Efter Kirk-mordet: slaget mot USA:s demokrati

– Jag hatar mina motståndare och vill dem inte väl.

Med sådana ord har president Donald Trump slagit an tonen efter mordet på Charlie Kirk.

Dödsskjutningen av den kände Magaprofilen den 10 september har utlöst en kraftfull motreaktion från den amerikanska högern, som anklagar sina motståndare för krigföring och utlovar hämnd. Trots det laddade samhällsklimatet har Trumpadministrationen, i samma anda, mobiliserat statens fulla kraft i attack mot den politiska oppositionen. Därför varnar experter nu inte bara för en upptrappning av den politiska våldsspiralen, utan också för en alltmer diktatorisk verklighet som hotar yttrandefriheten i USA.

Sean Westwood, som forskar vid Dartmouth College om politisk splittring, hör till dem som lyfter fram att USA missar en chans till försoning. Ett politiskt mord innebär ett test på ”ett demokratiskt lands hälsotillstånd” som avslöjar dess ledares sanna egenskaper, anser han. Efter mordförsöket på Trump 2024 manade båda de stora partierna i USA till försoning och motstånd mot våld. Efter mordet på Kirk däremot, påpekar Westwood, gör politiska nyckelpersoner tvärtom. De manar till kamp, riktar anklagelser mot hela grupper och ”målar upp halva landet som mördare”, kommenterar han för sajten Politico.

Udden mot "vänstern"

Under minnesstund i samband med Kirks begravning talade politiska ledare som vicepresident JD Vance, den nationella säkerhetsrådgivaren Stephen Miller och president Donald Trump om Kirk som en ”sanningens och frihetens martyr” i kampen för USA:s framtid. Skulden för mordet lägger de otvetydigt hos den politiska vänstern. Som Miller sade varnande: ”De kan inte förstå den armé som de har väckt i oss alla, för vi står för vad som är gott, vad som är dygdigt, vad som är ädelt.”

Minnesstunden för Charlie Kirk i anslutning till hans begravning. Donald Trump med flera makthavare beskriver aktivisten som en martyr. Foto: John Locher/AP/TT

Kirks bortgång har öppnat för nya angrepp mot medier och alla som kan anses tillhöra ”den radikala vänstern”, trots att det ännu inte är bevisat att någon särskild rörelse låg bakom dådet. För Trump har denna grupp kommit att inkludera allt fler av hans politiska och personliga fiender, oavsett om deras påstådda ”brott” innebär faktiskt politiskt våld eller bara någon form av kritik mot honom eller hans allierade.

Bara dagar efter dådet lovade Vance att identifiera alla dem som har bidragit till eller på något sätt förminskat Kirks död för att ställa dem inför rätta. När medieprofilen Jimmy Kimmel sedan kommenterade dödsskjutningen stoppades hans tv-program under flera dagar av ägaren Disney och tv-kanalen ABC efter ingrepp från myndigheterna, och Trump har redan varnat för liknande aktioner mot andra programledare. Detta sker samtidigt som Miller har skruvat upp tonen mot vänsterns ”inhemska terroristnätverk” och Trump nu stämplat det löst organiserade vänsternätverket Antifa (antifascistisk aktion) som terrororganisation.

Förbjuder ord

Vita huset påstår också att den amerikanska vänstern, i jämförelse med högern, är mycket mer benägen att begå och hylla politiskt våld. Men forskning visar att det inte stämmer, något som även administrationen verkar ha förstått eftersom man nyligen tog bort en undersökning från en statlig sajt som pekade på att extremhögern stod för mest våld. Därför tyder mycket på att splittring, i stället för meningsfulla försök till försoning och nedtrappning, är Vita husets politiska strategi.

Tv-profilen Jimmy Kimmel (t h) blev för många symbolen för inskränkt yttrandefrihet sedan hans program stoppats efter kommentarer om Magarörelsens hantering av mordet på Charlie Kirk (t v). Men bara några dagar senare ändrade sig tv-kanalen ABC:s ägare Disney efter de protester som uppstått. Foto: AP/TT

För samtidigt som Trumpadministrationens representanter går till attack mot politiska motståndare kan de med sitt polariserade språk framställa Charlie Kirk, och därmed även sig själva, som martyrer för det fria ordet. Detta har länge varit en central paradox och strategi hos administrationen och hela Maga-rörelsen. De beskriver sig som de största offren för medial och politisk censur samtidigt som de inför allt fler förbud mot vad de uppfattar som politiskt korrekta uttryck och ökar pressen mot universitet, mediebolag, skolor och företag.

Författaren och journalisten Ece Temelkuran har jämfört denna utveckling med liknande historiska processer i Turkiet. Hon har beskrivit hur dessa auktoritära anfall snabbt kan leda till att demokratiska institutioner viker sig under trycket – något som redan skett i USA exempelvis i fallet med Columbia-universitetet i New York som gick med på en rad krav från Vita huset för att få fortsätt statligt stöd.

Free speech och "me speech"

Timothy Snyder, historiker vid Torontouniversitetet och Trumpkritiker, ser också hur begreppet yttrandefrihet förvrängs bland en del mäktiga och rika amerikaner.

”Vi bör göra skillnad på ’free speech’ (yttrandefrihet) och ’me speech’. De som praktiserar ’me speech’ använder ofta uttrycket yttrandefrihet. Men vad de menar är yttrandefrihet för sig själva. De vill ha monopol på den. De tror att de har rätt i allt, och därför alltid ska ha enorma plattformar, både i verkliga livet och på sociala medier. De som inte håller med dem bör dock, anser de, pekas ut och hotas på ett organiserat sätt på sociala medier, eller diskrimineras med hjälp av hur algoritmer är utformade så att deras röster inte hörs”, skriver Snyder i en kommentar till BBC.

President Joe Biden efter mordförsöket på Donald Trump i valrörelsen 2024. Då manade båda de stora partierna i USA till försoning och motstånd mot våld. Foto: Susan Walsh/AP/TT.

I dagens USA verkar inskränkningen av yttrandefriheten inte minst hänga ihop med administrationens alltmer auktoritära förhållningssätt till bekämpningen av vad man ser som terrorism och migrationspolitik, och då särskilt utvisningsärenden. Utrikesminister Marco Rubio har de senaste månaderna använt terrorstämpling som redskap för att utan någon rättslig process kunna deportera migranter som har protesterat mot vad de anser är USA:s delaktighet i Israels, enligt allt fler experter, misstänkta folkmord.

Detta har åtföljts av nya initiativ från republikaner om att ge Rubio befogenhet att återkalla amerikanska medborgares pass på grund av påstådda kopplingar till terrorism, ett förslag som avvisades bara förra veckan. Efter dådet mot Kirk och anklagelser mot vänstern om inhemsk terrorism tyder mycket på att denna utveckling kan trappas upp ännu mer.

Våld ses som normalt

Utan kraftfullt motstånd från Demokratiska partiet och andra progressiva institutioner är riskerna också mycket stora att grundorsakerna till det politiska våldet blir allt värre. De senaste åren har amerikaner bevittnat stormningen av Kapitolium, två mordförsök mot Donald Trump, mordbranden mot Pennsylvanias guvernör Josh Shapiro, mordet på Minnesotapolitikern Melissa Hortman, och en rad andra liknande exempel. Undersökningar visar hur sådana attacker av allt fler amerikaner uppfattas som någonting normalt. De ser i dag politiskt våld som en alltmer skrämmande men oundviklig del av ett politiskt system som inte längre fungerar.

Våldet mot politiker har blivit så pass vanligt att många ser det som någonting oudvikligt. På bilden demokraten och Pennsylvaniaguvernören Josh Shapiros residens efter en mordbrand i april 2025. Shapiro med familj låg och sov när byggnaden antändes. Foto: Commonwealth Media Services via AP/TT

Den allmänna misstro som råder i USA i dag är slående: amerikaner ser alltmer negativt på politik och litar allt mindre på sina makthavare. Samtidigt är allt fler amerikaner offer för ökad ojämlikhet, utbredd fattigdom, bostadskris, dålig tillgång till sjukvård som de kan ha råd med och andra former av utsatthet. Och de har ytterst lite hopp om att politiker – varken demokrater eller republikaner – kan lösa dessa problem. Allt detta i ett land där vapen fortsätter att vara extremt lättillgängliga och sociala medier skapar nya risker för politisk radikalisering.

Mycket lite tyder alltså på att det politiska våldet kommer att minska. Snarare tvärtom. Så länge amerikanska politiker inte tar itu med dessa frågor och reparerar allmänhetens förtroende för demokratiska institutioner ser utvecklingen mycket mörk ut, påpekar experter. Att Vita huset i stället har valt att utnyttja detta kritiska läge för att anfalla politiska motståndare och överta mer makt bör ses som en allvarlig varning, inte bara om ökande politiskt våld utan också om det sårbara tillstånd som amerikansk demokrati i dag befinner sig i.