Sydkorea trotsar smittan – parlamentsval i ny terräng

I förra parlamentsvalet, 2016, led det då styrande konservativa Saenuripartiet ett svidande nederlag. För första gången på 16 år förlorade Saenuri sin majoritet i parlamentet och fick se sig besegrat av det liberala Demokratiska partiet (också kallat Minjupartiet) med ett mandats övervikt.

Efter 26 års militärstyre fick Sydkorea sin nuvarande författning 1988. Inrikespolitiken har alltid varit relativt polariserad, men sedan förra valet har motsättningarna varit ännu starkare. Trots otaliga korruptionsskandaler och fängelsedomar har Saenuri under sin tid som oppositionsparti fortsatt att gå hand i hand med landets stora företagskonglomerat som Hyundai, LG, SK Group, Lotte och Samsung för att försöka förhindra Minjupartiet och dess samarbetspartier att genomföra sin ekonomiska politik (läs mer om detta i artikeln Hård dragkamp om Moons ekonomiska politik).

Den konservativa oppositionen, med Saenuri i spetsen (partiet bytte 2020 namn till Förenade framtidspartiet), har genomfört vad som närmast kan kallas parlamentariska olydnadsaktioner. Under november och december 2019 fördröjde oppositionen den parlamentariska beslutsprocessen genom att låta sina ledamöter tala oavbrutet i flera timmar. På detta sätt ville de konservativa försena regeringens budget för 2020 och skjuta fram frågan om ett nytt valsystem till efter parlamentsvalet. Denna fördröjningstaktik (filibustering), är tillåten i Sydkorea efter att under en period ha varit ur bruk.

Valkampanjerna startade först den 2 april och är stillsammare än vanligt. Foto: Ahn Young-Joon/AP/TT

Den konservativa oppositionen lyckades dock inte stoppa förslaget om en ny vallag. Den nya lagen har trätt i kraft och kommer att användas för första gången i det kommande valet. Reformen innebär bland annat att åldern för de röstberättigade har sänkts från 19 till 18 samt att mindre partier har större chans att ta plats i parlamentet – genom ändrad fördelning av mandat som tillsätts på proportionell basis. Denna utveckling ses inte med blida ögon av Förenade framtidspartiets (före detta Saenuri) ledamöter som har vant sig vid att vara de som styr landet tillsammans med de stora privata arbetsgivarna. Lagen kan komma att kräva större politisk mognad –  flexibilitet och samarbetsvilja – i parlamentet än vad många av partiets ledamöter är redo för.

Val i smittans tid

Att genomföra ett val när landet är försatt i skyddsläge är en utmaning. Sydkorea har en folkmängd på strax över 51 miljoner. Den 6 april hade landet 10 284 smittade och totalt 186 döda till följd av coronaviruset. En rad stora evenemang har ställts in och skolor och förskolor hålls stängda. Det är märkbart färre människor ute, men man får fortfarande resa fritt i landet och det gör folk, om än betydligt mindre än vad som är vanligt. Med president Moon Jae-In i spetsen har ledningen valt att inte stänga ned landet, inte ens isolera de delar som har varit mest drabbade. Istället har tester genomförts i stor skala för att hitta smittade. Påbudet om att hålla fysiskt avstånd har nyligen förlängts med två veckor och följderna för de som bryter mot skyddsåtgärderna har skärpts. Smittade sätts i karantän och den som bryter mot karantänen kan få ett års fängelse.

Social distans iakttas när arbetssökande gör tester för anställning på ett företag i staden Ansan. Foto: Ahn Young-Joon/AP/TT

Årets valkampanjer är således lugnare än vad de brukar vara. De flesta kandidater bär munskydd och avstår både från de sedvanliga valsångerna och från att ha nära kontakt med väljarna. De är desto mer aktiva på sociala medier som Facebook, Twitter och Youtube. 

De som röstar är tvungna att bära munskydd och kommer att testas innan de går in i vallokalen, där de kommer att få handskar och handsprit. Över hälften av de sydkoreaner som lever i andra länder kommer inte att kunna rösta eftersom Sydkoreas ambassader är stängda i USA och 39 andra länder.

Tecken för framtiden

Presidenten i Sydkorea har relativt stor makt och parlamentsvalen brukar ge en fingervisning om väljarnas sympatier inför nästkommande presidentval, i detta fall 2022. Säkerhet och ekonomi brukar vara i fokus både i parlaments- och presidentvalen. I år har både Demokratiska partiet och Förenade framtidspartiet dock valt att koncentrera sig på hanteringen av coronapandemin och dess ekonomiska följder.

Inte överraskande menar Demokratiska partiets kandidater att president Moon Jae-In, regeringen och dess samarbetspartier har hanterat virusutbrottet exemplariskt samt att inget annat parti hade kunnat leda detta svåra arbete bättre. Förenade framtidspartiet menar å sin sida att Demokratiska partiet och president Moon har försvagat landet med sin ekonomiska politik och sin hantering av virusutbrottet. Den största kampen om väljarna står i huvudstadsregionen som har drabbats hårdast av coronapandemin och där hälften av landets enmansvalkretsar finns.

Under coronapandemin har president Moons väljarstöd stärkts och Demokratiska partiets kandidater hoppas att detta ska gynna partiet men det är långt ifrån säkert. Många sydkoreaner ser frågan om hanteringen av pandemin och dess ekonomiska konsekvenser som enbart partipolitiskt käbbel mellan de två största partierna. Enligt den senaste stora opinionsundersökningen har stödet för Demokratiska partiet sjunkit från 44,6 till 43 procent medan stödet för Förenade framtidspartiet har minskat från 30 till 28,2 procent. Förändringarna är i sig inte anmärkningsvärda, men de är del i en nedgående trend för de två största partierna. Det kanske mest iögonfallande är att alltfler väljare uppger att de inte kommer att rösta på något av de två stora partierna eller på deras stödpartier, utan på mindre partier inom mittenvänsteroppositionen.

Anhängare till det lilla oppositionspartiet Folkets parti genomför sin valkampanj i masker. Foto: Ahn Young-Joon/AP/TT

Under det gångna året har tre små mitten- eller vänsterpartier gått samman till Partiet för folkets uppehälle som nu förfogar över 20 mandat. Partiet vill ”bryta med regionalismen och den gamla ideologiserade politiken, och istället bygga en politik grundad på pragmatism och skäliga reformer”. Partiet har sitt väljarstöd framförallt i sydvästra delen av landet, Gwangju och de två Jeolla-provinserna, och står därmed inför en stor utmaning då även president Moon och Demokratiska partiet har en stark väljarbas i sydväst.

Även det vänsterorienterade Rättvisepartiet kommer enligt opinionsundersökningarna att få fler än de sex platser i parlamentet som partiet har idag. Presidentens dotter, Moon Da-Hye, är aktiv medlem i Rättvisepartiet som vill ”bygga ett jämlikt och hållbart ekonomiskt och socialt samhälle” och är särskilt populärt bland unga väljare. Partiets ordförande, Sim Sang-Jung, är en av landets 51 kvinnliga parlamentsledamöter och var enda kvinnan bland fem kandidater i senaste presidentvalet.

Enligt en annan nyligen gjord opinionsundersökning har 72,7 procent uppgett att de kommer att rösta i årets virushärjade parlamentsval. Om så sker skulle det vara nästan 15 procent fler än i parlamentsvalet 2016, då 58 procent av de röstberättigade röstade, att jämföra med 2012, då drygt 54 procent röstade.

Sammantaget tycks det som att ett nytt partipolitiskt landskap håller på att få fäste och att sydkoreanerna, efter avsättandet av den korruptionsanklagade presidenten Park Geun-Hye 2016, fått smak för politisk delaktighet.