Spricker Storbritannien? Skottland utmanar på nytt efter brexit
Brexit bäddar för bye bye, Britain? Skotska fiskare hör till dem som förlorat på EU-utträdet. Jane Barlow/PA/AP/TT

Spricker Storbritannien? Skottland utmanar på nytt efter brexit

Analys. Knappt har röken från brandbomberna i Nordirland tills vidare lagt sig förrän nästa existentiella hot mot den brittiska nationen tornar upp sig.
Den 6 maj går Skottland till val. Efter brexit har självständighets-ivrarna vind i seglen och hoppas nu nå närmare målet om en egen skotsk stat, skriver Lena Karlsson, redaktör vid Utrikespolitiska institutet.

Publicerad: 2021-04-16

Skotska nationalistpartiet (SNP) trycker på för att skottarna ska få en ny chans att folkomrösta om självständighet, men premiärminister Boris Johnson har sagt att de får vänta i minst 40 år till på det. Många bedömare anser dock att han kan tvingas byta fot om stödet för självständighet fortsätter att växa. 

Johnson har inte så stora möjligheter att påverka den skotska opinionen, det är han alltför impopulär för. När han i januari i år gjorde en snabbvisit till Skottland för att försöka vinna poäng på brittiska vaccinframgångar lade SNP ut en bild av honom på Twitter med texten ”Stanna hemma. Skydda sjukvården. Rädda liv”. 

Ljusa visioner

Skottarnas motvilja mot makthavarna i London har alltid varit särskilt stark när Storbritannien, som nu, styrs av en konservativ regering. Johnson representerar allt som de flesta skottar har svårt för. Han är en elitskoleutbildad och privilegierad politiker som i hög grad anses gynna sina likar. Långt ifrån de jämlikhetsideal som är så starka i den nordliga ländsändan. Så länge Skottland förblir en del av Storbritannien kan man inte, anser självständighetsanhängarna, skapa den progressiva nya stat som de vill ha. 

sturgeon.jpgSkottlands regeringschef Nicola Sturgeon (t h) vädjar på coronasäkert avstånd väljare i Glasgow om stöd under den pågående valrörelsen. Foto: Jeff J Mitchell/PA/AP/TT

Det var drömmen om en sådan stat som bar jasidan i folkomröstningen om självständighet 2014. Jakampanjen präglades av ungdomlig glöd och ljusa visioner. Den dåvarande SNP-ledaren och skotske regeringschefen Alex Salmond talade om en medborgerlig nationalism, där alla som hade en hemvist i Skottland skulle få vara med och bygga upp samhället.

Självständighetssidan förlorade (55 procent röstade nej), men resultatet var bättre än den hade kunnat hoppas på. 

Ny spelplan 

I och med motståndet mot brexit – 62 procent av skottarna ville bli kvar i EU – har nu också den politiska spelplanen förändrats. Sedan Storbritannien lämnade unionen vid årsskiftet leder självständighetssidan i de flesta opinionsunder-sökningar.  

Under Salmonds efterträdare Nicola Sturgeons ledning har SNP också lyckats nå ut till nya väljargrupper, som tilltalas av hennes moderata politiska linje. Hon anses vara en av Storbritanniens mest dugliga politiker och en lysande kommunikatör, vilket har bidragit till det starka förtroende som många skottar har för hennes sätt att hantera coronapandemin. 

imagey7k4a.pngNicola Sturgeons förträdare Alex Salmond har brådstörtat bildat ett nytt parti. Foto: Andrew Milligan/PA/AP/TT

Samtidigt är splittringen stor i självständighetsrörelsen (se sidoartikeln till höger). De politiska grälen sker inför öppen ridå, giftigheterna dryper och person-angreppen frodas. Dels har SNP-ledarens försiktighet – och starka kontroll över partiet – fått missnöjet att växa bland dem som otåligt väntar på nästa drag i självständighetskampen. Dels råder en infekterad konflikt mellan Sturgeon och Salmond efter nio kvinnors anklagelser mot honom om sextrakasserier och våldtäktsförsök under hans tid som regeringschef.

I mars bildade Salmond därför brådstörtat Albapartiet. Syftet med det nya partiet är att skapa en ”supermajoritet” i det skotska parlamentet Holyrood för självständighetsade han. 

I början av året såg det ut som att SNP skulle få egen majoritet i Holyrood men det är inte längre lika säkert, även om partiet med bred marginal lär bli störst.

Lugnet före stormen? 

Sturgeon har dock sagt att om självständighetspartierna vinner egen majoritet i det kommande valet, och London fortsätter att säga nej till en folkomröstning, ska SNP försöka driva igenom en sådan via det skotska parlamentet. 

Turbulensen i skotsk politik m&aring ha skapat ett tillfälligt lugn för Boris Johnson, men Financial Times rapporterade tidigare i år om den tilltagande nervositet som den skotska frågan väcker p&aring 10 Downing Street. 

Johnson hoppas att vaccinationsframgångarna samt de ekonomiska stödpaketen i coronapandemins spår, som också betalas av London, ska få fler skottar att vilja stanna kvar i Storbritannien. Dessutom har mer pengar kanaliserats till skotska kommuner, utan att passera regeringen i Edinburgh.  Det senare har blivit möjligt via lagen UK Internal Market Act som London kan utnyttja för att ta tillbaka makt från de regionala parlamenten.

boris.jpgPremiärminister Boris Johnson besöker militärer i Skottland som sätter upp vaccinationscenter. Håll dig hemma, tyckte nationalistpartiet SNP. Foto: Jeff Mitchell/Pool Photo via AP/TT

Den brittiska unionen knakar även på andra håll. De spänningar som brexit har skapat i Nordirland har bidragit till de våldsamma kravaller som bröt ut under påskhelgen. Utträdesavtalet mellan Storbritannien och EU innebär att Nordirland blir kvar inom unionens inre marknad och tullkontroller har införts mellan det brittiska fastlandet och provinsen. För de nordirländska protestanterna är banden till den brittiska unionen en viktig del av deras identitet, även om de är väl medvetna om att få andra britter bryr sig om dem (Johnson har inte tagit sig dit ens i detta känsliga läge). 

Många sår

Men de pågående oroligheterna handlar även om såren efter den långa konflikten, fortsatt segregation och djupa klassklyftor och, inte minst, en oro bland många protestantiska unionister om att de ska förlora i inflytande. 2017 fick partier som i huvudsak företräder katolska nationalister (som vill ha ett enat Irland) för första gången i Nordirlands historia fler röster än unionistpartierna. Det största av dem, Sinn Féin, driver på för att få till stånd en folkomröstning om huruvida provinsen ska förbli brittisk eller bli en del av Irland, något som fredsavtalet från 1998 öppnar för. 

Även i Wales, som också går till val i maj, ökar stödet för självständighet, men det är långt ifrån lika starkt som i Skottland. 

image6d07x.pngKastar loss från britterna? Färja avlöper från Skottland mot Nordirland, där det efter brexit i praktiken uppstått en gräns genom Storbritannien. Foto: Peter Morrison/AP/TT

Den förre konservative ledaren och premiärministern (19901997) John Major tillhör dem som anser att Skottland ska få sin folkomröstning. Han hävdar att det är förödande i längden att hålla skottarna kvar i Storbritannien mot deras vilja och att London måste hitta nya vägar för att visa på fördelarna med ett sammanhållet land, istället för att försöka köpa deras röster. För precis som när det gäller brexit handlar självständighetskampen mer om känslor och en önskan om att styra sig själva än om ekonomiunderstryker Major 

Det är svårt att avgöra hur många skottar som skulle rösta för självständighet om det var skarpt läge. Det finns tecken på att väljarna prioriterar andra frågor, inte minst ekonomiska. Journalisten Lesley Riddoch klagade nyligen i sin podd att all kraft läggs på att diskutera hur man ska tvinga fram en ny folkomröstning, men nästan ingesägs om vad som ska hända sedan. 


Lena Karlsson 
Redaktör för Utrikespolitiska institutets tidskrift Världspolitikens Dagsfrågor. För UI:s länderdatabas Landguiden följer hon också utvecklingen i bland annat Storbritannien och Irland.