Jodå, det hände bra saker också 2025

Vapenvilan i Gaza

Man ska sannerligen inte skönmåla situationen i det palestinska området. Återuppbyggnadsbehovet är totalt, de fysiska och själsliga ärren bråddjupa, vardagen enormt svår, och någon politisk lösning finns ännu inte. Men i och med vapenvilan med Hamas i oktober avbröts i alla fall Israels massdödande – oavsett om man vill kalla det folkmord eller inte. Att gisslan släppts är också självklart positivt. Ett exempel på vad vapenvilan har betytt är det massbröllop (se bilden ovan) som hölls i staden Khan Yunis den 2 december och skänkte visst framtidshopp. Sara Mammar, mor till en av de många brudarna, sade då till CNN: ”Efter två års krig är det här första gången jag har sett Gazaborna och barnen här glada.”

Expresident till Haag

Den internationella rättvisans kvarnar mal ofta långsamt, och många gånger sitter brutala politiska ledare säkra i sina egna eller andra länder. Men i mars kom nyheten att Filippinerna inte längre skyddade sin expresident Rodrigo Duterte och lämnade över honom till Internationella brottmålsdomstolen (ICC). Duterte anklagas för brott mot mänskligheten under sitt ”krig mot droger” åren 2011–2019, då tusentals personer systematiskt dödades för att de mer eller mindre lättvindigt misstänktes för brott mot narkotikalagar. I en dom från ICC fälldes också den tidigare milisledaren Ali Muhammad Ali Abd-al-Rahman för krigsförbrytelser i Darfur i Sudan, där nu liknande grova brott begås i stor skala. Kan man hoppas på att dagens mördare i regionen inser att de också kan hamna i Haag?

"Ett troende Moldavien" eller "Ett Moldavien i Europa"? Ryskstött homofobiskt försök att påverka väljarna i höstens val. Bilder från kanalen Sare şi Lumiña på appen Telegram.

Närmandet PKK–Turkiet

Osvuret är fortfarande bäst när det gäller fredsprocessen mellan det i väst terrorstämplade Kurdistans arbetarparti (PKK) och den auktoritära turkiska regeringen under president Recep Tayyip Erdoğan. Men på order av den fängslade ledaren Abdullah Öcalan har PKK under året tagit viktiga steg: utlyst vapenvila, officiellt upplöst sig och åtminstone symboliskt förstört en mängd vapen. En varaktig lösning på konflikten skulle betyda mycket. Sedan PKK startade sin väpnade kamp 1984 har fler än 40 000 människor dödats och den östra och sydöstra kurdiskt dominerande regionen i Turkiet utarmats.

Moldavien stod emot rysk fulkampanj

Rösta på ett proryskt ”familjevänligt” parti i stället för ett som är EU- och ”homovänligt”! Ja, det var bara ett av många försök stödda av Moskva under höstens valrörelse att få väljarna i det fattiga lilla landet att vända sig bort från Bryssel. Andra varianter var att utbilda huliganer i att skapa kravaller, göra AI-genererade deep fake-videor för att smutskasta västvänliga politiker, samt att ekonomiskt stödja Rysslandsvänliga partier. Men sabotageförsöken misslyckades. Folkviljan i den forna sovjetrepubliken segrade och röstade för fortsatt avancemang mot EU-medlemskap.

En av många "Gen Z"-protester i världen under året, den här i Madagaskar, där regeringen störtades. Foto: Brian Inganga/AP/TT

Gen Z vände sig mot vanstyre

Att ungdomar protesterar mer än andra är inget nytt fenomen, men under året har en rad länder sett demonstrationer ledda av generation Z (i huvudsak födda på 00-talet och inpå 2010-talet). De ungas protester fick ledare på fall i Nepal och Madagaskar, och utmanade vanstyret i vitt skilda länder som bland annat Marocko, Kenya, Östtimor och Peru. Vad allt detta resulterar i är inte helt lätt att säga, men generation Z har visat sig vara en politisk kraft att räkna med: den politiska ledare som inte bryr sig om ungdomens framtidsutsikter lever farligt.

Avspänning Armenien–Azerbajdzjan

Tiotusentals människor har sedan 1990-talet dödats i strider mellan Armenien och Azerbajdzjan, och omkring en miljon från båda länder har drivits på flykt. Men i augusti ingick de båda ärkefienderna till slut ett avtal som innebär viktiga steg mot en fredlig lösning på konflikten, som framför allt har handlat om det omtvistade området Nagorno-Karabach. Överenskommelsen innebär också att de båda länderna kan fördjupa banden till väst och integreras mer med Europa, på Rysslands bekostnad. Flyktingarnas rätt att återvända hem hör till en av de stora frågor som återstår att lösa, men nu kan det finnas större förutsättningar för det.

Under året kom positiva nyheter om antiloparten sabeloryx och den afrikanska skogselefanten. Foto: Mary Evans och Fabian von Poser/TT

Glädjande om hotade arter

Antilopen sabeloryx fanns länge enbart i fångenskap. Men genom framgångsrik uppfödning kan djuret med sina spektakulära sabelformade horn nu åter planteras ut i Saharas vildmark. Sabeloryxen hindrar även ökenutbredning. Under 2025 framkom också att bestånden av den hotade afrikanska skogselefanten är större än vad tidigare uppskattningar visat. Elefanterna, som lever i 22 afrikanska länder, är bra på att gömma sig i skogarna. Men sedan forskarna blivit bättre på att räkna djuren bedöms det nu finnas 16 procent fler än vad man tidigare trott, totalt drygt 145 000. Sydafrika kan också nöjt konstatera att man sprängt en liga som bedrivit omfattande handel med noshörningshorn. Och i Yorkshire i norra England har en vilt växande typ av damtoffelorkidé hittats för första gången på hundra år.

Luftföroreningarna tycks vända nedåt

De sammanlagda globala utsläppen för en rad vanliga luftföroreningar har nu troligen passerat sin topp. Det rör sig om svaveldioxid (som orsakar surt regn), giftig kolmonoxid, nitrösa gaser (kväveoxider) och sotpartiklar från förbränning av inte minst fossila bränslen. Utsläppen är skadliga både för människors hälsa och för miljön i stort. Ännu bättre hade det varit om utsläppen av växthusgasen koldioxid och ammoniak (från jordbruk) också hade minskat, men dessa går ännu så länge emot den positiva trenden. Enligt vissa uppgifter kan dock förnybara energikällor under första halvåret 2025 ha gått om de fossila vad gäller elektricitet globalt sett.

Manet fångad på bild utanför Filippinerna på 1 500 meters djup. Ett internationellt avtal som trädde i kraft under 2025 ska förhoppningsvis skydda arter i havsdjupen bättre. Foto: Michael Aw/TT

Avtal ska skydda djuphaven

Under hösten stod det klart att FN:s världsomfattande havsavtal BBNJ slutgiltigt antagits av tillräckligt många stater för att träda i kraft (60 stycken, dock ej Sverige än). BBNJ syftar till att bevara marin biologisk mångfald på internationellt vatten. Det är inga små områden det handlar om: 70 procent av jordens yta. Forskare poängterar dessutom att de vattenmassor som berörs främst bör betraktas tredimensionellt: medeldjupet är på 3 800 meter. Återstår att se hur väl avtalet faller ut, men exempelvis Inger Melander, havsexpert på Världsnaturfonden (WWF) i Sverige, kallar det ”en historisk framgång för havsmiljön”. Hon hoppas att världens regeringar nu ska skapa flera skyddade områden på internationellt vatten.

Häpnadsväckande botemedel

Under 2025 upptäcktes en process på molekylnivå för hur människans immunsystem fungerar. Det kan förhoppningsvis lösa en del av problemet med antibiotikaresistenta bakterier, vilka bedöms döda mer än en miljon människor per år. En annan medicinsk landvinning är ett implantat i ögat som kan bota en viss form av blindhet som drabbar fem miljoner människor i världen årligen. Det rapporteras också om nya sätt att bekämpa cancer. I Sverige förklarades patienten Göran Eriksson, efter 25 års behandlingar, fri från sin lymfkörtelcancer efter bara en månad med en ny form av terapi. Från Storbritannien kom i sin tur nyheten om en science fiction-liknande form av ”redigering” av dna i vita blodkroppar som räddat en grupp patienter, de flesta barn, mot en viss form av aggressiv, tidigare obotlig leukemi.

Presidenterna Andrew Jackson och Donald Trump, samt Jonathan, 193 år. Foto: Gemunu Amarasinghe och Alex Brandon/AP, samt Gianluigi Guercia/AFP/TT

Gammal är äldst – igen!

Avslutningsvis gratulerar vi traditionsenligt Jonathan på Sankt Helena till att försvara titeln som världens bekräftat äldsta landdjur – 193 år gammal (minst). Det betyder att landsköldpaddan på den sydatlantiska brittiska ön har fått genomleva ännu ett amerikanskt presidenttillträde i och med Donald Trumps andra mandatperiod. När Jonathan föddes 1832 (senast) hette presidenten Andrew Jackson. Han var demokrat och den 7:e i ordningen på posten, medan Trump är den 45:e. Delvis upprepar sig historien: båda presidenterna är kända för tilltro till höga tullar, kritik mot centralbanken och byte av statliga tjänstemän mot sina egna anhängare, plus att de anklagats för rasism. Sköldpaddor bryr sig dock föga om det, förstås. Medan Trump fick världen att storma under året gick livet fortsatt sin gilla gång för Jonathan i gröngräset vid öns guvernörsresidens Plantation House.