Ryskt misslyckande i europeisk frontstat

De senaste åren har många präster i den inflytelserika moldavisk-ortodoxa kyrkan, som är underställd den rysk-ortodoxa, bjudits på resor till bland annat vallfärdsmål i Ryssland. Präster gavs också kontokort laddade med ansenliga summor mot att de skulle påverka sina församlingsmedlemmar i stundande val i Moldavien. De ofta djupt troende väljarna skulle förmås att rösta på proryska partier och de traditionella ”familjevärderingar” som dessa står för – i motsats till regeringens närmande till det påstått moraliskt förkastliga ”homovänliga” Europa.

Denna kampanj är bara ett exempel på hur republiken Moldavien, beläget mellan EU-landet Rumänien och det krigsdrabbade Ukraina, är en av de stater i Europa där det stora slaget mellan öst och väst nu utkämpas som hårdast. Detta gjorde sig påmint vid det senaste parlamentsvalet den 28 september 2025. Valet blev en hård kamp mellan den sittande EU-vänliga regeringssidan, lett av partiet PAS, och en politisk opposition bestående av mer eller mindre öppet proryska partier som är emot att landet blir medlem av Europeiska unionen.

Hybridkrig

Till den dramatiska inramningen bidrog Rysslands försök att direkt påverka valutgången genom sin omfattande hybridkrigskampanj. Denna involverade, utöver exemplet med kyrkan ovan, olaglig finansiering av ryskvänliga partier, massdesinformation, cyberattacker, omfattande röstköp och betalda iscensatta protester och huliganer. Ryssland spenderade betydande ekonomiska resurser för detta ändamål – enligt beräkningar från moldaviska myndigheter cirka 1,7 miljarder svenska kronor eller motsvarande 1 procent av Moldaviens BNP.

"Ett troende Moldavien" respektive "Ett Moldavien i Europa". Företrädare för den moldavisk-ortodoxa kyrkan har i sabmand med val spridit homofoba budskap, som detta från kanalen Sare şi Lumiña på appen Telegram.

Man använde avancerad teknik, inklusive kryptovalutafinansiering, desinformation med hjälp av AI-genererade videor, botnätverk och manipulation av sociala medier. Mindre än en vecka före valet grep dessutom polisen 74 personer i stora räder. De misstänks ha fått halvmilitär utbildning av ryska instruktörer i den serbiskkontrollerade delen av Bosnien i syfte att trappa upp situationen i Moldavien efter valet.

Man får inte heller glömma bort att Ryssland sedan mer än 3,5 år bedriver ett fullskaligt krig i Ukraina, vilket utgör en stor prövning även för det lilla grannlandet.

Syftet med den omfattande ryska inblandningen var inte bara att påverka valutgången. Sannolikt ville man också destabilisera Moldaviens demokrati, undergräva befolkningens tillit till landets institutioner och förhindra dess EU-integration. Så sent som i början på året iscensatte Ryssland en energikris i den moldaviska utbrytarrepubliken Transnistrien, som i praktiken fungerar som en egen stat stödd av Moskva (se bakgrund och karta härintill). Det ledde till dyrare el även i resten av Moldavien, något som den ryska propagandan och de proryska partierna inför valet skyllde på regeringen.

Den moldavisk-ortodoxa kyrkan lyder under den rysk-ortodoxa, som är allierad med Kreml. Den moldaviska grenens överhuvud, den så kallade metropoliten Vladimir, medaljerades 2019 i Moskva av sin namne president Putin. Foto: Kreml

Gav eko i Europa

Trots allt detta lyckades PAS segra med 50,2 procent av rösterna och säkrade fortsatt egen majoritet i parlamentet. På andra plats med 24,2 procent kom Patriotiska blocket, en sammanslutning av bland andra socialister och kommunister, som förespråkar närmare band till Ryssland för den tidigare sovjetrepubliken. Årets val följer på framgångarna för PAS i förra årets presidentval, då partiets kandidat, den sittande presidenten Maia Sandu, omvaldes för ytterligare fyra år. Då hölls också en folkomröstning om att skriva in landets strävan efter EU-medlemskap i konstitutionen, vilken godkändes av väljarna med minsta möjliga marginal.

Valresultatet, och det faktum att Moldavien lyckades motverka den starka ryska pressen, gav eko även i andra länder som befinner sig i en geopolitisk kamp mellan EU och Ryssland. Det var ingen tillfällighet att den moldaviska flaggan dök upp jämte den georgiska i de protester som har pågått i Georgiens huvudstad Tbilisi sedan det manipulerade parlamentsvalet i det landet för ett år sedan, och som nyligen tilltog efter lokalvalen den 4 oktober.

Valresultatet ger PAS ett tydligt mandat att fortsätta kursen mot EU-anslutning för Moldavien, som har status som kandidatland sedan 2022. Utan egen majoritet skulle PAS ha behövt en koalition med ett eller flera oppositionspartier som är minst sagt tveksamma till ett närmande till unionen. Detta hade försvårat och fördröjt nödvändiga reformer för att anpassa moldavisk lag till EU:s.

Med i EU 2030?

Det ambitiösa, möjligen överoptimistiska målet som den moldaviska regeringen har satt är att bli medlem i EU senast 2030, och listan över saker att göra framöver är lång. Regeringen i Chișinău måste upprätthålla takten med de reformer som behövs för anslutning till unionen. Det handlar bland annat om att stärka rättsstaten, bekämpa korruption och gradvis anpassa Moldaviens ekonomi till EU:s inre marknad.

PAS och president Sandu står också inför utmaningen att omvandla sina ambitioner för EU-integration till att omfatta hela nationen. Faktum är att varken Sandus valseger förra året, inklusive den i folkomröstningen eller PAS valvinst i år, hade kunnat säkras utan stödet från den stora moldaviska diasporan som bor och arbetar i EU-länderna. En majoritet av de väljare som bor i Moldavien röstade för de proryska alternativen och nej i folkomröstningen 2024. Det innebär att PAS måste vinna över många väljare inom landet som är osäkra på om EU-integrationen kommer att ge landet stabilitet och ökat välstånd.

En katt i den Moskvakontrollerade utbrytarrepubliken Transnistrien poserar vid ett monument föreställande ett ryskt stridsflygplan av typen Mig-19. Foto: Dmitri Lovetsky/AP/TT

Frustrationen över hög inflation, stigande levnadskostnader, arbetslöshet och fortsatt låg levnadsstandard för de flesta ökade missnöjet med PAS under de gångna fyra åren. Ett vanligt argument bland dessa väljare är att Moldavien bara skulle bli ”det fattigaste landet i EU”, vars uppgift skulle bli att leverera billig arbetskraft till de rikare länderna i Västeuropa.

EU behöver övertyga

Generellt har stödet för PAS varit lägre än för Sandu även inom diasporan vilket är ett dåligt omen för partiet inför presidentvalet 2028 då hon inte är valbar på grund av en begränsning i konstitutionen till två mandatperioder. Det säger sig självt att det inte är hållbart i längden att bygga sina valframgångar på väljare som inte permanent bor i landet.

Men det är inte bara de moldaviska politikerna som behöver leverera bättre för att EU-medlemskapet ska kunna bli verklighet. Även Bryssel behöver göra mer för att nå ut till befolkningen i stort och engagera civilsamhället i diskussioner om de reformer som behövs för att gå med i unionen och vad det skulle innebära. EU beslutade 2024 om en tillväxtplan för Moldavien värd motsvarande cirka 20 miljarder kronor. Det innehåller bidrag och fördelaktiga lån för att främja ekonomisk utveckling och reformer, och det är bråttom att resultaten av denna plan blir synliga för befolkningen i Moldavien.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen (t v) på besök hos president Maia Sandu. Moldaviens regering hoppas på snabbt EU-medlemskap, men landets delning är en svår fråga. Foto: Aurel Obreja/AP/TT 

Bryssel kan också hjälpa till genom att infria sitt löfte om att inleda anslutningsförhandlingar med Moldavien. Problemet är bara att Europeiska rådet (EU:s stats- och regeringschefer) för detta behöver enhällighet mellan de 27 medlemsstaterna. Men Moldaviens ansökan är kopplad till Ukrainas och blockeras därför av Ungerns veto mot att inleda anslutningsförhandlingar med regeringen i Kiev.

Moldaviens väg framåt kompliceras ytterligare av den olösta konflikten med den Moskvastödda separatistregionen Transnistrien, där Ryssland har trupper. Även om EU inte formellt kräver en lösning för att Moldavien ska få bli medlem i unionen, innebär den situation som råder betydande utmaningar för Moldaviens styrelseskick, rättsstat och säkerhet inför ett kommande EU-medlemskap. En plan för en lösning på konflikten måste därför till. Men om det blir en förutsättning för anslutning till unionen att Moldavien inte längre ska vara delat, kommer det i praktiken att ge Moskva, med sitt dominerande inflytande i regionen, veto mot landets EU-medlemskap.

Presidentvalet i september 2025. De flesta moldavier som bor i landet röstade på proryska partier, till skillnad från de många väljare som bor utomlands. Foto: Vadim Ghirda/AP/TT

Trots det bakslag som resultatet i parlamentsvalet innebär kommer inte Ryssland att sluta försöka kontrollera Moldavien. Moskvas övergripande mål att återupprätta Ryssland som en stormakt inom ramen för de tidigare sovjetiska gränserna och att motverka och EU:s (och Natos) utvidgning i Europa kvarstår. Emellertid kommer Ryssland att behöva ändra taktik i Moldavien, där Moskva de tre senaste åren har fokuserat på att påverka olika val.

Det är också värt att notera hur Ryssland trots det pågående kriget i Ukraina, med de belastningar på den ryska ekonomin som detta medför, har råd att satsa enorma resurser på att försöka påverka valutgången i Moldavien.

Det lilla landet har fungerat som ett laboratorium för rysk valmanipulation. De erfarenheter som detta har gett kommer att kunna användas även i andra länder inom det före detta sovjetiska området som inom kort ska gå till val och vars utgång Ryssland vill påverka. Detta gäller i första hand Armenien som ska hålla parlamentsval i juni 2026. Till skillnad från Moldavien är Armenien bara i början av en osäker integrationsprocess med EU. De armeniska myndigheterna är därför sannolikt inte lika väl rustade att motverka det ryska trycket i samband med valet.