Utrikesmagasinet

Azerbajdzjans president Aliyev (t v) och Armeniens premiärminister Pashinyan (t h) har nominerat Trump till Nobels fredspris. Foto: AP/TT

Putin drar nitlott när rivaler pratar fred

Analys. Om det var lyckat fredsmäklande av USA:s Nobelpristörstande president Donald Trump eller inte kan man diskutera. Men efter ett möte i Washington mellan ledarna för ärkefienderna Armenien och Azerbajdzjan verkar flera viktiga steg ha tagits mot en lösning av den långvariga konflikten mellan dem. En fred skulle få stora återverkningar regionalt – med Ryssland som den största förloraren, konstaterar Hugo von Essen vid Centrum för Östeuropastudier som har analyserat överenskommelsen.

Rysk kränkning i Polen prövar Nato

Premiärminister Tusk kallade genast Nato till konsultationer. Foto: Polens regeringskansli/AP/TT

Intervju. De ryska drönarnas inflygning över polskt territorium natten till den 10 september var avsiktlig. Syftet är att testa Natos och ytterst USA:s vilja att försvara Europa och militäralliansens medlemsstater, och se hur långt Ryssland kan gå ostraffat. Troligen vill president Vladimir Putin förmå väst, för att undvika upptrappning, att tvinga Ukraina till kapitulation. Det säger Jakob Hedenskog, analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet.

Etablerade partiers kris försvagar demokratin

Ill: Shutterstock/TT

Analys. De stora politiska partier som länge dominerat nationell politik har försvagats kraftigt i många länder. I exempelvis USA, Storbritannien, Tyskland och Frankrike har de fallande stöd och medlemstal. Enligt Didi Kuo, statsvetare på Stanforduniversitetet i USA, är det här ett demokratiskt problem. Starka demokratier behöver starka partier, argumenterar hon i en uppmärksammad bok. Journalisten Martin Gelin har läst den.

Allt är fritt tillgängligt – inklusive arkivet

Följ Utrikesmagasinet

Utrikesmagasinets utskick via mejl
Via UI:s sida på LinkedIn
Via UI:s sida på Facebook

Ja tack – jag vill ha mejl!

När historiens demoner återvände

En av många protester i världen på krigets första dag, den 24 februari 2022, den här i Istanbul. Foto: AP/TT

Intervju. Det var ett eko från det förflutna när Ryssland inledde sin storinvasion av Ukraina den 24 februari 2022. Tron i väst på en bestående liberal världsordning efter det kalla krigets slut krossades. I dag gör även Kinas aggressivitet och USA under Donald Trump världen mer instabil. Men historien visar att perioder av ordning och konflikt avlöser varandra. Det är viktiga lärdomar för vår tid och kan på sikt ge hopp om framtiden. Det säger Martin Kragh vid Centrum för Östeuropastudier, aktuell med boken ”Historiens återkomst”.

Brittisk politik skakas i grunden

Nigel Farage och hans Reform UK går som tåget. Foto: AP/TT

Analys. Premiärminister Nigel Farage? Som det ser ut nu är det inte osannolikt att den ökände brexitören tar makten efter nästa brittiska val. Det vore i så fall den största skrällen i brittisk politik på ett århundrade. Missnöjet med de stora partierna är stort: Konservativa partiet har inte hämtat sig efter katastrofvalet i fjol och regeringspartiet Labour sjunker som en sten. Ett centralt skäl är den explosiva invandringsfrågan som vägrar att försvinna, skriver Nicholas Aylott vid Utrikespolitiska institutet.

Maktkampen om havens resurser

Förhoppningsvis kan ett FN-avtal skydda hotade stora fiskarter. Foto: AP/TT

Analys. Haven har blivit en arena i en global kraftmätning om fiske. I jakten på världens krympande fiskresurser tas alla medel i bruk – även systematiskt slavarbete och annan grov kriminalitet. Samtidigt förblir de som drar upp fisken ofta bortglömda i diskussionerna under FN:s havskonferenser. Men allt är inte hopplöst. Ett avtal om att skydda de djupa haven är nära att träda i kraft, skriver journalisten Magnus Falkehed, som har följt den asiatiska fiskenäringen i samband med en resa till Filippinerna.

Demokratitest när expresidenter dras inför rätta

Jair Bolsonaro i Brasilien är en av många latinamerikanska expresidenter som misstänks för grova brott. Foto: Reuters/TT

Analys. Presidenter i Latinamerika har all anledning att med tiden oroa sig för att hamna bakom lås och bom. Särskilt om de inte har rent mjöl i påsen, men också om hämndlystna politiska rivaler kan få rättsväsendet att ”föra krig” mot dem – så kallad lawfare. Många expresidenter i regionen anklagas nu för allehanda brott, inte minst korruption. När fallen inte är politiskt motiverade är det en positiv utveckling för demokratin, skriver Latinamerikakännaren Lars Palmgren.

Sveket mot Afghanistans kvinnor

En kvinna väver en matta i Kabul. Under talibanerna har kvinnor berövats grundläggande rättigheter. Foto: AP/TT

Analys. Från att länge ha varit i det internationella blickfånget har Afghanistan hamnat i skymundan. Under tiden har talibanrörelsen fråntagit kvinnor och flickor deras rättigheter. Människorättsaktivister kallar det ”könsapartheid” och Internationella brottmålsdomstolen (ICC) brott mot mänskligheten. Afghanistan är också i en humanitär och ekonomisk kris som nu förvärras av att en miljon flyktingar har tvingats återvända från grannländerna, skriver Landguidens Afghanistanredaktör Görrel Espelund.

Upp till bevis: Ska Trump gå från ord till handling mot Putin?

Rysslands bombningar har ökat under sommaren. Foto: AP/TT

Analys. Donald Trumps ton mot Vladimir Putin har svängt. Om inte Moskva slutar kriga hotar sanktioner även mot dem som handlar med Ryssland, heter det nu. I Ukraina möts utspelet av hopp och skepsis, och frågan är om åtgärderna skulle vara tillräckliga eller helhjärtade. En osäkerhetsfaktor är att Trump främst ser till vad han och USA kortsiktigt har att vinna på en mer konfrontatorisk linje mot Moskva, skriver Andreas Umland på Centrum för Östeuropastudier.

Osäker framtid för FN-operationer

Många svenskar har deltagit i FN-operationer, som de här i Mali 2015. Foto: TT

Analys. FN:s fredsbevarande insatser har gått från att vara en framgångsrik manifestation av många länders samarbete och humanitära åtaganden till att bli en politiserad stridsfråga mellan svårförenliga intressen. Till det kommer utmaningar i form av alltmer svårhanterade konflikter. Finns det i den nya världsordningen plats för de blå baskrarna? frågar sig journalisten Andreas Karlsson som specialiserat sig på internationell rätt.

USA:s anfall utmanar världsordningen

B-2-plan bombade Iran. Foto: AP/TT

Analys. USA:s bombning av Iran bröt enligt bedömare mot folkrätten. Anfallet innebär att grunderna i FN-systemet utmanas och kan få återverkningar runtom i världen. Mellanöstern skakas allra mest, och framtiden där är oviss med risk för kärnvapenspridning. Även Europa har svårt att förhålla sig till utvecklingen, och svallvågorna når både Moskva och Peking, konstaterar experter i kommentarer till Utrikesmagasinet.

FN-mål misslyckas: Fattigdomen biter sig fast i Afrika

Matkö i Sudan, där FN varnar för världens största hungerkatastrof. Foto: AFP/TT

Analys. När FN 2015 antog de globala målen var det den mest ambitiösa utvecklingsagenda som världen någonsin hade enats om. Slutdatum för när målen ska vara uppnådda är 2030. Det ser mörkt ut. Hungern runt om i världen ökar och i Afrika har sociala förändringar inte följts av ekonomisk utveckling. Gapet mellan världens fattigaste kontinent och resten av världen blir allt större, skriver Görrel Espelund, Afrikakännare vid Utrikespolitiska institutet.

Protester ger stukade demokrater bränsle

Protest i Los Angeles. Foto: AP/TT

Analys. Den uppblossade striden mellan guvernör Gavin Newsom i Kalifornien och president Donald Trump har flera lager. Ytligt sett rör den de upptrappade och brutala deporteringarna av papperslösa, men på ett djupare plan handlar det om maktfördelningen i landet, om militären kan användas i inrikespolitiskt syfte, om folkopinionens syn på människor som har bott i landet i årtionden med jobb och barn i skolan – och ytterst om vilket parti som kommer att vinna valen 2026 och 2028, skriver den USA-baserade journalisten Karin Henriksson.

Efter valet: Sydkorea mellan Trump, Xi och Kim

Nyvalde presidenten Lee Jae-Myung formar ett hjärta mot sina anhängare. Foto: AP/TT

Analys. För ett halvår sedan stod Sydkorea plötsligt på randen till diktatur. När nu ordningen återställts, och presidentval hållits, går landet ur askan i elden. Denna viktiga västallierade demokrati måste akut hantera en oförutsägbar Donald Trump i Vita huset, en aggressiv Xi Jinping i Peking och in på knuten ärkerivalen Kim Jong-Un med sitt kärnvapenprogram. Dessutom lär sydkoreanerna slutligen behöva försonas med den forna ockupationsmakten Japan. Det skriver Jakob Hallgren, direktör för Utrikespolitiska institutet och tidigare ambassadör i Seoul.

Trumpbeundrares seger i Polen skakar Europa

Anhängare till Nawrocki på valmöte. Foto: AP/TT

Analys. Stad mot land. Väst mot öst. Polen är i dag politiskt och kulturellt söndersprängt mer än någonsin sedan kommunismens sönderfall 1989. Detta sedan den Trumpvänlige kandidaten Karol Nawrocki med knapp majoritet vann presidentvalet den 1 juni. Landet är i EU en stark uppbackare av Ukraina, men med Nawrocki på presidentposten kan det stödet svikta, och Polen återigen kasta grus i unionens maskineri. Det skriver journalisten Peter Johnsson på plats i Warszawa.

Palestiniernas grymma alternativ

Foto: AP/TT

Analys. Den israeliska staten ger palestinierna bara tre utvägar: våld, underkastelse eller utvandring. Med tanke på dagens krigföring i Gaza och Israels i praktiken annektering av stora delar av Västbanken kan påtvingad emigration resultera i massfördrivning. De slutsatserna drar både israeliska och palestinska bedömare som Mellanösternanalytikern Bitte Hammargren möter i Jerusalem och på Västbanken.

Störtdykning för USA:s mjuka makt

Bojkottuppmaning i London. Foto: AP/TT

Analys. Bojkotterna mot USA tar fart i europeiska länder. Resandet till supermakten minskar drastiskt. En majoritet amerikanska forskare överväger att lämna landet. Berömda artister ställer in sina USA-turnéer. Donald Trumps återkomst till Vita huset har skapat ett historiskt ras för USA:s anseende och mjuka makt. Det är inte första gången som landet har en förtroendekris, men nu är det betydligt värre än förr, skriver journalisten Martin Gelin som arbetar på en bok om ämnet.

Rumänien vänder det gamla gardet ryggen

Foto: AP/TT

Analys. Med löftet ”Make Romania Great Again” och stoppat stöd till Ukraina lutade det åt seger för högernationalisten George Simion inför presidentvalet den 18 maj, men i slutändan vann den oberoende Europavänlige kandidaten Nicușor Dan. Likväl behöver EU hantera en ny politisk utveckling i Rumänien. Befolkningen verkar ha fått nog av de etablerade partierna, och Ryssland är mycket behjälpligt med att erbjuda alternativ, skriver Fanny Wallberg och Hugo von Essen vid Centrum för Östeuropastudier.

Fred fortfarande en utopi i gerillakrigens land

Polis patrullerar efter gerillaattacker som tvingat tusentals på flykt. Foto: TT/AP

Analys. Landets historia och geografi, liksom den lukrativa droghandeln, innebär att Colombia är som gjort för gerillakrig. Ingen annan latinamerikansk nation har heller drabbats lika extremt mycket av väpnade inbördes konflikter. Nu har även det senaste försöket att skapa fred kollapsat efter ett tidigare hoppfullt initiativ, skriver journalisten och Latinamerikakännaren Lars Palmgren.

Kina kliver fram när USA för krig mot forskning

Ill: Shutterstock/TT

Analys. En jordbävning kan vara på väg inom forskningen: USA – som sedan kalla krigets början varit världens ledande forskningsnation – kan inom några årtionden se sig förbisprunget av diktaturen Kina. Skiftet kan få långtgående konsekvenser för den fria forskningen och för vem som ska stå för framtidens samhällsomdanande innovationer. Europa och den demokratiska världen behöver vara rustad för denna förändring, skriver Erik Mo Welin och Viktor Hellblom vid Nationellt kunskapscentrum om Kina.

USA kan tvinga på Europa sin kamp mot Kina

Ill: Shutterstock/TT

Analys. Med Donald Trumps återkomst till makten är världspolitiken i sitt ostadigaste skede sedan det kalla kriget. Dagliga tillkännagivanden och svängningar från Vita huset försvårar analysen för de mest luttrade bedömare på världens utrikesdepartement och aktiebörser. Men ingen kan missta sig på ett grundläggande skifte i USA:s politik, en kursomläggning så svindlande snabb och radikal att den för många framstår som helt kaotisk. Det är ett skifte som kan fösa in Europa i USA:s fålla gentemot Kina, skriver Alexis von Sydow, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina.