Mörka moln över nygammal konflikt

President Trump och nyckelpersoner i hans administration, samt ledare från Kina, Europa och länderna vid Persiska viken, har den senaste veckan försökt ge indiska och pakistanska ledare kloka råd om att visa återhållsamhet och sänka den stigande temperaturen i sina relationer.

Likväl valde Indien natten till onsdagen lokal tid att svara militärt med angrepp från luften mot en rad platser i Pakistan, däribland den pakistanska delen av det omtvistade Kashmir. Indien påstod att svaret varit återhållsamt och att målen var noga utvalda platser varifrån "terrordåd mot Indien har planerats och styrts". Pakistan svarade genast med beskjutning in i den indiskkontrollerade delen av Kashmir, och sade sig ha skjutit ner flera stridsflygplan.

Den nuvarande spänningen mellan länderna uppstod den 22 april när terrorister från en tidigare okänd grupp, Motståndsfronten, dödade 26 turister (24 indier och två utlänningar), mestadels hinduer, i Pahalgam, en pittoresk dal i det Indienkontrollerade Jammu och Kashmir.

Enligt Indien är Motståndsfronten en fasad för Lashkar-e-Taiba, en organisation som är terrorstämplad av FN och som Pakistan beskylls för att elda på för att utföra terroristattacker i Kashmir och andra platser i Indien.

Kung valde Indien

Kashmirfrågan har plågat relationerna mellan Indien och Pakistan ända sedan Storbritannien lämnade sina kolonier i regionen 1947. Då delades den så kallade subkontinenten i ett muslimskt dominerat Pakistan (där även Bangladesh ingick fram till 1971) och ett sekulärt Indien med hinduisk majoritet.

Turismen är viktig för den indiskkontrollerade delen av Kashmir. En populär aktivitet är att åka båt på Dalsjön i staden Srinagar. Foto: Mukhtar Khan/AP/TT

Jammu och Kashmir var ett av de 565 furstendömen som vid delningen fick välja mellan att stanna kvar i Indien eller ansluta sig till Pakistan. Frågan blev snabbt våldsam och en tvistefråga mellan de båda nya staterna. Den hinduiske kungen (maharadjan) över området valde Indien medan Pakistan också hävdade sin rätt till det muslimska området (se bakgrund härintill). Strider följde, och Pakistan lyckades hålla fast vid ungefär en tredjedel av området tills FN ingrep och fryste tvisten tills vidare.

Där står vi än i dag. Den nuvarande så kallade kontrollinjen delar Kashmir mellan de båda länderna (och en mindre del som kontrolleras av Kina).

Den senaste väpnade striden mellan de två ärkefienderna ägde rum under den så kallade Kargil-konflikten 1999, då Indien drev tillbaka den pakistanska armén som hade överträtt gränsmarkeringen. Regeringen i Islamabad beskylls sedan dess av Indien för att i stället använda sig av gränsöverskridande terrorism till stöd för kashmirisk frihetskamp.

Indiska krav på hämnd

Indiens premiärminister Narendra Modi har sedan attacken i april haft möten med sina viktigaste regeringskollegor, armén och rådgivare för att bedöma den uppkomna situationen. Den ilska och frustration som våldsdådet har lett till i Indien har krävt ett kraftfullt svar mot Pakistan för att lära grannlandet en läxa som det inte glömmer i första taget. Svaret såg ut att dröja, men kom till sist. Frågan nu är om konflikten kommer att trappas upp ytterligare. Omvärlden vill knappast ha ännu en väpnad större konflikt att hantera, utöver kriget i Ukraina och Gaza.

Turistmassakern i Pahalgam har fördömts av många världsledare, men ingen har gett Pakistan skulden för attacken. Till Indiens frustration lyckades Pakistan, som för närvarande sitter i FN:s säkerhetsråd, också stryka namnet Lashkar-e-Taiba från den resolution som antogs för att fördöma attacken.

Hotar strypa floder

Det såg ut som om Indien – före tisdagens militära anfall – ville balansera hemmapublikens förväntningar på vedergällning mot den internationella uppmaningen att agera ansvarsfullt, och man valde först icke-militära alternativ för att straffa Pakistan. Båda länder stoppade resandet och handeln mellan de två länderna samt stängde sina luftrum. Indien har också hotat med att strypa vattenflödet i floder som löper till grannlandet.

Om nu Pakistan låg bakom terrorattacken i Pahalgam finns det flera skäl till det, hävdar indiska experter. En viktig anledning är att Indien, åtminstone enligt den officiella bilden, på senare tid har skapat en någorlunda normal situation i den annars så våldsdrabbade området. Nästan 4 miljoner indiska turister och över 37 000 utlänningar uppges ha besökt Kashmir förra året, något som ska visa på hur läget har förbättrats. I det sammanhanget framförs också att den lokala turistindustrin och ekonomin har fått nytt liv och att fler kashmirier därmed skulle ha blivit intresserade av att bevara denna normalitet – och på samma sätt fått mindre anledning att elda på Kashmirkonflikten och stödja Pakistan.

I Indien har många velat se ett hårt svar mot Pakistan. Här protesterar indiska muslimer i staden Guwahati mot terrorismen som drabbat deras hinduiska landsmän. Foto: Anupam Nath/AP/TT

Sharat Sabharwal, tidigare indisk ambassadör i Pakistan, ser även ett annat skäl. Han anser att också regeringen i Islamabad har velat normalisera situationen i Kashmir, men att det akuta läge som nu uppstått i ett annat område, den sydvästliga provinsen Baluchistan, har ändrat på det.

Baluchistan, rikt på fossilgas och med stora gruvfyndigheter, är oerhört viktigt för Pakistan. Provinsens betydelse har ökat ytterligare på senare år eftersom den Pekingfinansierade så kallade ekonomiska korridoren mellan Kina och Pakistan går genom området söderut till hamnen i Gwadar. Projektet beräknas kosta motsvarande omkring 600 miljarder kronor och är den största pågående utländska ekonomiska satsningen i ett land som är i enormt behov av utländska investeringar.

Hökaktig pakistansk ton

Provinsen har varit orolig i årtionden eftersom många baluchier anser att de berövas vinster från det naturresursrika området och vill ha självständighet från Pakistan.

De senaste månaderna har våldsnivån ökat markant i Baluchistan. Ett persontåg kapades av rebeller förra månaden, vilket ledde till fler än 30 människors död och utdragna förhandlingar för att lösa problemet. Situationen har skapat missnöje i Kina som har ökat trycket på den pakistanska armén att garantera säkerheten eftersom det enorma infrastrukturprojektet försenas.

– Pakistan vill skylla på Indien och avleda fokus från sitt eget misslyckande i Baluchistan till Kashmir, hävdar exambassadören Sabharwal.

En rad terrordåd med utpekad pakistansk koppling har ägt rum i Indien. I ett av de mer spektakulära angreps bland annat det klassiska lyxhotellet Taj Mahal (bilden) i Bombay (Mumbai) 2008. Attacken krävde 175 liv. Foto: David Guttenfelder/AP/TT

Det ska sägas att Pakistan förnekar inblandning i dådet i Pahalgam liksom stöd till terrorister över huvud taget. Landet har föreslagit en oberoende utredning av händelsen och varnat för att den i själva verket kunde ha skett på New Delhis initiativ för att motivera ett indiskt anfall.

Bedömare noterar samtidigt en skarpare ton från högsta ort i Pakistan i Kashmirfrågan, en ton som kan tolkas som uppmuntran till väpnad kamp. Pakistans arméchef general Asim Munir, som av många ses som landets mäktigaste person, har på senare tid gjort hökaktiga offentliga uttalanden. I februari sade Munir att Pakistan är redo för ”ytterligare tio krig” om Kashmir om det skulle behövas. Och bara fem dagar före dådet i Pahalgam underströk Munir att muslimerna i Pakistan skiljer sig från hinduer på alla sätt, samt att hans land ”aldrig kommer att överge kashmirierna i deras heroiska kamp mot indisk ockupation”.

Besvikelse mot Trump

Pakistan har haft stora ekonomiska, politiska och strategiska utmaningar de senaste åren, men Indien har ändå inte lyckats isolera landet helt på världsarenan, eftersom ingen vill behöva hantera en kollapsad kärnvapenstat. Denna risk kan förklara det som indiska experter nu upprört ser som västerländskt hyckleri: att väst vägrar att gå hårt åt Pakistan fastän landet enligt indisk uppfattning fortsätter att uppmuntra till terrorism. Indierna har särskilt riktat sin ilska mot EU, men deras frustration beror framför allt på att USA inte har ställt sig bakom New Delhi på ett kraftfullt sätt.

Under sin första mandatperiod drog Donald Trump in det militära stödet till Pakistan, men under den andra har han varit generös i det avseendet. Trots den allmänna frysningen av amerikanskt bistånd i världen har Trump beviljat motsvarande 50 miljarder kronor i säkerhetsrelaterade undantag till Pakistan, och godkänt omkring 4 miljarder kronor för underhåll av landets amerikansktillverkade stridsflygplan.

Pakistans arméchef general Asim Munir (med mikrofon i hand) har på sistone gjort hårda uttalanden om Kashmir. Foto: Pakistans försvarsmakt/AP/TT

USA:s president har sagt att både Indien och Pakistan är hans nära vänner och att han vill överlåta åt dem själva att lösa sina meningsskiljaktigheter – utan att kriga, en linje han upprepade även efter den militära upptrappningen.

Att USA på dessa sätt efter terrordådet inte tog större parti för Indien både överraskade det politiska etablissemanget i New Delhi och gjorde det djupt besviket.

För en nationalistisk ledare som Indiens premiärminister Narendra Modi blev det svårt att inte vidta några åtgärder mot Pakistan. Den valda vägen innebär en utmaning. Indiens anfall är ett synlig och tydligt svar som kan göra den indiska allmänheten nöjd. Samtidigt kan det leda till att konflikten trappas upp till det regelrätta krig som alla vill undvika.

Inför anfallet diskuterades därför om Indiens svar mot Pakistan i stället skulle kunna genomföras i det fördolda på något sätt. Nu vet vi att det inte blev på det sättet.

Fotnot: Den ursprungliga artikeln, publicerad den 6 maj, har uppdaterats efter Indiens anfall.