Mars

Energi. Ett ständigt ökat behov av energi, ekonomisk tillväxt och krav på att få ner koldioxidutsläppen har fått Kina att inleda ett samarbete med flera länder i Sydöstasien för att utnyttja vattenkraften i Mekongfloden. Det handlar om dammprojekt som kommer att få stora konsekvenser för människorna som lever längs med den mäktiga floden. Kinakännaren Carl Lentz skriver om hur Peking utformar samarbetet med länderna i regionen på sina egna villkor för att stärka sitt inflytande.

Fred & konflikt. Den tropiska ögruppen Maldiverna, mest känd för sina lyxhotell och vackra stränder, dras allt djupare in i en politisk kris då president Abdulla Yamin försöker säkra sitt grepp om makten i landet. Undantagstillstånd har införts och motståndare till presidenten fängslas eller avskedas. Samtidigt har den inhemska krisen blivit en del av en dragkamp mellan Indien och Kina om inflytande i Indiska oceanen, och det finns en oro att situationen på Maldiverna kan ställa denna maktkamp på sin spets, skriver Jakob Hernborg Axelson, praktikant på Asienprogrammet på UI.

Analysis. Like his counterpart in Russia, Turkish President Recep Tayyip Erdogan is looking for a historical role model that can help him justify cloaking his presidency in regal trappings. And like Russia’s Vladimir Putin, Erdogan is bypassing the revolutionary and republican eras, and focusing on the late imperial period. Putin’s new favorite role model seems to be Tsar Alexander III (r. 1881-1894). For Erdogan, it is Sultan Abdulhamid II (r. 1876-1909), writes UI Senior Fellow Igor Torbakov.

Migration. EU:s invandringspolitik bygger ensidigt på att hålla migranter kvar på den afrikanska kontinenten, främst inom och runtom Libyen. Strategin har varit effektiv i att minska antalet migranter som anländer till Europa, men baksidan är att den har skapat en omfattande slavhandel med migranter i Libyen. För att bryta med den politik som möjliggör det skrupellösa utnyttjandet av afrikanska migranter i Libyen, måste det skapas fler lagliga vägar in i Europa för unga afrikaner, skriver seniorforskare Jesper Bjarnesen på Nordiska Afrikainstitutet.

Analys. Det har gått fem år sedan den argentinske kardinalen Jorge Mario Bergoglio valdes till påve och tog namnet Franciskus. Den nye påven visade med sitt okonventionella enkla sätt att han var annorlunda. Ulla Gudmundson, tidigare svensk ambassadör i Vatikanen, skriver att Franciskus utan tvekan kommer att gå till historien som en påve som gjort avtryck i sin samtid. Det mesta är positivt, men Franciskus möter också motstånd. Bland annat har uppgifterna om en öppning i Vatikanens relation med Kina väckt kritik.

Analysis. In his quest for historical legitimation, President Vladimir Putin has focused on the late imperial period. It was when the empire was ruled by an assertive monarch who successfully managed to modernize a vast realm, while suppressing domestic dissent and keeping Western rivals at bay. From that period Putin seems to have found his historical role model: Tsar Alexander III, writes UI senior fellow Igor Torbakov.

Tunisien. Sju år efter den så kallade arabiska våren i Tunisien uppfattar många korruptionen i landet som mer utbredd nu än under själva diktaturen. Denna uppfattning eroderar förtroendet för statens institutioner och lagar särskilt hos de unga, som redan i stor utsträckning är djupt missnöjda med arbetslösheten särskilt i landets inre regioner. Journalisten Fanny Härgestam beskriver hur korruptionen påverkar tunisierna och landets utveckling.