Putinkramare tar över i Slovakien
Såta vänner på en bild från Kreml 2016, förra gången som Robert Fico var premiärminister. Foto: Alexander Zemlianichenko/AP/TT

Putinkramare tar över i Slovakien

Analys. I parlamentsvalet den 30 september vann en ökänd tidigare brottsmisstänkt Putinkramare samt EU- och Natoskeptiker valet i Slovakien och väntas alltså knipa premiärministerposten. Därmed lär ännu en EU-medlem sälla sig till den auktoritäre ungerske populistledaren Viktor Orbáns läger i europeisk politik, skrev journalisten Peter Johnsson i denna artikel inför valet.

Publicerad: 2023-09-18

Slovakiens president delar den verkställande makten med regeringen men har främst en ceremoniell roll. Nu väntas den liberala och EU-vänliga presidenten Zuzana Čaputová alltså behöva samsas med vad som närmast är hennes politiska motsats.

Det handlar om den skandalomsusade Robert Fico (uttalas ”Fitso”) som i två omgångar tidigare varit premiärminister och som nu gör comeback. Så sent som i april 2022 anklagades han för att ha deltagit i en kriminell grupp inom statsapparaten. Hans parti Smer (Riktning) leder trots detta stort i alla opinionsundersökningar. Utmanare är president Čaputovás liberala parti Progressiva Slovakien (PS) som leds av en av EU-parlamentets vice talmän, Michal Šimečka. Inget av dessa två partierna kan dock regera ensamt. Det blir därför utgången för de många mindre partierna som avgör vem av de två som ska leda nästa regering. Robert Fico väntas söka stöd långt ut på högerkanten.

Den politiska utvecklingen i Slovakien efter kommunismens fall 1989 och separationen från Tjeckoslovakien 1993 har varit allt annat än rätlinjig. I början av 1990-talet kallade USA:s utrikesminister Madeleine Albright Slovakien för ett stort svart hål i Centraleuropa. Anledningen var att landet då styrdes av den auktoritäre politikern Vladimír Mečiar vilket ledde till att Slovakien ställdes på väntlistan både till EU och Nato.

Fascister alltid på menyn

År 1998 lyckades den liberala politikern Mikuláš Dzurinda samla en bred opposition, få Mečiar bortröstad från makten och bana väg för Slovakiens inträde i den västeuropeiska gemenskapen. De år som Dzurinda ledde en koalitionsregering med Kristdemokraterna och Slovakiens ungerska parti – landet har en ungersk minoritet med egen politisk representation – fram till 2006 utgör den mest stabila perioden i Slovakien sedan kommunismens fall.

slovakien Kotleba.jpgDen högerextreme Marian Kotlebas parti L'SNS har åtta mandat i parlamentet. Foto: Jan Kroslak/TASR via AP/TT

Det var 2006 som favoriten i årets val, Robert Fico, gjorde entré på den politiska arenan med sitt parti Smer, som trots att det formellt kallar sig socialdemokratiskt är starkt populistiskt. Efter valsegern 2006 blev Fico premiärminister genom att ingå allians med Vladimir Mečiars auktoritära parti HZDS och det extrema nationalistiska partiet SNS, vars ledare Jan Slota inte drog sig för att hylla Jozef Tiso. Tiso ledde den fascistiska regeringen i Slovakien under andra världskriget, samarbetade med Hitler och bar ansvaret för morden på landets judar.

Till Slovakiens historia sedan kommunismens fall hör att ett fascistiskt parti alltid har funnits med på landets politiska meny och även funnit framgångar i valen till parlamentet. Vid de senaste två parlamentsvalen gäller detta ett nynazistiskt parti, (L’SNS), som leds av Marian Kotleba och har åtta platser i parlamentet.

Journalistmord

Robert Ficos regerande fick ett abrupt slut 2018 efter mordet på den undersökande journalisten Ján Kuciak och hans partner Martina Kušnirová. Kuciak hade i sina artiklar avslöjat den djupa korruptionen inom den statliga förvaltningen. Efter enorma demonstrationer i bland annat huvudstaden Bratislava tvingades Robert Fico att avgå. Senare anklagades han för att ha grundat och lett en kriminell grupp, men åklagaren lade så småningom ner förundersökningen.

slovakien kuciak.jpgJournalisten Ján Kuciak grävde i band mellan den italienska maffian och personer nära premiärminister Robert Fico. Kuciak och flickvännen Martina Kušnirová mördades 2018. Foto: Bundas Engler/AP/TT

Fico lämnade över premiärministerposten till partiets vice ordförande Peter Pellegrini. Denne grundade snart ett eget parti, HLAS-SD, som regerade till 2020. Efter några maktskiften på kort tid tvingade en regeringskris fram bildandet av den övergångsregering som ny styr landet och det extraval som hålls den 30 september. Fler än 20 partier ställer upp varav nio har chans att komma över spärren som är på fem procent för partier och åtta procent för allianser.

Med löfte om stabilitet, ordning och reda samt social säkerhet har Robert Fico sakta men säkert lyckats återfå de trötta slovakiska väljarnas förtroende. Samtliga opinionsundersökningar pekar mot att det är Robert Fico och hans parti Smer som med drygt 20 procent av rösterna kommer att bli störst i det nya parlamentet. Robert Ficos naturliga bundsförvant är Peter Pellegrini och dennes parti HLAS-SD som kan få närmare 15 procent av rösterna. Men det räcker inte för att bilda regering. Därför blickar, Robert Fico, liksom han gjorde 2006, långt högerut för ytterligare stöd från både L’SNS och mot ett uttalat fascistiskt parti som i dag tagit över Marian Kotlebas roll i slovakisk politik, Republikanska partiet lett av Milan Uhrík.

Michal Simecka Foto Bratislavský kraj.jpgLiberalen Michal Šimečka (i vit skjorta) utmanar Robert Fico. Foto: Bratislavský kraj/Wikimedia Commons

Farligt nära spärrarna

Robert Ficos utmanare är som sagt liberalerna i Progressiva Slovenien. Partiet väntas få närmare 20 procent av rösterna och därmed bli näst störst. Men det stora problemet för partiledaren Šimečka är att han lär ha betydligt svårare än Fico att samla en majoritet i parlamentet runt sig. Flera tänkbara allierade såsom liberaler och kristdemokrater balanserar nämligen farligt nära spärrarna för att komma in över huvud taget. De måste alla göra ett val där utgången är något bättre än vad opinionsundersökningarna visar för att en liberal-konservativ regering åter ska kunna bildas i Slovakien.

Slovakiens extrema högerpartier, som enligt opinionsundersökningarna har en säker plats i parlamentet, har alltid stått för en Rysslandsvänlig politik. Även om en majoritet av Slovakiens väljare är för medlemskap i både EU och Nato är det nästan lika många som ser USA som Ryssland som ett hot mot landet. Det är dessutom bara en minoritet av väljarna som, enligt opinionsundersökningarna, håller Ryssland ansvarigt för kriget i Ukraina. Över 50 procent anser att skulden ligger på väst och Ukraina som provocerat Ryssland. Robert Fico har i sin valkampanj spelat på dessa Rysslandsvänliga tongångar och sagt att om han vinner är det slut med det militära stödet till Ukraina.

slovakien orban fico.jpg
Robert Fico välkomnas av sin meningsfrände Viktor Orbán i Budapest 2017. Foto: Szilard Koszticsak/MTI via AP/TT

Hittills har Slovakien, inte minst tack vare sin liberala och EU-vänliga president Zuzana Čaputová, stått för ett starkt och aktivt stöd till Ukraina. Med en valseger för Robert Fico kommer Slovakien att sälla sig till den Rysslandsvänliga politik som drivs av Ungern och den EU-kritiska politik som i dag förs av såväl Ungern som Polen. Och nästa år väntas Robert Fico sikta på att bli Slovakiens president.

EU-kommissionen i Bryssel kan med andra ord behöva hantera ännu ett svart får i östra Centraleuropa. Extrema högerpolitiker i väst, som Marine Le Pen i Frankrike och Matteo Salvini i Italien, får däremot ytterligare en bundsförvant.


Peter Johnsson
Journalist och författare. Bevakar sedan länge Polen och Östeuropa. Aktuell med boken Ukraina i historien: Från äldsta tid till 2023 (Carlsson, 2023).