Läcka avslöjar säkerhetsrisk med köpta pass i EU
Cypern lockar med vackert väder men de som betalar mångmiljonbelopp för så kallade gyllene pass behöver inte sätta sin fot där. Foto: Petros Karadjias/AP/TT

Läcka avslöjar säkerhetsrisk med köpta pass i EU

Analys. Många brottslingar, politiker och oligarker från bland annat Ryssland och Kina har för mångmiljonbelopp köpt pass av Cypern – och därmed rätten att bo och verka i hela EU. Sådana detaljer framgår i en läcka med 1 500 hemliga dokument som Utrikesmagasinet nu kan redogöra för tillsammans med TV-bolaget Al Jazeera och Ekot i Sveriges Radio. De nya EU-medborgarna beskrivs som en säkerhetsrisk för hela unionen, skriver Ola Westerberg, redaktör för Utrikesmagasinet.

Publicerad: 2020-08-23

– EU är inte starkare än den svagaste länken, och det här kan bli en sorts trojansk häst där personer som aldrig hade kunnat komma ifråga för uppehållstillstånd eller medborgarskap i ett land får det i ett annat, säger Björn Fägersten, chef för Europaprogrammet vid Utrikespolitiska institutet (UI).

Cypernläckan – the Cyprus Papers – är den i särklass största hittills om så kallade gyllene pass, även om fenomenet är känt sedan tidigare.

I dokument, som Qatarbaserade Al Jazeera kommit över och delat med sig av till Utrikesmagasinet, finns namn på omkring 2 500 personer. Det rör sig om passansökningar som har fått grönt ljus på Cypern mellan 2017 och 2019.

Cypern dokument.jpgLäckan omfattar sådana här ansökningar om cypriotiskt medborgarskap från 2 500 personer i över 70 länder, som landets inrikesminister beviljat. Foto: Al Jazeera’s Investigative Unit

Omkring 1 000 av de nya EU-medborgarna kommer från Ryssland, 500 från Kina och drygt 100 från Ukraina.

I läckan finns åtminstone 35 personer som utreds eller är fällda för brott, eller är föremål för internationella sanktioner, visar granskningen. Ytterligare minst 40 hade känsliga positioner som politiker eller andra höga myndighetsbefattningar. I EU:s regelverk kallas sådana ”personer i politiskt utsatt ställning” (PEP) och ses som högriskindivider vad gäller korruption och penningtvätt.

Bland dem syns en afghansk tidigare general och andra högriskpersoner från Venezuela, Kazakstan, Vietnam, Iran, Malaysia och Saudiarabien, med flera länder.

Brott och rysk ockupation

Martin Kragh, chef för UI:s Rysslands- och Eurasienprogram, känner väl igen en rad namn i Cypernläckan. Det rör sig om maktmänniskor i det ryska och ukrainska systemet: oligarker, politiker och affärsmän som haft viktiga politiska positioner eller lett viktiga stora bolag i sina hemländer.

Här finns de som har kopplats till brottslighet, eller i fallet Ukraina varit verksamma i den ökänt korrupte tidigare presidenten Viktor Janukovytjs regering.

Bland dem som fått pass av Cypern finns personer som tjänar pengar på Rysslands ockupation av Krimhalvön. På bilden skjutsar president Vladimir Putin ledaren för Krimrepubliken, Sergej Aksionov, i en sidovagn 2019. Foto: Aleksej Druzjinin/Sputnik/AP/TT

Martin Kragh konstaterar att Cypern inte har granskat flera sökande tillräckligt noga:

– Till exempel personer som äger ekonomiska tillgångar på Krim, som ju står under rysk ockupation, och personer som är efterlysta för brott – ekonomisk brottslighet som regel.

Han bedömer att regeringen på Medelhavsön helt enkelt inte brytt sig:

– Incitamenten att granska noggrant är ju väldigt låga, i och med att det är så attraktivt med de här stora beloppen som de här personerna är villiga att betala till Cypern. Då ställer man inte så många hårda frågor.

Biljett till 170 länder

För den lilla soldränkta önationen med 1,2 miljoner invånare är de gyllene passen lukrativa. Den som ansöker måste investera motsvarande minst cirka 20 miljoner kronor. Programmet drog enligt nyhetsbyrån Reuters in omkring 70 miljarder kronor bara mellan 2013 och 2018.

Cypern pass.jpgEtt cypriotiskt pass kan beviljas den som gör en investering i landet på motsvarande cirka 20 miljoner kronor. Foto: Al Jazeera’s Investigative Unit

Björn Fägersten kallar de gyllene passen en ”utvecklad affärsmodell”. Den väcker flera frågor för EU, anser han. Dels etiskt, om det är rimligt att kunna köpa sig medborgarskap. Dels säkerhetsmässigt:

– Hur fungerar egentligen kontrollen, vad är det här för personer, vad är det för pengar som de investerar med, det vill säga finns det risk här för penningtvätt? Släpper man in organiserad brottslighet, finns det risk för spionage?

Sverige och andra EU-länder får i och med den fria rörligheten mindre kontroll över om dessa personer kommer hit, och var pengar de för med sig kommer ifrån, påpekar han.

Och gräddfilen går inte bara in i Europeiska unionen. Med ett EU-pass gäller visumfrihet, eller visum direkt vid ankomst, i omkring 170 av världens länder.

Cypern: Vi följer reglerna

Björn Fägersten tror att läckan kan skapa ny debatt om huruvida Cypern, som säger sig ha stramat åt regelverket för de gyllene passen, förhindrar att oönskade personer får medborgarskap. Kritik har förekommit redan tidigare från såväl Europaparlamentet som EU-kommissionen och medlemsländers regeringar.

– Kanske kommer Cypern, som man lovat tidigare, dra tillbaka ytterligare en del medborgarskap, tror han.

I fjol sade man sig ha dragit in 26 pass. Cyperns inrikesminister Nikos Nouris skriver i en kommentar till Al Jazeera att ”alla ansökningar följde regelverket”, och att landet i egenskap av EU-medlem är ”absolut transparent”. Dock gäller sekretess för enskilda personers ansökningar.

Den ryske oppositionsledaren Aleksej Navalnyj hör till dem som avslöjat elitens kapitalflykt från landet. Foto: Pavel Golovkin/AP/TT

Navalnyj har kritiserat

Det finns också ekonomiska, politiska och juridiska analyser att göra av varför systemet med gyllene pass finns och kan fortgå.

Björn Fägersten ser fenomenet som ytterligare ett exempel på ekonomisk aktivitet som delvis har sin grund i finanskrisen:

– Vissa länder har ett behov att dra in pengar efter den svångremspolitik som ålades dem, och det börjar man nu inse har säkerhetspolitiska implikationer.

Cypern utvidgade sitt passprogram efter 2013, då landet var i svår kris och behövde låna omkring 100 miljarder kronor.

Björn Fägersten jämför med när krisdrabbade länder sålt hamnar och annan kritisk infrastruktur.

Martin Kragh ser ett sammanhang där korruptionen blivit globaliserad, och där pengar som intjänats på brottslig väg i bland annat forna Sovjetstater hittar vägar in i väst.

– Det är en rättslig och politisk problematik som EU inte riktigt har kunnat hantera.

I Ryssland kommer kritiker att på nytt kunna konstatera att kapitalflykten från hemlandet fortsätter. Det är något som den nu misstänkt förgiftade oppositionsledaren Aleksej Navalnyj ofta satt fingret på, påpekar Kragh.

– Det kommer också att väcka uppseende när personer, som kanske utåt sett profilerat sig som väldigt patriotiska ryska medborgare, söker medborgarskap och uppehälle i väst.


Ola Westerberg
Redaktör för Utrikesmagasinet och internationellt grävande journalist.