Trumpbeundrares seger i Polen skakar Europa

För dagens liberala regering i Polen blev valutgången en chock, inte minst eftersom den första valprognosen pekat på en knapp seger för dess kandidat, huvudstaden Warszawas borgmästare Rafał Trzaskowski. Hur splittrat landet i dag är visar tydligt en politisk karta över landet. Det var landsbygden och landets mindre och medelstora städer samt regionerna i östra delen av Polen som gav segern åt Karol Nawrocki.

Han framställs som oberoende men lanserades av det högerpopulistiska partiet Lag och rättvisa, som under sin tid vid regeringsmakten fram till 2023 gjorde sitt land till något av EU:s svarta får. I samtliga stora städer segrade däremot Trzaskowski. I sin hemstad fick han närmare 70 procent av rösterna och på sina håll mer än så.

Mörkt förflutet

Karol Nawrocki fick dock inte ens 30 procent av rösterna i sin hemstad, Gdansk. Där visste väljarna mellan vilka två personer valet stod. I Gdansk låg nämligen skuggorna från Nawrockis förflutna täta över honom inför valet. Oberoende journalister har varit obarmhärtiga när de grävt fram en rad skandaler från hans bakgrund. De har avslöjat att Nawrocki deltog tillsammans med kända brottslingar i fotbollshuliganers organiserade våldsamma kamp mellan sig på öppet fält utanför Gdansk, att han hade som ”bisyssla” att leverera prostituerade när han under sin studenttid tjänstgjorde som vakt på hotell Grand i Sopot, samt hur han förmodligen för en spottstyver lurat sig till en äldre mans lägenhet.

Nawrocki vann på landet. Foto: Czarek Sokolowski/AP/TT

I de regioner av landet där Nawrocki segrade stort har dock allt detta runnit av honom som vattnet på en gås. I landet som helhet segrade han enbart i sex regioner medan Trzaskowski vann i hela tio. Men det räckte. Den geografiska skillnaden är enorm: samtliga län där Nawrocki vann finns i östra Polen (se karta härintill).

Kanske är det överraskande för många att Nawrocki attraherade så många av de yngre manliga väljarna: i åldersgruppen 18–29 år röstade en majoritet på honom. Bland kvinnor i samma ålder föredrog däremot de flesta Trzaskowski. Det var dock helt i linje med hur dessa unga manliga väljare i första valomgången valde att rösta på de extrema högerkandidaterna Sławomir Mentzen och Grzegorz Braun, som båda är uttalade antisemiter, motarbetar hbtq-personers rättigheter och är fullständigt emot abort. (I Polen hålls presidentval i två omgångar, där de två kandidater som fått flest röster i den första omgången möts i en andra.)

Rättsväsende och abort

Det ska tilläggas att valdeltagandet med närmare 72 procent var rekordhögt för presidentval. Bara en gång i Polens historia sedan 1989 har det varit högre. Det var vid 2023 års parlamentsval då Lag och rättvisa röstades bort och Donald Tusks liberala parti Medborgarplattform vann. Medborgarplattformen och dess samarbetspartier kom den gången till makten genom att lova att återställa det polska rättsväsendet sedan det brutits ned av Lag och rättvisa under åtta år (och placerat Polen i EU:s skamvrå), och sist men inte minst utlovat en mer liberal abortlagstiftning. Allt detta har, under de 17 månader som gått sedan oktober 2023, antingen gått mycket långsamt eller helt stoppats av den nuvarande presidenten, Andrzej Duda (också han understödd av Lag och rättvisa).

Premiärminister Donald Tusk har velat återupprätta förtroendet för Polen i EU. Foto: Omar Havana/AP/TT

Till presidentens befogenheter hör nämligen vetorätt mot alla de lagar som parlamentet antar. Han kan också, för att dra saken i oändlig långbänk, hänskjuta lagarna till Författningsdomstolen. Till hans övriga befogenheter, som infördes av Lag och rättvisa, hör betydande inflytande över Högsta domstolen och tillsättningen av domare inom allmänna rättsväsendet.

President Duda har framgångsrikt utnyttjat dessa rättigheter för att sätta käppar i hjulet för premiärminister Donald Tusk och hans regering. Karol Nawrocki kommer med säkerhet att fortsätta på den inslagna vägen. Ju större kaos han kan åstadkomma i inrikespolitiken, desto större är förmodligen chansen att Lag och rättvisa senast vid ordinarie val 2027 vinner tillbaka majoriteten i parlamentet.

Utrikespolitiska svårigheter

En stor fråga i Polen i dag är samtidigt om den nuvarande regeringen, som alltså i grunden är en politiskt bred koalitionsregering, klarar av att hålla samman fram till valet 2027 eller faller samman dessförinnan och bereder väg för nyval. En sak är säker: för Donald Tusk väntar en ännu svårare inrikespolitisk situation än den som han har bakom sig sedan valet 2023. Såväl vänstern som det måttligt konservativa så kallade Tredje vägen kräver att regeringskoalitionen omförhandlas. Den ena kräver mer vänsterpolitik, den andra mer högerpolitik. För att få rättning i leden gick Tusk själv ut med att han kommer att begära förtroendeomröstning i parlamentet.

Röstande i vallokal i Warszawa. Splittringen bland väljarna är stor. Foto: Czarek Sokolowski/AP/TT

Lag och rättvisas ledare, den förre premiärministern Jarosław Kaczyński, trädde å sin sida fram med ett tv-tal till det folket efter valet och krävde regeringens avgång. Han vill att den tills vidare ersätts med en opolitisk tjänstemannaregering fram till valet 2027. Någon större samarbetsvilja andades hans tal inte. Det är talande för den nya situationen att det var Kaczyński och inte Nawrocki som höll tal.

Nya svårigheter gäller också utrikespolitiken och inte minst stödet till Ukraina där Polen tillsammans med Frankrike, Storbritannien och Tyskland spelat en ledande roll inom Europeiska unionen. På den punkten har den nuvarande presidenten Andrzej Duda på det stora hela stött Donald Tusk och inom EU låtit honom föra taktpinnen. Hans förbindelser med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har också varit hjärtliga.

Antiukrainsk kampanj

Med Karol Nawrocki som president kan detta komma att ändras. Under sin valkampanj red Nawrocki på uttalade antiukrainska stämningar. Han drog upp historiska oförrätter som Ukraina begått mot Polen. Nawrocki förklarade också upprepade gånger att han aldrig kommer att godkänna ukrainskt Natomedlemskap. Till saken hör att inte bara Donald Tusk utan också Lag och Rättvisa och dess alla politiska ledare tidigare har uttalat sitt stöd för ukrainskt Natomedlemskap.

När Lag och rättvisa, lett av Jarosław Kaczyński, var i regeringsställning hamnade Polen i EU:s skamvrå. Nu vädrar partiet morgonluft genom Nawrockis seger. Foto: Czarek Sokolowski/AP/TT

Presidenten är landets högste befälhavare som utser generaler och den som ska leda landets generalstab. Dit hör också att det är han som representerar landet när Nato håller sina toppmöten. Det får anses skrivet i stjärnorna hur Karol Nawrocki kommer att förhålla sig till Natos politik gentemot Ukraina. Vad vi dock vet är att han är en varm anhängare av allt som USA:s president Donald Trump säger eller föreslår och att han i sin valkampanj hade uttalat stöd från Trumps administration.

Med Karol Nawrocki har också Ungerns Viktor Orbán och Slovakiens Robert Fico fått en ny varm anhängare av sin (anti-)EU-politik. De kan räkna med mera helhjärtat stöd för sin linje när Europeiska unionens ledare samlas. Den avgörande frågan kommer att vara hur långt denna vänskap sträcker sig och hur långt Nawrocki är beredd att tänja på frågan vem som representerar Polen när EU-ländernas premiärministrar och statschefer samlas till sina toppmöten i Europeiska rådet. Med ett undantag har Polen representerats där av sin premiärminister. Det var när Lech Kaczyński (den nuvarande partiledarens omkomne tvillingbror) från Lag och rättvisa var president 2005–2010. Det skulle orsaka kalabalik i Polen om Nawrocki på den punkten försökte utmana Tusk.

Osvuret är emellertid bäst. Säkert är enbart att Polen går en osäker framtid till mötes. Det var tänkt från regeringssidan att de tre politikerna Donald Tusk, Rafał Trzaskowski och utrikesminister Radosłav Śikorski skulle spela en avgörande roll i utformandet av EU:s framtida politik. Med söndagens val riskerar Polen att än en gång förpassas till en underordnad roll och en bromskloss i Europeiska unionen.