Allierade vill visa ny fasad när Trump besöker Nato

BRYSSEL

”Hur ska det gå?” muttras det i Natohögkvarterets långa, slitna korridorer. President Trumps beryktade otålighet och ovana vid multilaterala sammanhang får diplomaterna att darra. Blotta tanken på att fastighetsmagnaten ska sitta och lyssna på 28 (ja, Montenegro sitter med som blivande medlem) olika synsätt kring försvarsutgifter och annat, sänder kalla kårar under de grå kostymerna. Kommer han resa sig upp och gå? Om så blir fallet, kanske är det lika bra?

Tvärs över gatan skiner det nya högkvarteret, vars invigning hela tiden har skjutits på framtiden. Men Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har insisterat på att mötet med president Trump ska ske i de nya lokalerna. Så blir det också. Donald Trump får därmed utlopp för sitt intresse för byggnader – och första besöket vid Nato kan förknippas med något nytt och spännande.

Överlag gäller det att skapa en så positiv bild som möjligt av alliansen, som Trump vid ett flertal tillfällen har kallat för ”obsolet” (föråldrad).

Dessa uttalanden har väckt stor uppståndelse bland övriga allierade. Där är bilden att Nato är mer relevant än på länge på grund av det försämrade säkerhetsläget i Europa. Därför var det med viss lättnad som européerna lyssnade till president Trump efter möte med Jens Stoltenberg i Washington DC i april. Då konstaterade han plötsligt att Nato inte längre var obsolet.

Öppenhjärtigt hänvisade Trump delvis till okunskap om Nato som grund för sin tidigare ståndpunkt. Därtill anser president Trump att han med sin tuffa linje redan har bidragit till förändring. Försvarsutgifterna ökar i flera europeiska länder och Nato ägnar sig åt kampen mot terrorismen. Närmare sanningen är dock att Nato haft terroristbekämpning högt på agendan sedan attacken mot World Trade Center år 2001 och att försvarsutgifterna började öka så smått redan före Trumps tillträde.

När Natos stats- och regeringschefer sätter sig till bords den 25 maj kommer diskussionen med all sannolik att bli hård på vissa punkter.

Att européerna behöver öka sina försvarsutgifter är inte kontroversiellt. Därom råder konsensus sedan toppmötet i Wales 2014, då länderna förband sig att öka utgifterna till 2 procent av BNP inom loppet av tio år. Ökningen har varit en huvudfråga för Jens Stoltenberg sedan han tillträdde. 

Däremot stöter det på patrull att de allierade skulle visa konkreta planer på hur ökningen ska uppnås redan under 2017, vilket den amerikanske försvarsministern James Mattis har antytt. Det är valår i flera europeiska länder och ökade försvarsutgifter ska balanseras med annat som lockar väljare. Därtill har EU sina budgetregler och Kommissionens ordförande Junker har reagerat surt på den hårdföra amerikanska linjen. Européerna menar att det inte bara handlar om siffror i budgeten utan vad man faktiskt bidrar med till fred och säkerhet på olika sätt.

Vad gäller att bekämpa terrorism är den stora frågan vad Nato egentligen mer kan göra, och om det finns en vilja att tillföra resurser.

Aptiten på stora Natoledda internationella insatser är obefintlig. Däremot vill Jens Stoltenberg gärna se Nato utvecklas som ”träningsallians”, med andra ord att utbilda lokal personal i svaga stater som Irak och Libyen. Det gör Nato till viss del redan, men i liten omfattning.

Hittills har främst Frankrike och Italien inte varit sugna på att låta Nato ta större ansvar i terroristbekämpningen, utan sett det som något för enskilda länder eller möjligen EU att ägna sig åt. Ökat samarbete mellan Nato och EU blir därmed centralt.

Inför Trumps besök har Frankrike, Turkiet och Storbritannien lagt en rad förslag på bordet, bland annat att tillsätta en hög tjänsteman med samlat ansvar för terroristbekämpning. Från USA har inte hörts mycket konkret, annat än att Nato bör bli en officiell medlem i koalitionen mot IS. En handlingsplan lär ändå klubbas igenom på middagen den 25 maj.

Genomgripande kommer mötet på olika sätt att handla om Ryssland. Vad vill egentligen president Trump med Ryssland? Med den positiva retorik gentemot president Putin som präglade Donald Trump under valkampanjen var det få som kunde förutspå att relationen sedan skulle bli rejält kylig, beroende på parternas agerande i kriget i Syrien. Det återstår att se om förra veckans möte mellan president Trump och den ryska utrikesministern Lavrov ger en långvarig upptining. Dessutom jagas Trump av misstankarna på en koppling mellan hans valkampanj och Ryssland, vilket avsevärt begränsar hans handlingsutrymme att framstå som ”mjuk” mot ryssarna.

Även om en lättnad av sanktionerna mot Ryssland nu ter sig avlägsen och det utökade amerikanska militära engagemanget i Europa tuffar på under försvarsminister Mattis fasta hand, vill flertalet allierade höra från hästens mun att USA:s Rysslandslinje inte kommer att ändras med mindre än att Rysslands uppförande förbättras.

På önskelistan finns också att den amerikanska presidenten bekräftar vikten av den värdegrund av demokrati, frihet, mänskliga rättigheter och internationell rätt som Nato vilar på. Med det har det hittills varit tunnsått, liksom med uttalat stöd för den europeiska integrationen.

De allierade vill kort sagt ha en långsiktig bekräftelse på USA:s engagemang för Europa. Den ska ”cementeras”, som Natos biträdande generalsekreterare Rose Gottemoeller uttryckte det på en säkerhetspolitisk konferens i Tallinn i helgen.

De allierade kommer därför att lyssna noga både på vad som sägs, och vad som inte sägs, under middagen. Och när kaffet är uppdrucket är det nog en och annan som snabbt kastar ett öga på president Trumps Twitter-konto.