Kina kliver fram när USA för krig mot forskning

Bland de omvälvningar som skett i USA sedan Donald Trumps tillträde som president finns de enorma statliga nedskärningar som har inletts i forskningssektorn. Universitet har tvingats att dra ner sina institutioner och begränsa antagningar till master- och forskarprogram. Forskare vars löner finansieras av federala bidrag har försatts i limbo. Dråpslagen som riktats mot akademin är så pass betydande att vetenskapsmän och andra inblandande talar om total ”förstörelse” av den amerikanska forskningssektorn.

Listan över federala forskningsfinansiärer som påverkas av nedskärningarna är lång. Den statliga biståndsmyndigheten USAID, som är under avveckling, är en av USA:s största finansiärer för utvecklingsstudier. Denna verksamhet har nu decimerats. Trumpadministrationen har också tvingat fram massavskedningar hos flera forskningsmyndigheter.

National Institutes of Health (NIH), världens största statliga finansiär av biomedicinsk forskning, tvingades i februari att minska sitt forskningsstöd med motsvarande 22 miljarder kronor. Som om detta inte vore nog har en rad statliga universitet fått bidrag indragna med hänvisning till påstått bristande arbete mot antisemitism.

Ytterligare tapp

I maj har Trump dessutom lagt fram ett förslag till budget för 2026 som, om den går igenom, skulle innebära en halvering av finansieringen för myndigheten National Science Foundation (NSF), som stödjer mycket forskning, och en nästan lika stor minskning för NIH.

Domstolsförfaranden har inletts mot Vita husets beslut men mycket pekar på att den statliga forskningsbudgeten kommer att minska betydligt i år och att större tapp är att vänta framöver.

Protest i Morgantown, West Virginia, mot nedskärningar inom en av många myndigheter i USA, National Institute for Occupational Safety and Health, som forskar om säkerhet på arbetsplatser. Foto: Gene J Puskar/AP/TT

in Nedskärningarna kommer samtidigt som Kina stärker sin ställning som forskningsnation och på allvar utmanar USA.

Den 1 april, samtidigt som utvecklingen ovan utspelade sig i USA, publicerade Kommunistpartiets tidskrift Qiushi ett tal av president Xi Jinping. I talet, som gavs under det senaste så kallade nationella mötet för teknologi och vetenskap i juni 2024, är budskapet är tydligt: Kinas mål är att bli världsledande vetenskaplig stormakt 2035. Under samma möte konstaterade Xi Jinping att Kina som ledande forskningsnation även ska ha globalt inflytande genom att fortsätta satsa på forskning, utbildning och att attrahera talanger runtom i världen.

När statsmaktens högsta organ Nationella folkkongressen samlas varje år ger det en inblick i landets politiska prioriteringar. Det senaste sammanträdet i mars i år var en uppvisning i hur Kina vill stärka sin position som forskningsnation: 10 procents ökning i investeringar till vetenskap och teknologi och 5 procent mer till utbildning. Dessutom sjösatte man en fond för teknikutveckling som väntas dra till sig omkring 1 300 miljarder kronor över en 20-årsperiod.

Om Kina kommer att nå sina ambitioner är förstås inte säkert, men målsättningen är tydlig.

Kunskapsflykt kan gynna Kina

Och när Kina har för avsikt att gå framåt finns det alltså tecken på att USA går bakåt. Konsekvenserna av Trumpadministrationens attacker på forskning har inte låtit vänta på sig. I en enkät publicerad av den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature angav 75 procent av de tillfrågade forskarna att de överväger att lämna USA med sikte på främst Kanada och Europa. En del kända forskare har redan tagit beslutet att flytta. Europeiska forskningsrådet har dubblat sitt bidrag till amerikanska akademiker som väljer att flytta till Europa, och EU arbetar på att ta fram ett särskilt talangvisum.

Manifestation vid Harvard-universitetet mot de krav som ställs av Vita huset om lärosätenas forskning och lärosätenas påstått otillräckliga arbete mot antisemitism. Foto: AP/TT

Kina har sedan länge ett program för att rekrytera lovande amerikanska forskare, och risken finns att USA förlorar väletablerade experter även till Kina.

På längre sikt kan USA:s nedskärningar komma att snabba på Kinas övertag gentemot USA. Caroline Wagner, känd expert på vetenskapspolitik, skrev redan 2023 att Kina nu har nått i kapp USA som forskningsstormakt på alla plan förutom i hur mycket man spenderar på forskning och utveckling (FOU).

I det senaste Nature Index – som räknar antalet artiklar som har publicerats i världens främsta akademiska tidskrifter – är så många som nio av tio av världens främsta forskningsinstitut baserade i Kina (Harvarduniversitetet är det enda amerikanska lärosäte som kvalar in bland de tio främsta). Enligt Leiden University Rankings, en annan respekterad rankning av forskningskvalitet, åtnjuter Kina en närmast hisnande ledning i ämnen som fysik, teknik, datorvetenskap och matematik.

Nu kan Kina snart komma att passera USA även i hur mycket man spenderar på forskning, vilket kan leda till ytterligare stärkt ställning gentemot ärkerivalen i väst. Nya siffror från OECD visar på att Kina 2023 tog stormsteg mot att närma sig USA:s nivåer, och gapet mellan dem har förmodligen fortsatt att minska därefter. Även om merparten av amerikansk FOU finansieras av företag kan omfattande nedskärningar i offentliga medel leda till att Kinas forskningsbudget går om USA:s.

Fördelar och risker med Kina

Det ska sägas att det finns fördelar med att Kina går framåt som forskningsnation. Kinas framsteg kan bidra till att hitta svar på globala problem som rör allt från klimatförändringar till cancerbehandling. Många av framtidens lösningar på världsomspännande utmaningar kommer att tas fram i Kina eller i samarbete med Kina. Till exempel togs test-kiten som användes på flygplatser under covid-19-pandemin fram av kinesiska forskare vid Oxfords forskningscenter i Suzhou.

Odemokratiska ideal kan sätta sin prägel på internationell forskning. Rysslands president Vladimir Putin diplomeras vid det kinesiska toppuniversitetet Tsinghua 2019 i närvaro av kollegan Xi Jinping. Foto: Kenzaburo Fukuhara/AP/TT

Något annat som kan få positiva vetenskapliga effekter globalt är Kinas allt större satsningar på grundforskning. Den typen av studier ägnar sig åt långsiktig och undersökande forskning som historiskt har legat till grund för avgörande uppfinningar som internet, covid-vaccin och gps. Företag, som står för merparten av världens FOU, drar sig dock för att investera stora summor på den typen av verksamhet eftersom risken är stor att den inte blir lönsam inom rimlig tid. Att Kina satsar och bidrar till en allt större andel global grundforskning kan därför sannolikt vara positivt för världen.

Men det finns en mörkare sida med Kinas framsteg. En fara som redan diskuteras flitigt på universitet och tankesmedjor världen över är hur teknik med dubbla användningsområden kan stärka Kinas militära makt, inte minst med tanke på regimens uttalade strategi att integrera den militära sektorn med civil forskning.

Pekings påverkan

Samtidigt finns mindre synliga men möjligen än mer långtgående konsekvenser. Hela det globala forskningssystemet har vuxit fram under en tid av relativ öppenhet, där den ledande nationen på området – USA – också har varit en av de främsta demokratierna. Kinas framfart, med Pekingregimens skilda syn på mänskliga rättigheter, akademisk frihet och politisk styrning av forskning, kan därmed få betydelse för hur och vad man forskar om runtom i världen.

Det finns redan exempel på att regeringen i Peking försöker bedriva sådan påverkan världen över. Kina har, som en del av den stora internationella infrastruktursatsningen Sidenvägsinitiativet (Belt and Road Initiative, BRI), etablerat flera större universitetsallianser med syftet att främja internationella samarbeten. Dessa ger Peking möjlighet att sprida sina idéer kring hur forskning bör bedrivas.

Flera statliga tankesmedjor, som förväntas följa och stödja politiska mål, har etablerat forskningscentrum utomlands. En av dem är Fudans utvecklingsinstitut, med det uttalade syftet att påverka utländska studier om Kina utomlands, som har etablerat forskningscenter i Norge, USA, Mexiko och Nya Zeeland. Peking kan också genom sin ledande roll i globala forum som FN:s klimattoppmöten diktera forskningsagendan. Som en allt starkare forskningsnation är det troligt att denna utveckling bara kommer att förstärkas.

Kinesiska AI-verktyget Deep Seek slog världen med häpnad. Foto: Andy Wong/AP/TT

Omdanande framtida innovationer

USA:s starka ställning som forskningsnation – understödd av en robust nationell infrastruktur med generösa statliga bidrag, har lagt grunden för några av de samhällsomdanande innovationer som redan nämnts, som internet, covid-vaccin och AI.

Om brain drain och nedskärningar inom forskning med tiden resulterar i att USA:s ställning på området dalar och Kina tar över ledartröjan, skulle det inte bara innebära att gravitationspunkten för den globala forskningen kan skifta mer mot Kina. Det kan också leda till att Kommunistpartiet med Xi Jinping i spetsen kommer att ha mer att säga till om hur forskning ska bedrivas i världen.

Det innebär också att vi måste förbereda oss på att nästa stora genombrott inom forskning och innovation kan komma att ske på Tsinghua-universitetet eller Kinesiska vetenskapsakademien i stället för på Harvard eller Stanford. Många häpnande till exempel när Deep Seek – vars forskargrupp är kopplad till det världsledande Zhejiang-universitetet – i början av 2025 utmanade de stora AI-bolagen i USA med sin nya modell för så kallad generativ artificiell intelligens.

Samhällsomdanande innovationer är inte bara stora källor till välstånd utan skapar också ofta i någon mån nya världar. Vi bör därmed vara beredda på att den värld som väntar alltmer kan komma att präglas av Kina.