November

Analys. Medan Turkiet och EU alltmer glider ifrån varandra blir Ankaras närmande till Moskva allt tydligare. Trots att ryskt stridsflyg slår mot östra Aleppo är president Erdoğans tonläge skarpt mot EU och milt mot Moskva. UI:s Bitte Hammargren ser flera motiv bakom Erdoğans sätt vända sig till Ryssland, underblåsa turknationalismen och markera avstånd från EU.

Analys. Danmarks nya borgerliga regering har slopat ambitionen att tillhöra kärnan i EU, och att avskaffa de fyra förbehållen mot EU-samarbetet. Landet företräds för första gången av en uttalad EU-skeptiker; i varje fall var den nye utrikesministern det så sent som i måndags förmiddag. Kursändring eller bara ointresse? Svaret kan ligga i Danmarks kommande förhållande till USA under Donald Trump.

Analys. Påven Franciscus passar inte så lätt in i vår moderna begreppsvärld. Han är en påve för en global tid, som värnar om ekumenik, klimatfrågan och det katastrofala läget i Syrien – samtidigt som han har sinne för realpolitik. Hans största diplomatiska framgång hittills är att ha medverkat till återupptagna förbindelser mellan USA och Kuba. Men hos Franciscus finns även drag av populism och en konservativ syn på genusfrågor. Ulla Gudmundson, tidigare ambassadör vid Heliga stolen, tecknar ett mångfacetterat porträtt av en ledare för 1,2 miljarder katoliker.

Analys. Inrikespolitiskt kan ingen hota Erdoğans ställning som Turkiets obestridde härskare. Själv använder han sig flitigt av historiska symboler och språkbruk när han söker stärka sin makt ytterligare. Författaren och Turkietkännaren Ingmar Karlsson förklarar hur Erdoğan i sin strävan framåt hela tiden blickar bakåt.

Regeringsarbete. Nyvalde Donald Trump vill dra USA ur det asiatiska handelsavtalet TPP och han vill att Japan tar på sig kostnaden för de amerikanska baserna i landet. Dessutom välkomnade han före valet tanken på japanska kärnvapen. Så hur blev då det första mötet mellan USA:s tillträdande president och premiärminister Shinzō Abe, företrädare för USA:s närmaste allierade i Asien? Personkemin talar för att de har lätt att finna varandra, konstaterar Japankunnige Erik Isaksson efter en djupdykning i japansk press.

Analys. När de franska borgerliga, Republikanerna, höll sitt andra och avgörande primärval den 27 november fanns bara två kandidater kvar: François Fillon och Alain Juppé. Rösträkningen visar att den betydligt konservativare och Rysslandsvänligare Fillon vann en förkrossande seger med 66,5 procent mot motståndaren Juppé. Fillon anses ha förutsättningar att besegra Nationella frontens Marine Le Pen i presidentvalet i maj. Frankrikeexperten Benedicte Berner-Eyde förklarar var han står. Texten publicerades inför den avgörande omgången i primärvalet.

Religion. Det är nu eller aldrig som gäller för en lösning av Cypernkonflikten, skriver Peter Weiderud, direktör på Svenska institutet i Alexandria. Han är en av dem som framgångsrikt bidragit till att öppna ett förhandlingsspår mellan den delade öns religiösa ledare. Efter mer än 50 år av frusna förbindelser har Cyperns kyrkoledare och den sunnitiske muftin numer en fruktbar dialog. Men för att lösa konflikten måste hårdföra krafter på båda sidor vinnas över. Nu eller aldrig – Make it or break it – får inte stanna vid tomma ord.

Analys. Ryssland satsar stora resurser på militär upprustning i Arktis mot Nato, som påstås eftertrakta de ryska naturresurserna där. Dessa tros bli tillgängliga genom den globala uppvärmningen och vara nyckeln till landets framtid. Militariseringen påverkar också förhållandet till Natolandet Norge. I Ishavet har dessutom Danmark och Kanada territoriella krav som överlappar Rysslands. Ingmar Oldberg, associerad forskare på UI, beskriver problematiken.

Analys. När Turkiets auktoritäre president Erdoğan propagerar för det presidentstyre som han vill införa blickar han gärna bakåt i historien, till Osmanska riket och tiden innan republiken Turkiet bildades 1923. Men historikern Olof Heilo framhåller att varken Osmanska riket eller dess fall utgjorde några tvära brott med det förflutna. Osmanernas imperium hade trådar som gick bakåt till det gamla Östrom och Bysans. Och det moderna Turkiet började inte med Atatürks republik.

Jordanien. Vår föreställning om Jordanien som en utpost av säkerhet och moderata religiösa krafter i en annars konfliktfylld region stämmer inte längre. Det menar Mellanösternforskaren Björn Brenner som det senaste året bott och arbetat i landets huvudstad Amman. I Jordanien fann han ett samhälle på glid med den högsta siffran IS-resenärer till Syrien per capita – i hela regionen.