Lundin, som var största ägare och skötte verksamheten på plats. Där ingick också österrikiska OMV, malaysiska Petronas och sudanesiska statens oljebolag Sudapet.

För sin säkerhet bad Lundin enligt åtalet om hjälp från regeringsarmén. Vägar som byggdes för oljekonsortiets verksamhet gjorde att tidigare svårtillgängliga byar nu lätt kunde intas, plundras och brännas ner av armén och dess allierade miliser när de drog fram för att slå vakt om den lukrativa oljan.

image5cd5l.pngMånga byar har bränts i Sudan där de väpnade styrkorna dragit fram. Detta är resterna av ett samhälle i norra Darfur 2004. Foto: Marcus Prior/WFP/AP/TT

Flera rapporter som kom ut då det begav sig borde ha fått företagen i det Lundinledda konsortiet att dra sig ur, anser Wesselink. Till exempel rapporterade Gerhard Baum, FN:s människorättssändebud till Sudan, i mars 2001 vad som pågick i byar i Block 5A: ”Under min resa samlade jag mer bevis för att oljeutvinningen leder till att konflikten trappas upp med allvarliga konsekvenser för civilbefolkningen. Jag fick konkret information om att regeringen tvångsförflyttar lokalbefolkning och förstör byar för att avfolka områden och se till att oljeverksamheten kan fortsätta obehindrat.”

– Så företagen visste men fortsatte. De visade aldrig något intresse för den risk som befolkningen utsattes för. De brydde sig inte helt enkelt, hävdar Wesselink, och får medhåll i åtalet.

Ett fall av ”fundamental betydelse”

Alldeles oavsett skuldfrågan – alla ska förstås anses oskyldiga till dess att de fälls ­– väcker målet internationellt intresse. ”Lundinfallet är av fundamental betydelse”, anser exempelvis Klaus Rackwitz, chef vid Nürnbergakademin i Tyskland, en stiftelse som arbetar för att folkrättsliga principer ska tillämpas och krigsförbrytare ställas till svars.

Målet är ett viktigt exempel på en växande praxis där nationella rättsvårdande myndigheter tar sig an fall med universell jurisdiktion, anser Rackwitz. Han syftar på brott som är ”centrala för folkrätten” och alltså är så allvarliga och allmängiltiga att de kan och bör prövas enligt ett enskilt lands lagar, oavsett var de har begåtts och av vem.

”Nationell rättsprövning måste vara ryggraden i folkrätten, inte bara några få internationella domstolar och tribunaler. Detta är det viktigaste resultatet av Romkonferensen 1998 (där grunden också lades för Internationella brottmålsdomstolen (ICC), reds anm). Sverige har insett det och (…) är därför ett föredöme för andra länder”, skriver Klaus Rackwitz.

lundin sudan ian schneiter.jpgMisstänkta för medhjälp till krigsbrott. Styrelseledamoten Alex Schneiter (t v) och styrelseordförande Ian Lundin (t h) vid bolagsstämman 2017. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Det faktum att företagsledare ställs till svars i krigsbrottssammanhang gör också fallet Lundin högintressant. Det finns bara enstaka sådana fall över huvud taget sedan Nürnbergrättegångarna efter andra världskriget. I exempelvis Nederländerna fälldes företagsledaren Frans van Anraat slutgiltigt 2009 för medhjälp till krigsbrott och fick 16,5 års fängelse. Hans bolag FCA Contractor hade sålt ingredienser till kemiska stridsmedel till Saddam Husseins regim i Irak på 1980-talet. Regimen använde sedan gas mot bland andra kurdiska civila i Halabja, där 5 000 människor dödades.

I dag pågår också en fransk utredning mot banken Paribas BNP som anklagas för att i praktiken ha fungerat som Sudans centralbank och därigenom bistått massdödandet i regionen Darfur 2002–2008. Sudans regeringsarmé och dess allierade miliser anklagas för att ha dödat, torterat, frihetsberövat, fördrivit, våldtagit och attackerat tiotusentals civila. Brotten misstänks ha underlättats av banken eftersom den gav krediter och tillgång till utländska finansmarknader, och möjliggjorde oljeexport åt den sudanesiska staten. I såväl fallet Lundin som händelserna i Darfur styrdes landet av den numera avsatte diktatorn Omar al-Bashir, som ICC har begärt utlämnad från Sudan för att ställas till svars för folkmord i Darfur.

Följder för företag

Även för företag och företagare med verksamhet i konfliktområden väcker fallet Lundin naturligtvis principiellt viktiga frågor. En sådan handlar om att de misstänkta anklagas för medhjälp till krigsbrott, anser advokat Biörn Riese, som företräder bolaget Lundin Energys intressen i målet. Frågan blir då vilka identifierade brottslingar man konkret ska ha hjälpt.

imagej3u8m.pngVid rättegångarna i Nürnberg efter andra världskriget fälldes företagare som försett nazisterna med kemikalier till gaskamrarna. Få företag har därefter utretts för krigsbrott. Foto: B. I. Sanders/AP/TT

”Ett medhjälpsbrott förutsätter, förutom att det begås uppsåtligen, att det först fastläggs att någon har begått ett huvudbrott. Vid ett åtal ska båda brotten fastställas, i detta fall utan att någon huvudgärningsman har identifierats. Att bara vara där och bedriva en laglig verksamhet kan givetvis inte i sig leda till ett medhjälpsansvar”, skriver Biörn Riese i en kommentar. Försvaret har också försökt att få hela förundersökningen nedlagd med motiveringen att den tagit för lång tid, men kravet har avvisats i domstol.

Företag kan också åka på kraftiga ekonomiska smällar. Åklagaren i Lundinfallet har aviserat att bolaget vid fällande dom kan avtvingas 1,4 miljarder kronor från verksamheten i Sudan.

Åtal, eller till och med fällande domar, är inte smickrande för Lundin eller Sverige, som har en uppfattning om att vara ”mer människorättsivrande än andra”, anser Inger Österdahl, professor i folkrätt vid Uppsala universitet. Det ”skapas rättshistoria och namnet Lundin kommer att nämnas tillsammans med de tyska företagsnamn vars företrädare fälldes för brott i kölvattnet av andra världskriget – de tyska företagen levererade gas till gaskamrarna och/eller utnyttjade koncentrationslägerfångar som slavarbetskraft”, kommenterade Österdahl inför åtalet.

imagefegyq.pngBegravningsplatsen för offren för gasattacken i Halabja 1988 i irakiska Kurdistan, ett av få krigsbrott som något företag har kunnat fällas för medverkan till. Foto: Yahya Ahmed/AP/TT

Förstörda liv

Rapportförfattaren Egbert Wesselink hoppas att Lundinfallet ska ”ge eko in i bolagens styrelserum”, så att företagsledare tvekar om att investera i länder där det pågår väpnade konflikter eller mänskliga rättigheter grovt kränks.

Men om fallet kan få en sådan effekt på företag är svårt att säga, tycker Klaus Rackwitz vid Nürnbergakademin. ”Tragiskt nog har girighet en tendens att vara gränslös. FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter har 2021 funnits i tio år, men det stora problemet är att det fortfarande är ganska lätt för kommersiella företag och deras advokater att undvika juridiskt ansvar och att ställas till svars för de mest centrala folkrättsbrotten”, anser han. Samtidigt ser Rackwitz en positiv tendens där allt fler länder lagstiftar om att deras företag måste respektera mänskliga rättigheter i verksamheter utomlands.

Åtal eller fällande domar mot ett par västerländska företagsledare gör dock ingen skillnad för nästan alla krigsoffer som bodde i ”Block 5A”. I Lundinmålet finns några tiotals målsägare – brottsoffer som kan hoppas på någon form av personlig upprättelse och skadestånd. Men det finns väldigt många som har fått sina liv förstörda, säger Wesselink. När deras byar brändes och de miste sin boskap kunde de inte längre försörja sig i sina hemtrakter. De kan inte återvända.

– De är arbetslösa och lever i fattigdom i afrikanska storstäder eller i flyktingläger. Lundin och de andra bolagen i konsortiet borde kompensera dem, städa upp efter den oreda de ställde till med. Det skulle verkligen vara en fin sak för dem att göra, säger Wesselink.

– För rättvisa är främst till för offren, eller hur?

Fotnot: Artikeln är uppdaterad efter det att åtalet väcktes den 11 november 2021.


Ola Westerberg
Redaktör för Utrikesmagasinet.