Amerikansk expert: Nato riskerar spricka

Utrikesmagasinet når Stephen Walt just innan han ska resa till Stockholm där den ansedde professorn är huvudtalare på ett symposium vid Utrikespolitiska institutet. Intervjun äger också rum inför den hundrade dagen – den 30 april – av Trumps exceptionellt turbulenta andra vända i Vita huset.

Walt beskriver sig som demokrat och är en stark kritiker av presidenten, men även han blev förvånad över hur hård ton Vita huset nu har mot sina europeiska allierade och i synnerhet EU, som när vicepresident JD Vance talade i München i februari. Walt hade väntat sig att Washington skulle avkräva Europa större ansvar och resurser för sin egen säkerhet, men inte att det skulle ske så plumpt, abrupt och med så pass hård ton.

– Den nivån av fientlighet tror jag kan leda till en verklig brytning, så jag tror att Europa nu måste kunna förbereda sig på det värsta om man inte får garantier om motsatsen från USA.

Stephen Walt.

Menar du att vi måste vara beredda på att Nato kan spricka?
– Ja, jag tror åtminstone att man måste se det som en högst reell risk, säger Stephen Walt, som är kolumnist i tidskriften Foreign Policy.

Han tror att Natos toppmöte i Haag i slutet av juni blir högintressant, och det första tillfälle där Trumpadministrationen kommer att visa vad man har för övergripande linje vad gäller den nu 76 år gamla försvarsalliansen.

Nyligen har USA, för att få stopp på kriget i Ukraina, lagt fram förslaget att regeringen i Kiev ska släppa områden som Ryssland har intagit, liksom sina ambitioner att gå med i Nato. Något som Ukraina har sagt tvärt nej till. Stephen Walt ser dock inte någon annan lösning med amerikansk inblandning.

– Tyvärr ser jag inget realistiskt alternativ. Ukraina har inte manskap nog att återta det mesta av de områden man förlorat ens med utökad amerikansk och europeisk hjälp, och Ryssland kommer inte att avbryta kriget om man tror att Ukraina fortfarande kommer att gå med i Nato någon dag, säger Walt. Han ser därför framför sig en fryst konflikt där USA blir allt mindre inblandat.

När Natochefen Mark Rutte besökte Vita huset i mitten av mars antydde Trump att försvarsalliansen skulle kunna vara behjälplig med att inta Grönland i medlemslandet Danmark. Foto: AP/TT

Ta sanslösa saker på allvar

En del förklarar Trumpadministrationens politik med ideologisk övertygelse, andra lyfter fram att den syftar till att vara självförhärligande och många anser att den beror på ren inkompetens.

– De utesluter inte varandra, anser Walt om de olika förklaringarna.

Det finns ingen genomtänkt ideologisk grandios plan, däremot en viss typ av världsbild, säger han, där styrka, men inte regler, är det som har betydelse, där makt pådyvlas den svagare och världen delas upp mellan vinnare och förlorare. Här finns en del av förklaringen till den aggressiva handelspolitiken.

– Det är en av förklaringarna till Trumps syn på handelsunderskott som ett tecken på svaghet, och överskott som ett tecken på styrka, vilket ekonomer inte håller med om.

Trump gillar att skapa osäkerhet som ett förhandlingsvapen, säger Walt. Han påpekar samtidigt hur kortsiktig en sådan strategi är med tanke på hur den slår till exempel mot företag som inte vill leva i ovisshet, eller på hur allierade inte kan lita på vad man säger. Likväl bör inte omvärlden vifta bort Trumps olika utspel.

– Tyvärr måste man ta honom på allvar – men inte bokstavligen – även när han säger sanslösa saker.

USA:s vicepresident JD Vance skäller ut Europas politiker på säkerhetskonferensen i München i februari. Foto: Matthias Schrader/AP/TT

Vissa av de mest kontroversiella utspelen omsätts ju i handling, påpekar Walt, som handelskriget eller deporteringar.

Man kan inte vifta bort viljan att ta Grönland som bara löst prat eftersom Trump upprepar denna ambition, anser Walt, som tror att den beror på en vilja hos presidenten att få USA att se större ut på världskartan.

USA måste be om ursäkt

Efter Trumps första presidentperiod kunde omvärlden se den som en engångsföreteelse. Det gäller inte längre, påpekar Walt. Andra länder lär utgå från att pendeln kan fortsätta svänga fram och tillbaka i USA mellan presidentvalen.

Washington kommer därför att få jobba hårt på att få sitt förtroende återupprättat i omvärlden efter Trump – även om han skulle ersättas av en liberal demokrat som månar om relationerna med sina allierade, tror Stephen Walt.

– Förtroende är svårt att återskapa när man har förlorat det.

USA:s nästa president kommer uppriktigt att behöva be om ursäkt, säger Walt. Washington måste också skapa nya relationer som ligger i både USA:s och motparternas intressen och därför uppfattas som långsiktiga. Båda de stora amerikanska partierna bör också ligga bakom ambitionerna att återupprätta goda förbindelser med omvärlden.

Trumps politik bygger på en kombination av ideologisk övertygelse, självförhärligande och ren inkompetens, anser Stephen Walt. Foto: Mark Schiefelbein/AP/TT

Men det viktigaste, anser Harvardprofessorn, är att företrädare för Trumpadministrationen som har begått misstag eller till och med brott måste ställas till svars.

– Jag tycker inte att vi ska ha en vendetta mot Trumps medarbetare, men om de har brutit mot lagen måste de åtalas, och om man har åsamkat landet stor skada borde man marginaliseras politiskt så mycket som möjligt.

Utsikterna att Trump och hans medarbetare kan ställas till svars när de inte längre är i regeringsställning för samtidigt med sig risker.

– Om saker och ting går dåligt, och brott begås längs vägen, då kommer det att finnas personer som är oroliga för att ställas till personligt ansvar så småningom. Det ger dem ett enormt incitament att aldrig förlora makten. Det är ett vanligt problem för demokratiskt valda auktoritära ledare, som Erdoğan i Turkiet och Orbán i Ungern.

Oro för valfusk

– Det oroar mig inför valet 2028 att både Trump och en del andra personer runt omkring honom kan komma att inse att det kan få följder för dem om de förlorar makten. Då ökar motivationen för dem att fuska för att bli kvar vid makten, och vi kanske får se det redan vid mellanårsvalet , befarar Walt.

Annars kan mellanårsvalet 2026 bli ett avgörande tillfälle. Trumps popularitet minskar redan. Och när vanligt folk i de delstater där han har störst stöd drabbas av hans politik kan kongressledamöter därifrån komma att vända sig emot presidenten. Demokraterna kan också återta majoriteten, som nu innehas av Republikanerna. Då ökar chansen att Trump och hans medarbetare skulle kunna ställas inför riksrätt.

Protest i London. Frihetsgudinnan kan behöva hjälp med att förbättra sin image, men det kommer att bli svårt för USA att få förtroendet återupprättat i världen oavsett vem som efterträder Trump, anser Stephen Walt. Foto: Kin Cheung/AP/TT

Men ännu så länge har de amerikanska kontrollinstanser som ska begränsa presidentens makt inte klivit fram på allvar, konstaterar Stephen Walt. Den republikanskt styrda kongressen ligger lågt, och domstolarnas kvarnar maler långsamt. Samtidigt utgör folkopinion och civilsamhälle också spärrar för presidenten. Medier, protester, missnöjda företagare och dykande börskurser kan presidenten inte bortse ifrån, säger han.

– Det såg vi när Trump backade från många av sina tulltariffer.

Det återstår att se hur kampen mellan Vita huset och landets domstolar slutar. I en rad fall har Trumps beslut stött på patrull i domstol, och administrationen är öppet trotsig mot flera av landets domare. Knäckfrågan är vad som händer i förlängningen om Vita huset vägrar följa utslag i Högsta domstolen.

Kan FBI gå in i Vita huset och gripa presidenten?

– Teoretiskt ja, men det kommer inte att hända. Justitieministern [som också fungerar som riksåklagare, reds anm] och FBI-chefen är båda Trumplojalister som aldrig kommer att ge order om det. Han var noga med att se till att makten att verkställa domstolsbeslut lades hos personer som inte kommer att verkställa dem, och det väcker den helt grundläggande frågan vad som skulle hända i så fall. Det kanske skulle leda till utbredd civil olydnad? Men vad vet jag, det är helt oprövad mark.

Anspråk på Grönland kan inte avfärdas som löst prat, anser Walt. Presidentsonen Donald Trump Jr markerade sin fars intresse för ön genom ett besök i januari. Foto: Emil Stach/Ritzau Scanpix via AP/TT

Walt tror att det virvlande tempo som Trumps styre försöker genomföra alla förändringar med börjar avta efter de 100 första dagarna. Hastigheten har varit ett försök att driva igenom så mycket som möjligt innan andra instanser sätter stopp för dem. Och alla presidentadministrationer tappar tempo så småningom. Personer sparkas, andra blir missnöjda och hoppar av, grus kastas i maskineriet, påpekar Walt.

Och Även om Harvardprofessorn knappast målar upp en ljus bild av utvecklingen tycker han att tempot och plumpheten i Trumpadministrationens framfart har en ”mörk guldkant”, som han uttrycker det.

– Om dåliga saker måste hända, så är det bättre att de sker så snabbt som möjligt.

– Jag var orolig för att Trumpadministrationen långsamt skulle bryta ner de grundläggande principerna för den amerikanska demokratin, att det skulle ske gradvis så att folk inte skulle upptäcka det. Men när de nu har varit så extrema från början, gjort en massa saker hipp som happ och varit så hänsynslösa, då kan ingen undgå att se det, och det får en massa negativa konsekvenser. Så det gör det mer troligt att det blir någon form av korrigerande reaktioner förr snarare än senare. Och det är bra, säger Stephen Walt innan han beger sig till flyget mot Sverige.