Oktober

Analys. Världens stater samlas inom kort till klimatkonferensen COP23 i Bonn för att diskutera hur Parisavtalet ska genomföras. Det är också den första klimatkonferensen efter president Trumps besked i somras att man vill omförhandla avtalet eller lämna det. Men ska målet på högst 2 graders uppvärmning uppnås måste ambitionsnivån höjas och länderna måste nu bevisa att klimatlöftena inte bara finns på papper, skriver UI:s programchef Gunilla Reischl.

Analys. USA försöker möta Kinas globala ambitioner genom att knyta allt närmare relationer med Indien. I ett linjetal nyligen lyfte utrikesminister Rex Tillerson fram ”the Indo-Pacific” som en särskilt betydelsefull region. Samarbetet med USA är något som ger Indien möjligheter till att nå ökat regionalt inflytande, skriver Henrik Chetan Aspengren, associerad forskare vid UI:s Asienprogram.

Analys. Det är i dagsläget svårt att se hur man kan få till stånd förhandlingar mellan de styrande i Madrid och Barcelona som löser konflikten om Katalonien. Positionerna är låsta och fortsätter parterna på den inslagna vägen sätts mycket på spel. En författningsreform kan vara vägen framåt för att lösa den katalanska krisen, men den är svår att föreställa sig i nuläget, skriver Niklas Bremberg, Spanienexpert och forskare vid UI. EU kan dock göra mer och inleda en översyn av det juridiska systemet i Spanien.

Analys. Sedan den omstridda folkomröstningen om självständighet i irakiska Kurdistan den 25 september har stämningen i regionen blivit alltmer ansträngd. Bagdad, Ankara och Teheran har alla tydligt deklarerat sitt missnöje mot folkomröstningen och i mitten av oktober inledde irakiska styrkor en offensiv mot den omtvistade staden Kirkuk. Den landomslutna Kurdistanregionens gränser är ännu öppna mot omvärlden, men risken för en eskalering är påtaglig. Det visar de senaste dagarnas upptrappning i Kirkukprovinsen tydligt, skriver Aras Lindh, Mellanösternanalytiker på UI.

Analys. Spänningen mellan staternas rätt till integritet och folkens rätt till självbestämmande aktualiseras så snart en separatistisk rörelse blivit stark nog för att på allvar kunna hävda sina krav. Just nu pågår en kamp om Kataloniens status men det finns exempel på liknande fall tidigare. Det avgörande för utvecklingen är hur separatismen bemöts av den nationella regeringen, skriver statsvetaren Kjell Goldmann som jämför hur man har hanterat separatismen i Quebec, Skottland och Katalonien.

Japan. Den oro som Nordkoreas kärnvapentester framkallat i Japan har fått många japaner att sluta upp bakom premiärminister Shinzo Abe. Denne har utlyst nyval till den 22 oktober för att kunna säkra den majoritet han behöver för att kunna ändra på landets författning, särskilt artikel 9 som fråntar Japan rätten att ha militära styrkor. Oppositionen mot Abe och hans LDP har hittills varit svag, men med två nya tydliga oppositionspartier kommer premiärministern förr eller senare att utmanas på allvar, skriver Jonas Norell, praktikant på UI:s Asienprogram.

Analys. Britterna och EU talar förbi varandra vilket gett dödläge i samtalen om brexit. EU:s toppmöte i oktober kommer därför knappast vilja inleda diskussion om ett framtida avtal med Storbritannien, utan man kommer troligen gå vidare med interna överläggningar om hur ett avtal skulle kunna se ut, skriver EU-journalisten Ylva Nilsson. Hon konstaterar att det är två mycket olika parter som möts där EU är bundet till en viss tågordning medan britterna försöker vara tuffa och få EU att backa.

Analys. President Donald Trump har sedan han tillträdde i januari fortsatt att måla upp Iran som ett allvarligt internationellt hot. Han har dock misslyckats med att få de andra undertecknarna av kärnteknikavtalet med Iran att ifrågasätta avtalet och överväga ett återinförande av de ekonomiska sanktionerna. Nu verkar Trump vara på väg att trappa upp konflikten för att försöka provocera Teheran att lämna avtalet, skriver Iranexperten och UI:s associerade forskare Rouzbeh Parsi. Han ser en ökad risk för en militär konfrontation som ingen kan kontrollera.

Analys. As political tension along the sectarian divides between Shia-,and Sunni-muslims is on the rise in Lebanon, Syrian refugees are increasingly blamed for the country’s economic and structural problems. Today, around 1.5 million Syrians has taken refuge in Lebanon. The historical wounds of the Lebanese civil war and the dominating position of the shiite Hezbollah has given way for a climate ripe of unease and contempt for Syrian refugees, writes Simon Fiedler, intern for the MENA program at the UI. At the same time the international community has despite their efforts, failed to prevent an increase in the number of Syrian refugees that lack residency permits.

Fred & konflikt. Allteftersom de politiska spänningarna ökar i Libanon längs sekteristiska linjer utpekas syriska flyktingar som orsaken till landets problem. Runt 1,5 miljoner, var fjärde invånare i landet, uppskattas vara flykting. De historiska såren från det libanesiska inbördeskriget föder oro och förakt mot syriska flyktingar, skriver Simon Fiedler, praktikant vid UI:s Mellanösternprogram. Hizbollah har under de senaste månaderna med olika medel sett till att tusentals flyktingar har återvänt till Syrien. Samtidigt står det internationella samfundet handfallet inför flyktingkrisen i Libanon.