Israel slår till vid kritisk tidpunkt

Det är i en närmast unik regional styrkeposition som Israel slår till:

• Irans luftvärn och andra militära förmågor är försvagade efter israeliska flygangrepp i fjol.
• Bashar al-Assads Iranallierade regim i Syrien störtades i december, och Israel passade då också på att slå ut delar av grannlandets militära kapacitet.
• En annan allierade till Iran, Hizbollah i Libanon, är också tillbakatryckt eftersom Israel sedan 2023 utfört stora bombningar mot grannlandet, utlöst sprängladdningar i personsökare mot nyckelpersoner i den shiamuslimska rörelsen, och dödat den mångårige ledaren Hassan Nasrallah.

Anfallet mot Iran äger rum samtidigt som de internationella anklagelserna om krigsbrott och folkmord mot palestinier haglar mot Benjamin Netanyahus regering.

– Det här tar bort fokus från svältkatastrofen i Gaza, konstaterar Bitte Hammargren, Mellanösteranalytiker och journalist associerad vid Utrikespolitiska institutet.

IAEA varnade

Till skillnad från situationen i Gaza har Israel bara de senaste dagarna fått vatten på sin kvarn när det gäller Irans kärnteknikprogram.

– Det är noterbart att IAEA, för första gången på 20 år, sade dagen före anfallet att det finns en överhängande risk att Iran skaffar kärnvapen, påpekar Jakob Hallgren, direktör för Utrikespolitiska institutet och expert på kärnvapenfrågor.

IAEA noterar att regimen i Teheran bryter mot sina förpliktelser, eftersom man inte har berättat om vissa kärnteknikanläggningar och kärnbränsleinnehav.

Samtidigt har samtal pågått en tid mellan USA och Iran om kärnteknikprogrammet. Ett nytt möte skulle ha ägt rum i helgen. Men Israel ville inte vänta.

– Det tyder på att israelerna inte tror att förhandlingarna går som de borde, att någonting har gjort att de anser att läget är akut, säger Jakob Hallgren.

Premiärminister Benjamin Netanyahu tror inte på samtal. Foto: Ronen Zvulun/AP/TT

Samtalen i sig kan också ha utgjort ett motiv för Israel att agera nu. Premiärminister Benjamin Netanyahu har öppet förordat en militär lösning och avfärdat förhandlingar. Israel kan därför mycket väl ha velat undvika en eventuell trumpsk deal, där regimen i Iran kanske hade getts en räddningsplanka genom att få behålla ett begränsat kärnteknikprogram mot att USA hävde sina sanktioner. Det hade kunnat öppna för att Iran bara skulle slicka såren och återuppta sin anrikning.

För just nu är den iranska ekonomin också mycket hårt pressad, delvis av de amerikanska sanktionerna. Valutan rialen kallas för världens lägst värderade: det går över 800 000 rialer på en amerikansk dollar på den svarta marknaden. Mycket ekonomisk aktivitet står stilla i det osäkra läge som varit en tid. Dessutom dras det oljerika landet paradoxalt nog med elbrist, där ständiga planerade strömavbrott drabbar både vanligt folk och många företag.

Enligt Netanyahu ska militäroperationen mot Iran fortsätta, och det är oklart vad Israel på egen hand kan åstadkomma för att slå ut hela kärnteknikprogrammet. Vissa anläggningar anses kräva amerikanska djuppenetrerande bunker buster-bomber för att nå.

Mord och datorvirus

Konflikten om Irans kärnteknikprogram har många år på nacken. Turerna är så många att få kan minnas dem alla. Att anrika uran tar tid, och sker med mängder av särskilda centrifuger. Redan på 1990-talet hade Iran tusentals centrifuger. I dag, åtminstone före Israels attack, kan de räknas i tiotusental.

Försöken att hejda kärnteknikprogrammet har varit många och sinnrika. Ett avtal (JCPOA) 2015 mellan Iran och de fem permanenta medlemmarna av FN:s säkerhetsråd samt Tyskland begränsade programmet, men USA lämnade överenskommelsen 2018 under Donald Trumps första mandatperiod. Därefter har spänningarna byggts upp igen liksom farhågorna för att iranska kärnvapen är nära att kunna framställas.

Flera iranska kärnteknikforskare har mördats genom åren (av Israel, enligt israeliska källor). Ett av de mest avancerade datorvirus som världen har skådat, trojanen Stuxnet som upptäcktes 2010 av nätsäkerhetsföretag, slog ut centrifuger i anläggningen Natanz, som nu har bombats. Stuxnet hade av allt att döma utvecklats av USA och Israel gemensamt.

Centrifuger för anrikning av uran i anläggningen i Natanz, som nu har bombats. Foto: IRIB via AP/TT

Israels anfall väcker också frågor om regionala följder. Rivalerna Saudiarabien och Iran har på senare år närmat sig varandra. Saudiarabien uttrycker i ett uttalande sitt starka fördömande av ”Israels flagranta aggression mot den broderliga Islamiska republiken Iran” som man anser kränker den iranska suveräniteten och ”utgör ett tydligt brott mot folkrätten”.

Bitte Hammargren noterar den kärvänliga tonen mot Iran i uttalandet.

– Israels stora dröm är att normalisera relationen med Saudiarabien utan att därmed behöva ta tag i den palestinska frågan. Men den drömmen blir alltmer ouppnåelig, dels genom Gazakriget som upprör den saudiska befolkningen, och dels försvåras den genom en regional upptrappning.

Regimen störtas – eller stärks?

Ett land som nu hamnar i kläm på nytt är Jordanien som fungerar som ett skydd för Israel, säger Bitte Hammargren. När Iran tidigare har beskjutit Israel har Jordanien hjälpt till med att skjuta ned drönare.

– Opinionen i Jordanien är starkt Israelkritisk, vilket utsätter kungahuset för en mycket svår position igen.

Där finns även en stor skräck, påpekar hon, för att Israels högerextreme minister Bezalel Smotrich ska iscensätta en plan på massfördrivning av palestinier till Jordanien från den angränsande Västbanken.

– Det kan i sin tur kan trigga helt oförutsägbara följdverkningar i Jordanien.

Demonstranter visar stöd för Irans högste ledare Ali Khamenei efter Israels attack. Foto: Vahid Salemi/AP/TT

Vad kan då ske i Iran? Händelserna följs noga av den iranska folkopinionen, och av alla de miljontals iranier som flytt den hårdföra islamistiska regimen och lever i exil. Det finns de som har hoppats på, men också fruktat, ett israeliskt eller amerikanskt anfall, och att det skulle kunna utlösa en utveckling där regimen faller.

– Israels politik har länge gått ut på regimförändring i Iran. Israelernas mål är att monarkisterna ska kunna ta över, säger Bitte Hammargren.

Monarkisterna samlas kring Reza Pahlavi, som är bosatt i USA och son till landets forne härskare shah Mohammad Reza Pahlavi som störtades i den islamiska revolutionen 1979.

– Kring [sonens] namn finns dock ingen enighet bland regimmotståndare i landet, säger Bitte Hammargren, och tillägger att oppositionen är överens om vad man är emot, men inte vad man är för.

Men om regimen består, och kärnteknikprogrammet inte slås ut, kan attacken bli kontraproduktiv enligt flera bedömare. Iran kan då komma fram till att enda utvägen att försvara sig mot sina mäktiga fiender är att snabbt ta fram kärnvapen.