Juni

Turkiet. Inför valen i Turkiet den 24 juni har president Erdoğan och AKP-regeringen skapat en bild av att kaos väntar om man förlorar makten. Regeringens grepp om medierna ger goda möjligheter att påverka väljarna och utmåla alla möjliga hot mot Turkiet, skriver frilansskribenten Ekim Çağlar och analytikern vid UI Aras Lindh. De konstaterar att det dessutom råder ett politiskt klimat som kännetecknas av att i princip vem som helst riskerar att anklagas för vad som helst. Men Erdoğans auktoritära styre har fört samman oppositionen och den hoppas nu kunna bryta AKP-regeringen långa regeringsinnehav.

Analys. Daniel Ortega var en av sandinistledarna som för 40 år sedan befriade Nicaragua från Somoza-diktaturen. Idag jämförs Ortega med Somoza och kraven växer att presidenten ska avgå. Över 170 människor har dödats i oroligheter och nu försöker landets biskopar få presidentvalet tidigarelagt så att Ortegas långa maktinnehav kan avslutas. Men Ortega vägrar avgå, och en orsak kan vara att han och hans hustru ser sig som utvalda att styra Nicaragua, skriver Latinamerikakännaren Lars Palmgren som ger en bakgrund till den våldsamma konflikten i Nicaragua.

Sydafrika. Efter Jacob Zumas nio skandalkantade år på presidentposten står sydafrikanernas hopp till Cyril Ramaphosa, och ingen är just nu bättre lämpad än den forne fackföreningsledaren och sedermera stenrike affärsmannen att leda Sydafrika, skriver frilansjournalisten och Afrikakännaren Marika Griehsel. Den nye presidenten har tagit viktiga första steg för att komma tillrätta med korruptionen inom statsapparaten och för att få den att fungera effektivare. Men det kanske krävs superkrafter för att leda in Sydafrika på rätt väg.

Analysis. More than a quarter century after the collapse of the Soviet Union, there is still no consensus in Russia on what kind of polity it is. In the struggle over how to define the Russian state, the Kremlin cherry-picks from nationalist tropes in pursuit of its policy goals, writes UI Senior Fellow Igor Torbakov.

Analys. Pedro Sánchez var för två år sedan uträknad efter att ha blivit avsatt som ledare för de spanska socialdemokraterna. Nu leder Sánchez en socialdemokratisk minoritetsregering efter att ha lyckats få Mariano Rajoys högerregering avsatt i en misstroendeomröstning. Sánchez regering får det svårt, men man har skrivit historia genom att utse en regering som klart domineras av kvinnor, också på de tunga posterna. Siktet verkar vara inställt på nästa val där Sánchez vill visa regeringsduglighet och ansvarstagande, skriver Niklas Bremberg, Spanienexpert och forskare vid UI:s Europaprogram.

Irak. En bred sekulär koalition under ledning av den omstridde shiamuslimske ledaren Muqtada al-Sadr fick överraskande flest röster i det irakiska parlamentsvalet i maj. De irakiska väljarna släppte fram ett alternativ till den sekterism som präglat irakisk politik efter Saddams fall och den amerikanska ockupationen. Trots det osäkra parlamentariska läget och främmande makters inblandning, har valet gjort många irakier försiktigt hoppfulla, skriver statsvetaren Lahib Higel som bland annat har arbetat som forskare i Irak.

Afghanistan. Afghanistan anses vara ett av de farligaste länderna att verka i som journalist. Hittills i år har ett dussintal dödats i attentat och när landet håller val i höst kommer sannolikt även journalister att ses som legitima mål för de grupper som vill sabotera valet. Men bilden är inte enbart mörk. Afghanistankännaren Johan Chytraeus beskriver mediesituationen som en av de få framgångarna i Afghanistans utveckling de senaste 17 åren efter talibanernas fall.