Ryskt förtryck når ny nivå
Utanför KGB:s gamla huvudkontor hedras årligen Gulaglägrens offer under Josef Stalins välde, ett minne som Kreml nu vill radera ut. Foto: Alexander Zemlianichenko/AP/TT

Ryskt förtryck når ny nivå

Analys. När Kreml nu vill krossa landets mest framstående människorättsorganisation Memorial i domstol tar förtrycket i Ryssland ett nytt steg.
President Vladimir Putin vill därmed inte bara kväsa nutidens oppositionella. Han tycks också vilja utplåna minnet av Stalintidens terrorvälde när den ryska nationens patriotiska historia ska förskönas, skriver Benedicte Berner, statsvetare associerad vid Harvarduniversitetet.

Publicerad: 2021-12-01

Memorial står i dag inför domstol och hot om upplösning, 33 år efter det att organisationen grundades av Rysslands mest kända rättighetsförespråkare, däribland Nobelpristagaren Andrej Sacharov.

Memorial har två grenar: International Memorial Society och Memorial Human Rights Centre. International Memorial Society är känd för sin forskning om fängslande, straffarbete och avrättningar under den sovjetiska epoken. Denna gren av organisationen har ägnat årtionden åt att katalogisera och bygga upp ett enormt arkiv över de grymheter som begicks under denna tid genom att sammanställa en förteckning över 3,5 miljoner offer för sovjetiskt förtryck främst under Josef Stalins välde 1924–1953.

International Memorial Society har spårat deras livsöden, undersökt deras tid i fånglägren, Gulag, och gett deras berättelser till tiotusentals familjer. Det är ett väldigt och imponerande verk samtidigt som organisationen själv framhåller att man blott har kunnat samla uppgifter om en fjärdedel av dem som föll offer för terrorn och endast räknat dem som avrättats, fängslats eller deporterats.

Människorättsavdelningen, Memorial Human Rights Centre, har i sin tur spelat en ledande roll när det gäller att avslöja militära grymheter under de två tjetjenska krigen i mitten av 1990-talet och början av 2000-talet och fortsätter att belysa övergrepp i det turbulenta Nordkaukasien. Centret avslöjar också de ryska myndigheternas aktuella övergrepp, driver kampanjer för politiska fångars, migranters och andra marginaliserade gruppers rättigheter och har fört många fall av människorättskränkningar i Ryssland till Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna.

”Utländska agenter”

För att bestraffa kritiker och som en del av en allmän offensiv mot det civila samhället antog de ryska lagstiftarna 2012 ”lagen om utländska agenter”. Lagen kräver att icke-statliga organisationer som får utländskt stöd och som av regeringen anses bedriva politisk verksamhet ska registreras hos justitiedepartementet som utländska agenter. Lagstiftningen har ändrats flera gånger för att i dag omfatta även enskilda personer och medier.

imagegm7sk.pngMottagaren av Nobels fredspris Andrej Sacharov var en av Memorials grundare. Foto: Boris Yurchenko/AP/TT

I Ryssland är benämningen utländsk agent starkt förknippad med spionage under det kalla kriget och en illavarslande påminnelse om beteckningen "statsfiende" från sovjettiden. Lagen har kritiserats både i Ryssland och internationellt som en kränkning av de mänskliga rättigheterna, utformad som ett angrepp på dem som står i opposition mot regimen.

År 2014 förklarades Memorial Human Rights Centre vara utländsk agent och 2016 fick International Memorial Society samma beteckning. Detta innebär att båda dessa måste uppfylla högt ställda och betungande krav, bland annat genom att förse allt sitt publicerade material med varningar om att detta kommer från en utländsk agent. Därtill har de ålagts hårda rapporteringsregler för sin finansiering samt utsatts för ständiga revisioner och polisrazzior med åtföljande upprepade domstolsböter (på motsvarande upp till 750 000 kronor) på grund av felaktig märkning.

Två rättegångar har nu inletts mot Memorial. Den första gäller Memorial International och prövas av Högsta domstolen eftersom organisationen är registrerad som ett internationellt organ. Domen kommer då inte heller att kunna överklagas. Denna juridiska process påbörjades den 11 november när International Memorial Society fick en skrivelse från domstolen. I denna meddelades att den ryska åklagarmyndigheten den 8 november hade lämnat in en stämningsansökan med begäran att organisationen skulle likvideras på grund av dess upprepade brott mot den ryska lagen om utländska agenter.

Begärs upplöst

Under domstolsförhandlingen, som pågick i några timmar innan den ajournerades till den 14 december, hävdade åklagaren Dmitrij Vagurin att International Memorial Society medvetet och systematiskt hade dolt sin status som utländsk agent genom att inte klart utmärka alla föremål och allt material med nödvändiga etiketter. På så sätt hade organisationen "kränkt medborgarnas rättigheter och friheter, nämligen rätten till informationsfrihet".

imagetejdp.png25 november 2021. Domaren Alla Nazarova leder förhandlingen när Memorial tas upp i Högsta domstolen. Foto: Dmitry Serebryakov/AP/TT

Memorials advokater och grundare framhöll att organisationen hade gjort stora ansträngningar för att uppfylla kraven, att dess material var korrekt märkt och att endast ett obetydligt antal dokument kan ha saknat etikett. Trots försvarets argumentering har åklagaren begärt att Högsta domstolen ska upplösa Memorial International och hävdat att detta vore en "proportionerlig" åtgärd" med hänsyn till dess gärningar och underlåtenhet.

Den andra processen gäller Memorial Human Rights Centre. Den inleddes i november i en domstol i Moskva. Memorial Human Rights Centre anklagas likaså för att ha brutit mot lagen om utländska agenter, men därutöver för att ha försvarat "extremistisk och terroristisk verksamhet". Skälet är att man på sin lista över politiska fångar har inkluderat medlemmar i Jehovas vittnen och islamister från Hizb ut-Tahrir, två rörelser som är förbjudna i Ryssland. Till svar på denna anklagelse anför Memorial "att en person erkänns som politisk fånge innebär varken att Memorial instämmer i hans åsikter eller godkänner hans uttalanden eller handlingar".

Varför nu?

Memorial har utsatts för påtryckningar under flera år. Yttrandefrihet och medborgerliga friheter har sedan länge begränsats av president Putins regim. Under de senaste tre åren har dock opposition och politiska aktivister utsatts för ett allt hårdare förtryck. Efter oppositionsledaren Aleksej Navalnyjs arrestering greps hundratusentals personer för att de fredligt demonstrerade. Viktiga oppositionella politiker hindrades från att ställa upp i parlamentsvalet i höstas.

image5yeo.pngMemorial dokumenterade kränkningar av de mänskliga rättigheterna under krigen i Tjetjenien. Här en bild från huvudstaden Groznyj 1995. Foto: Shakh Aivazov/AP/TT

I dag vill regimen uppenbart sätta stopp för Memorials stöd till alla politiska fångar vilka räknas till över 400, flest hittills under de senaste 30 åren och även fler än dem som fanns fängslade när Sovjetunionen upplöstes 1991. Organisationen har särskilt kritiserat fängslandet av den mest kända av dessa regimmotståndare, Aleksej Navalnyj. Rättegången mot Memorial ligger därför helt i linje med Putins nuvarande strategi att tysta alla oppositionella, politiska ledare, journalister och nu även oberoende organisationer.

Det finns dock ytterligare ett element i Kremls attack mot Memorial. Organisationens arbete om sovjettidens statliga förbrytelser, särskilt om offren i Gulag, är av historisk betydelse och attackeras i dag av den ryska makten. Putin tycks vilja utplåna detta minne och skriva om historien genom att införa en stor patriotisk berättelse som är oförenlig med erkännandet av den sovjetiska terrorn. Därför tar offensiven mot Memorial ett nytt steg i förtrycket. Det handlar inte längre bara om att förtrycka nuet, utan också om att förneka och omvandla det förflutna.

Vem står på tur?

Organisationen har en lös struktur där Memorial International samordnar dussintals oberoende organisationer i och utanför Ryssland. En upplösning av den centrala strukturen skulle kunna få stora konsekvenser för verksamheten. Oleg Orlov, styrelseledamot i Memorial International, har offentligt förklarat att åtgärden kraftigt skulle komplicera frivilligorganisationens arbete genom att den skulle berövas en rättslig grund för att betala anställda, ta emot medel eller lagra arkiv, vilket skulle kunna leda till att verksamheten i dess olika enheter upphör.

imageb9klc.pngOppositionsledaren Aleksej Navalnyj uppmärksammas mycket av Memorial. På bilden en demonstrant i juni 2021 i Genève som jämför Gulagsystemet under sovjetledaren Josef Stalin med dagens president Vladimir Putin. Foto: Michael Probst/AP/TT

Viktiga partner till Memorial Human Rights Centre, som OVD-Info, skulle också påverkas av att organisationen läggs ned. I tio år har OVD-Infos frivilliga medarbetare publicerat uppgifter om gripanden av fredliga demonstranter. Mycket tack vare stödet från Memorial Human Rights Centre, besvarade dessa volontärer under 2021 tiotusentals samtal från fångar, hjälpte 3 000 fredliga demonstranter som hölls kvar på polisstationer, och gav juridiskt stöd till oppositionella i bortåt 3 000 fall. OVD-Infos advokater är nu engagerade i 44 brottmål. En avveckling av Memorial Human Rights Centre skulle allvarligt äventyra deras förmåga att ge juridisk hjälp åt människor som utsatts för brott mot de mänskliga rättigheterna.

Angreppet på Memorial ger en bjärt belysning av den skada som lagen om "utländska agenter" innebär för det civila samhället. En petition med begäran om att domstolarna ska upphäva anklagelserna mot Memorial har samlat över 250 000 underskrifter. Att avveckla organisationen skulle vara ett mycket farligt prejudikat. Memorial är en symbol för det ryska civilsamhället. Just därför vill myndigheterna krossa gruppen och ge ett otvetydigt budskap till det civila samhället i stort och till alla ideella organisationer. De ska tvingas fråga sig: Vem kommer nu att stå på tur?


Benedicte Berner
Statsvetare associerad vid Davis Centre for Russian and Eurasian Studies vid Harvarduniversitetet i USA. Även styrelseordförande i människorättsorganisationen Civil Rights Defenders.