Asiens generation Z visar sin styrka

Singha Durbar i centrala Katmandu är en av de mest framträdande och viktigaste byggnaderna i Nepals huvudstad. Palatskomplexet från 1908 rymmer såväl regeringskansli som parlament samt de statliga radio- och tv-kanalerna.

Eller snarare rymde. I början av september – sedan regeringen förbjudit i princip alla sociala medier, demonstranterna ignorerat utegångsförbud och polisen dödat över 70 personer – satte rasande studentdemonstranter eld på Singha Durbar och andra historiska byggnader. Premiärministerns och andra politiska ledares hus vandaliserades.

Branden som förstörde kulturarvet Singha Durbar tändes av en djup frustration som har pyrt länge – missnöje med nepotism, korruption och en politisk kultur som många unga nepaleser anser har berövat dem deras framtid. För en generation som har vuxit upp med att ha kontakt med omvärlden stärkte försöket att digitalt tysta de unga bara deras beslutsamhet att göra sin röst hörd.

Sedan Nepal avskaffade sin 239 år gamla monarki och blev republik 2008 har landet haft 14 regeringar där tre partier turats om att styra. Landets politiska övergång har tagit tid och inget av partierna har lyckats bilda en regeringskoalition som gett någon stabilitet. Den enda märkliga stabila konstanten är att de tre partierna har turats om att själva skörda frukterna av makten, anser Indiens före detta ambassadör i Nepal, Rakesh Sood.  

Arga unga i Östtimor. När parlamentarikerna ville ge sig själva bilar utlöste det protester bland ungdomar i huvudstaden Dili i september 2025. Foto: Valentino Dariell De Sousa/AFP/TT

Ungdomsrevolternas centrum

Nepal brann i flera dagar innan protesterna upphörde sedan armén tagit kontroll över gatorna. Premiärminister KP Sharma Oli och hans regering avgick och president Ram Chandra Poudel upplöste parlamentet och utlyste nyval i mars 2026. På ett sätt som aldrig tidigare skådats i någon demokrati valde Nepals generation Z landets nästa ledare genom en virtuell omröstning på Discord, en amerikansk gratis meddelandeplattform som främst används av onlinespelare. Den 73-åriga före detta domaren i Högsta domstolen Sushila Karki, känd för sin hederlighet, svors in som tillfällig premiärminister och första kvinna på posten. Hon har lovat att överlämna makten när en ny ledare väljs.

Så såg det alltså ut i Nepal i september 2025. Liknande ungdomsrevolter har ägt rum nästan samtidigt både i Indonesien och Östtimor, liksom i Sri Lanka 2022, Pakistan respektive Thailand 2023, samt i Bangladesh 2024. Protesterna, ledda av studenter och ungdomar, har skakat alla dessa asiatiska länder de senaste åren. En röd tråd löper genom dem alla – kampen för att skrota det gamla systemet och sträva efter något nytt och rättvist.

Känslan är och har varit att de etablerade politikerna i de stora partierna har förlorat sin trovärdighet och att grundläggande förändringar måste ske.

– Varje land har sina särdrag, men jag ser gemensamma större drag under det senaste årtiondet – vacklande tillväxt, växande ojämlikhet, en demografisk ungdomsboom i kombination med hög ungdomsarbetslöshet, ökande mobil-, internet- och sociala medier-uppkoppling. Sammantaget har dessa faktorer lett till nya former av massprotester vid sidan av de etablerade partierna och deras plattformar, säger Srinath Raghavan, professor i historia och gästforskare vid National University i Singapore.

Arga unga i Indonesien. En student attackerar en polisbil sedan ett motorcykelbud körts ihjäl av polis i augusti 2025. Händelsen utlöste protester mot myndigheters och politikers maktmissbruk. Foto: Tatan Syuflana/AP/TT

Studentprotester är ett gammalt och världsomspännande fenomen. Men de ungdomsledda demonstrationerna runtom i framför allt Sydasien (Indien med omnejd) de senaste åren har haft en särskild kraft, och fått med sig andra samhällsgrupper. Väletablerade regeringar har störtats eller pressats hårt, och denna mycket tätbefolkade del av världen har nu blivit ett slags centrum för studentledda samhällsomstörtande revolter.

Region med många unga

De unga utgör en avsevärd kraft i regionen. Länderna har en stor andel unga bland sina invånare. Som jämförelse ligger nästan alla västeuropeiska länders medianålder en bit över 40 år, medan de i Sydasien är på mellan knappt 23 år (Pakistan) och 33 år (Sri Lanka), samt i Indonesien 31 år.

Den senaste tidens ökade protester väcker oro men också hopp, enligt en rapport från FN:s barnfond Unicef med analyser av unga människors protester i olika delar av världen. I rapporten konstateras att deras aktivism bottnar i att unga känner att de står utanför samhällsutvecklingen, och där olika politiska, ekonomiska eller miljömässiga faktorer utlöser protesterna. Dessa är oftast fredliga, men kan övergå i oroligheter, leda till splittring i samhället, våld och kränkningar av de mänskliga rättigheterna, samt störa ekonomin och offentlig samhällsservice som utbildning, sjukvård med mera.

Arga unga i Pakistan. Anhängare till den fängslade förre premiärministern Imran Khan har utmanat landets mäktiga armé och fått med sig andra samhällsgrupper. Foto: K.M. Chaudary/AP/TT

Det inger samtidigt hopp att ungdomarnas mobilisering beror på deras vilja att kräva förändring och presentera lösningar som kan skapa en bättre framtid, påpekas i rapporten. Protester, särskilt de som inte är våldsamma, kan också bidra till demokratisering, ökad öppenhet och att samhällen styrs bättre, enligt Unicefrapporten.

Internationella analyser har de senaste åren visat att äldre och yngre generationer har olika syn på demokrati som plattform för politiskt engagemang. Jämfört med äldre generationer har ungdomar blivit alltmer frustrerade över de demokratiska institutionernas brister.

Olika demokratisyn

I åldern 18–35 år föredrar 57 procent demokrati framför andra styrelseskick, jämfört med 71 procent av personer i åldern 56 och äldre, enligt en undersökning i 30 länder från 2023. Detta missnöje med demokratin kan ha samband med att unga i etablerade demokratier upplever att de känner sig ekonomiskt utestängda, och att unga i utvecklingsländer lever med fortsatt fattigdom och korruption. Frustrationen över demokratin kan leda till att ungdomar utövar sitt medborgarskap på ett annat sätt än vuxna, menar analytiker.

Arga unga i Bangladesh. Protester fick den despotiska premiärministern Sheikh Hasina på fall 2024. Nu försöker krafter i studentrörelsen vrida landet i islamistisk riktning. Foto: Rajib Dhar/AP/TT

Ungdomsprotesterna i sydasiatiska länder, som de senaste tre åren har störtat regeringarna i Sri Lanka, Bangladesh och Nepal, är dock inte ett bakslag för demokratin. Snarare visar de på krav att de folkvalda ska kunna ställas till svars, anser Indiens tidigare FN-ambassadör T S Tirumurti. Enligt honom utgör protesterna påminnelser om att dagens ungdomar kräver god samhällsstyrning och ekonomisk utveckling, och att de inte längre står ut med politiker som bara ser till sin egen nytta.

Lugnt i Indien – hittills

Trots sådan optimism medför förändringarna vissa risker. Det kommer att ta lite tid att bedöma hur situationen i Nepal utvecklas, och utsikterna i andra länder är blandade. I Sri Lanka har en ny, ung premiärminister i stor utsträckning stabiliserat situationen, men det är för tidigt att avgöra om den ekonomiska tillväxten och utvecklingen tar fart. Pakistan, där protesterna riktades mot den mäktiga militären, är fortfarande under arméns kontroll och det är ännu oklart när landets mest populära politiker Imran Khan kommer att friges.

I Bangladesh inväntar man i sin tur parlamentsvalet i februari 2026. Under tiden arbetar studenter med starka islamistiska kopplingar i den nuvarande övergångsregeringen hårt för att skriva om landets sekulära historia och författning, och föra Bangladesh i mer religiös riktning. Detta oroar stora delar av befolkningen liksom iakttagare utomlands.

Trots oroligheterna i länderna runt omkring Indien har regionens gigant hittills lyckats med att hålla sin enorma, yngre generation relativt tillfreds med tillväxten och utvecklingen i landet. Men med stigande förväntningar på ett bättre liv i alla samhällen är det en utmaning för de flesta nationer att hålla ungdomsgruppen nöjd och under kontroll.