Rumänien vänder det gamla gardet ryggen

Europa kan andas ut – i alla fall ett tag. Trumpanhängaren George Simion från det högerextrema partiet AUR förlorade andra omgången i det rumänska presidentvalet. I stället vann den liberala och EU-vänliga kandidaten Nicușor Dan med cirka 53 procent av rösterna. Valet genomfördes med rekordhögt valdeltagande på 65 procent.

Simion erkände sig besegrad men uppmanade samtidigt sina väljare att "forsätta ta kampen mot systemet". Han har också antytt att det förekom valfusk.

Nu vilar ett tungt ansvar på den oberoende kandidaten Nicușor Dan att leverera på sina löften om minskad korruption och att återupprätta förtroendet för demokratin i Rumänien. Troligvis kommer extremhögern med Simion i spetsen nu göra allt i sin makt för att få honom att framstå som del av det politiska etablissemang som rumänerna är trötta på. Ryssland, som visat stort intresse för rumänska val, hjälper gärna till. 

Egentligen skulle Rumäniens president ha valts i november förra året. Men två dagar före den avgörande andra valomgången underkände författningsdomstolen hela valet. Skälet var att den högerextreme kandidaten Călin Georgescu, som fick flest röster i valets första omgång, anklagades för att med stöd av Ryssland manipulera valrörelsen genom en enorm Tiktok-kampanj. Dessutom diskvalificerades Georgescu från att ställa upp i kommande val. Att valet stoppades är kontroversiellt och saknar motstycke i ett demokratiskt land i Europa.

Händelsen präglade den politiska debatten inför söndagens val, den andra och avgörande omgången sedan hela valproceduren fick göras om. Simion lovade att utse Georgescu till premiärminister om han skulle vinna. Han fick draghjälp av flera namnkunniga nationalister – exempelvis USA:s vicepresident JD Vance, som i sitt ökända tal i februari på säkerhetskonferensen i München använde det inställda valet i Rumänien som ett exempel på hur Europas makthavare, enligt hans uppfattning, har slutat lita på sina egna befolkningar.

Stort missnöje

Positionerna i det rumänska valet har känts igen: Västvänliga krafter som ställs mot självutnämnda patrioter, och etablissemanget som målas upp som fiende till vanligt folk som vill ha det bättre. Men missnöjet med de etablerade partierna har länge varit stort i landet. 

Den högerextreme Călin Georgescu (t h) fick se sin kandidatur stoppad, men den ideologiske likasinnade George Simion (t v) lovade att göra honom till premiärminister om han skulle vinna presidentvalet. Foto: Vadim Ghirda/AP/TT

Trots att Rumänien har ett flerpartisystem är det bara två partier – det liberala PNL och det socialdemokratiska PSD – som fram till 2020 i princip dominerade det politiska landskapet efter kommunismens fall 1989. Båda partierna har varit positiva till europeiskt samarbete och integration.

En annan sak de har gemensamt är återkommande korruptionsskandaler. Och oavsett vilka som suttit i regering har samhället haft stora problem med så kallad klientelism: att politiska lojaliteter och röster har bytts mot tjänster, anställningar eller ekonomiska fördelar. Det har skapat djup misstro gentemot det politiska etablissemanget. 2017 försökte den PSD-ledda regeringen i princip avkriminalisera korruption. Det ledde till de största protesterna i Rumänien sedan kommunismens fall.

Rumänien gick med i EU 2007, och landets ekonomiska tillväxt har varit en av de högsta inom unionen sedan dess. Tillväxten har bidragit till ökad levnadsstandard och minskad fattigdomen, men det är mycket stora klyftor mellan stad och landsbygd. BNP per person i huvudstaden Bukarest är 190 procent av EU-genomsnittet och högre än i Stockholm, Paris och Berlin. I kontrast har regionen Nord-Est, en av de fattigaste i landet, en BNP per person på motsvarande cirka 115 000 kronor – knappt hälften av genomsnittet i EU. 

En kvinna på ett valmöte i Bukarest visar hur hon ser på Călin Georgescus förhållande till Rysslands president Vladimir Putin. Foto: Andreea Alexandru/AP/TT

Därtill finns den avgörande ryska faktorn. Rumänien är en geopolitiskt viktig måltavla för Ryssland av flera skäl. Landet är strategiskt beläget längs Natos östra flank och har en flygbas som snart är den västliga försvarsalliansens största militära anläggning i Europa. Landet är också en av sex kuststater vid Svarta havet och därmed centralt för att strategiskt motverka Ryssland. Rumänien har därtill under Ukrainakriget fyllt en viktig roll som transitland för militärt stöd till regeringen i Kiev – samt självt gett militärt stöd för motsvarande cirka 4 miljarder kronor. Rumänien gränsar också till det lilla, rumänsktalande Moldavien, en före detta sovjetrepublik som Ryssland anser tillhöra sin intressesfär och sannolikt ligger högt på Moskvas lista över länder att återerövra efter Ukraina.

Rysk Tiktok-hjälp

Den ryska verktygslådan för att destabilisera och påverka andra länder är väl utbyggd och sofistikerad, och har förfinats under flera årtiondens när man använt den mot länder över hela världen. Ryssland använder sig av ofta av desinformationsinsatser i sociala medier, cyberattacker och sabotage. Målen är generellt att motverka liberala krafter och försvaga demokratiska institutioner. Genom rädsla, splittring och autokrati blir länder svagare och lättare att kontrollera.

Rumänsk trumpism. Anhängare till Călin Georgescu demonstrerar utanför regeringskansliet i Bukarest. Foto: Vadim Ghirda/AP/TT

Generellt är Moskva skickligt på att identifiera och spä på enskilda länders redan förekommande inrikespolitiska och socioekonomiska konfliktlinjer. I Rumänien har rysk desinformation därför fokuserat på att underblåsa social frustration kring ekonomisk ojämlikhet och skepsis gentemot EU, Nato och stödet till Ukraina.

Tiktok är i Rumänien ett utmärkt verktyg för att effektivt sprida sådana budskap. I början av 2024 användes plattformen av 9 miljoner rumäner, nästan halva landets befolkning. Veckorna förde det ordinarie valet i november började Călin Georgescu, tidigare i princip okänd i politiken, plötsligt dyka upp allt oftare på Tiktok. Hans kärnbudskap var nationalism och etablissemangskritik. Han använde flitigt Rumäniens stöd till Ukraina som en symbol för vad han ansåg vara landets underkastelse gentemot västliga intressen. I ett av Georgescus mest gillade klipp på Tiktok berättar han att ukrainska barn får tre gånger mer pengar av Rumäniens regering än rumänska barn. Att det var ett falskt påstående spelade mindre roll, klippet nådde 5 miljoner personer ändå.

Enligt dokument från landets underrättelsetjänst deltog över 25 000 konton i kampanjen som spred Georgescus material och budskap. I många fall kontaktades influerare av låtsasföretag för att marknadsföra en icke namngiven ”idealkandidat”, mot en ersättning på motsvarande drygt 800 kronor per 20 000 följare. Trots vad som måste ha varit en omfattande och dyr kampanj rapporterade Georgescu officiellt inga kampanjutgifter alls till valövervakningsmyndigheten.

Låsning i Europa

Som alternativ till Georgescu, Simion – och Putin – fanns det som också till sist blev segraren i valet, matematikern Nicușor Dan. Han lanserades som en oberoende kandidat och borgmästare i Bukarest, med fokus på antikorruption och proeuropeiska värden. Han fick 21 procent av rösterna i första omgången, och när nästan alla röster räknats 54 procent i den andra. Etablissemangskritiken har Nicușor Dan gemensamt med sina motståndare: han har upprepade gånger betonat sin avsikt att förbli oberoende och har uttryckt att han inte hinner med eller är intresserad av partipolitik.

Den Europavänlige Nicușor Dan (t v), som även han vänder sig bort från de traditionella politiska partierna, vann till slut över George Simion. Foto: Andreea Alexandru/AP/TT

Simion fick vad det verkar inte samma draghjälp på Tiktok som Georgescu, men han följer den populistiska handboken. Simion förnekar själv att han är prorysk men har samtidigt en prorysk ledares i princip alla kännetecken. Han kallar sig för trumpist och tycker att Italiens högernationalistiska premiärminister Georgia Meloni är “en hjälte”. Under valrörelsen lånade han sina förebilders metoder och retorik, inklusive trumpska slagord som Make Romania Great Again. Simions politiska plattform fokuserar på att försvara landets självbestämmande, utmana EU:s auktoritet vid behov och motsätta sig inblandning i Ukraina.

Även om det blev Nicușor Dan som vann valet, behöver EU förhålla sig till en förändrad inrikespolitisk dynamik i Rumäninen. Landets befolkning är trött på etablissemanget och om Dan misslyckas med att övertyga Rumäniens medborgare om att han inte är en del av det väntar en stärkt Simion i nästa val. Det sista som Kiev – och Bryssel – behöver är ytterligare ett EU-land som, precis som Ungern och delvis Slovakien, hindrar stöd till Kiev, sanktioner mot Moskva, samt lamslår processen att föra Ukraina och Moldavien närmare EU. För Ukraina skulle det ha inneburit att man skulle vara omringad av Ryssland, den ryska lydstaten Belarus, och fyra EU-länder varav tre skulle styras av proryska regeringar.

Den 72-åriga Constanta Maslina utökar sin magra inkomst med att skörda rädisor. På den fattiga landsbygden känner sig många svikna av etablissemanget. I Maslinas by röstade nästan hälften på Georgescu i fjolårets första valomgång. Foto: Daniel Mihailescu/AFP/TT

EU står inför stora utmaningar såväl internt som externt, med ett alltmer militaristiskt och aggressivt Ryssland och ett opålitligt och instabilt USA. Då behövs enighet kring att snabbt och beslutsamt genomföra stora reformer på områden som den inre marknaden, unionens utvidgning mot fler medlemsländer och den gemensamma försvars- och säkerhetspolitiken.

Dans vinst garanterar att Rumänien för sådana värden ett tag till, men frågan är hur länge.

Fotnot: Texten publicerades ursprungligen den 15 maj och har uppdaterats den 20 maj efter Dans valseger.