Europeiska unionen
https://www.ui.se/landguiden/internationella-organisationer/europeiska-unionen/
Europeiska unionen (EU) grundades 1958 och har som syfte att "främja freden, sina värden och folkens välfärd" (citat ur nu gällande fördrag). Organisationen leds av Europeiska rådet som utgörs av medlemsländernas stats- och regeringschefer. Bland de frågor som EU har att hantera är att skapa tillväxt och välstånd, möta klimathotet och säkra energitillgången för Europa.
EU – Inledning
Europeiska unionen (EU) har under sina snart sju årtionden vuxit till att bli en av de stora globala aktörerna, inte minst genom sin roll som ett av världens största handelsblock.
EU:s styrka bygger på att dess 27 medlemsländer är eniga – vilket också är unionens största sårbarhet eftersom det inte alltid är fallet.
EU – Framväxten
Det europeiska samarbetet föddes ur kontinentens krigströtthet efter två världskrig. Efterkrigstiden surrade av visioner och förhoppningar om ett annorlunda Europa. 1952 inleddes det samarbete som så småningom skulle bli dagens EU.
EU – Uppbyggnaden
EU-samarbetet liknar ingenting annat. Unionen är varken en förbundsstat eller en internationell organisation utan något så ovanligt som ett bindande samarbete mellan självständiga stater. Konstruktionen kan likna ett lapptäcke men har en noga avvägd maktbalans mellan olika instanser.
EU – Budgeten
EU:s budget är konstruerad så att varje medlemsland betalar en avgift grundad på dess välstånd och varje land får bidrag utifrån sin ekonomiska situation. Rika länder betalar in mer och fattiga får större bidrag.
EU – Inre marknaden
Den inre marknaden blev på många sätt upptakten till det EU vi känner idag. Friheten att resa, arbeta, studera och göra affärer i andra EU-länder har ökat handeln och skapat nya sätt att leva för européerna. Den inre marknaden har samtidigt gjort EU till en av världens största ekonomiska aktörer.
EU – Ekonomiska frågor
Vid sidan av ekonomiska mål som tillväxt, prisstabilitet och konkurrenskraft omfattar EU-fördraget samhällsambitioner som full sysselsättning och social rättvisa. Samtliga dessa mål försöker EU uppnå genom den inre marknaden, ekonomisk samordning, en gemensam valuta, en tillväxtpolitik och en social agenda.
EU – Utrikes- och säkerhetspolitik
EU utrikespolitik har gått från välvillig diplomati med grund i internationella avtal till att handla om strategisk geopolitik, uppmärksam på faror och hot i omvärlden. En central fråga är Rysslands krig i Ukraina.
EU – Handelspolitik och bistånd
EU utgör världens största marknad och är därmed en av världens tyngsta handelsaktörer. Men EU:s idé om global öppenhet och samarbete utmanas av internationella handelskrig.
EU – Medborgarnas Europa
Finns det ett medborgarnas Europa? Det finns i alla fall både rättigheter och möjligheter för den som är medborgare i ett EU-land.
EU – Gränser och invandring
EU-samarbetet slår fast att inga gränser ska finnas mellan medlemsländerna men de yttre gränserna mot omvärlden ska vara desto hårdare. Den ambitionen har prövats hårt och många avsteg har gjorts.
EU – Klimat och miljö
År 2050 ska EU vara världens första klimatneutrala region. Vägen dit går via en ambitiös och detaljerad plan som kallas den europeiska gröna given. Klimatpolitiken ska dessutom genomföras med bibehållen biologisk mångfald och social jämlikhet.
EU – Jordbruk, skog och fiske
EU:s jordbrukspolitik har länge varit hårt kritiserad men målet – att säkra livsmedelstillgång till befolkningen – har blivit aktuellt på nytt.
EU – Brott och straff
När EU rev nationsgränserna kunde även brottslingar börja röra sig fritt mellan medlemsländerna. Motdraget blev polissamarbetet Europol som följts av fler former av gemensam brottsbekämpning.